Kaskö gjorde ett sämre resultat än väntat i fjol. Underskottet blev slutligen 1,3 miljoner euro, nästan dubbelt mer än i den ursprungliga budgeten.
– 2024 var inte bra, konstaterar stadsdirektören Markku Lumio.
Boven i dramat är en gammal bekant. I fjol betalade Kaskö cirka 900 000 euro till staten i negativa statsandelar.
I samband med vårdreformen 2023 överfördes inkomster och kostnader för vården från kommunerna till staten. För kommuner där kostnaderna för vården är större än inkomsterna – exempelvis Kaskö – utjämnas den här skillnaden genom negativa statsandelar.
– Det är en ganska omöjlig situation, säger Lumio.
Enligt Lumio kommer samma sak att fortsätta tills reformen av statsandelssystemet genomförs, vilket sker tidigast 2027. Kaskö har alltså ytterligare två år av att betala omkring en miljon till staten att vänta.
I Finland finns ett tiotal kommuner som är i samma situation.
Kaskös lånebelopp uppgick i fjol till 8,5 miljoner euro, eller 6 858 euro per invånare. Resultatet försämrades ytterligare av att Kaskö Energis försäljningsförluster på knappt 400 000 euro skrevs ner.
Underskottet gör att staden snart har ätit upp sitt ackumulerade överskott, som nu är nere på 1,2 miljoner euro.
I år har staden budgeterat för ett underskott på drygt 800 000 euro.
