För att höja kunskapsnivån hos personer med intellektuell funktionsnedsättning har man i år testat en ny utbildningsmetod för att sänka tröskeln för dem att delta i vårens val. Utbildningen består av totalt fem diskussionstillfällen.
Under träffarna har deltagarna fått behandla diverse teman som berör demokrati och val.
Utbildningsserien kulminerade i en lättpratad valdiskussion på måndagskvällen i Åbo.
Carolina Lillgäls, styrelsemedlem i Steg för Steg, är en av deltagarna i utbildningen. Hon har röstat tidigare och har koll på valen.
– Jag vet nog vem jag ska rösta på, säger Lillgäls.
Politisk jargong förbjuden
Till de inbjudna gästerna under diskussionskvällen i Åbo hörde politiker som kandiderar i kommunal- och välfärdsområdesvalen. Politikerna i valpanelen hade i förväg fått ta del av ett digitalt läromaterial om att använda lätt språk.
Anna Ilmoni, verksamhetsledare för DUV i Västra Åboland, inledde kvällens samtal med att ge klara instruktioner åt politikerna.
– Det är lätt, konkret och begripligt språk – ”rakt på sak” – som gäller.
Abstrakta begrepp eller politisk jargong hör inte till en lättpratad valdiskussion. Enligt Ilmoni är det kritiskt att informationen är lättläst och finns tillgänglig för att alla ska känna sig inkluderade i politiken.
– Personer med funktionsnedsättning är en grupp som berörs av många reformer som varit aktuella de senaste åren.
Livlig diskussion
Deltagarna var aktiva under valdiskussionen och krävde svar av politikerna. Frågorna gällde bland annat preventivmedel för unga, rätten att få vård och omsorg på sitt eget språk, ordnandet av färdtjänst och förslag om att erbjuda vissa sommarjobb endast åt personer med funktionsnedsättningar.
Flera ville veta om besparingarna görs på rätt ställe och en deltagare frågade politikerna hur mycket de tjänar.
En av dem som ställde kniviga frågor var Carolina Lillgäls. Hon har deltagit på alla tidigare träffar som har ordnats inom ramen för ”Mitt val”.
Lillgäls hoppas att politikerna förstår att det inte går att spara på allt. För henne är det viktigaste att få veta varför politikerna ändrar på funktionshinderlagen och gör nedskärningar som påverkar personer med funktionsnedsättningar.
– Det påverkar ju våra liv en hel del.
Lillgäls arbetar själv inom dagverksamheten och frågade därför av de inbjudna politikerna varför vissa personer med funktionsnedsättning får sämre eller ingen lön på grund av att de inte har samma arbetsförmåga som andra.
Lillgäls budskap till politikerna är klart:
– Varför byggs det entimmeståg? De pengarna kunde man lägga på något annat istället, som på funktionshinderservicen.
Kommunal- och välfärdsområdesval – vad är skillnaden?
Partierna som representerades under kvällen fick alla underkänt på punkten lättillgänglig valinformation. En del av partierna har material på lättfinska, men ingen av erbjuder dylikt material på svenska.
För att personer med intellektuell funktionsnedsättning ska kunna rösta kan det också krävas andra typer av stöd. Vallokalerna måste göras tillgängliga och vissa personer behöver en följeslagare med sig. I en del fall behöver väljarna också hjälp av ett biträde då de ska avge sin röst.
Det som andra tar för givet kan alltså vara en tröskel för personer med en funktionsvariation, konstaterar Ilmoni.
En fråga som har diskuterats är bland annat skillnaden mellan kommunal- och välfärdsområdesvalen.
Diskussionen är högst angelägen, eftersom både politiska bedömare och myndigheter är skeptiska till huruvida medborgarna förstår skillnaden och därför ser risker för missförstånd.
Goda resultat i Sverige
Utbildningen ”Mitt val” har hämtats från Sverige där den redan har använts i över tio års tid. I Sverige har valdeltagandet har stigit efter att studiecirklarna har ordnats. Frank Lundgren är regional koordinator i Södra Finland för föreningen Steg för Steg. Han hoppas att utbildningen ska ge resultat också i Finland.
– De inbjudna politikerna är inte där endast för att framföra sitt budskap, utan också för att höra medborgarnas tankar.
”Mitt val” -utbildningen ordnas i Finland av Svenska Folkskolans Vänner, Steg för Steg och FDUV, i samarbete med de lokala DUV-föreningarna.
Utbildningen har ordnats runtom i Svenskfinland: Åbo, Pargas, Ekenäs, Helsingfors, Kristinestad, Vasa och Jakobstad.
Charlotte Karlsson var ledare för de första fyra studiecirklarna i Åbo och Pargas. Hon berättar att materialet som har använts under träffarna har anpassats en del för att passa in i de finländska förhållandena, men i övrigt har ”Mitt val” -konceptet fungerat bra i Finland.
