Odla inte popcorngräs eller frön från butikspaprikan – illa för Finlands natur, varnar Livsmedels­verket

Hade du ett bussigt och grönt popcornsgräs på din trappa förra sommaren? Eller blev fröet du pillade ur paprikan till en grönsak? Kul för dig, men mindre bra för Finlands natur.

En kvinna gräver i en låda med fröpåsar.
Marina Ranta är en ivrig odlare, som gärna experimenterar med olika fröer. Bild: Anne Teir-Siltanen/Yle

Att hälla ut majskorn i en skål med mylla är ett lätt och populärt sätt för att skapa en grön och billig oas. Men det så kallade popcornsgräset är ingen bra idé, menar Livsmedelsverket.

Det är inte bara majskornen som man ska låta bli att lägga i jorden. Frön från butiksköpta tomater eller paprika ska man också låta bli att förädla vidare. Fröer som ska läggas i jorden är av specifik sort och ska matcha regler som gäller både kvalitet och växthälsa.

– Enligt min åsikt är tomat, paprika, bönor och i synnerhet potatis kritiska. De har många karantänskadegörare som märkbart kan påverka grönsaksodlingen i Finland, menar Annika Wickström, sektionschef på Livsmedelsverket.

Karantänskadegörare är växtsjukdomar som man försöker hindra från att spridas till Finland. För att undvika risken med växtsjukdomar borde hobbyodlaren köpa fröer som är avsedda för plantering.

Enligt Wickström är också chansen att man får en god skörd mindre om man använder frön från butiksköpta grönsaker. Det har att göra med grönsaksgenetik. I den professionella grönsaksbranschen används så kallade F1-hybrider. De är förädlade så att alla frön har likadan genetik.

– Om man tar frön av F1-hybrider blir det nya frömaterialet en genetisk blandning. Vissa sorter är avsedda för frilandsodling och vissa för växthusodling och det kan hända att skörden inte hinner mogna i finska förhållanden, säger Wickström.

Förutom den osäkra skörden kan frön innehålla växtsjukdomar som inte går att se med ögat. Det kan medföra risker som det inte går att avgöra i förväg.

Hundratals, kanske tusentals frön

I två stora lådor på bordet i Marina Rantas matsal finns hundratals frösorter, snyggt inpackade i plastpåsar med tydliga etiketter.

Här finns bland annat fröer som ska ge paprika, rödbeta, äggplanta och tomat. De flesta fröer är ekologiska kulturarvssorter, köpta på nätet med ursprung i Italien.

En glad kvinna ute på gården framför ett uthus.
Marina Ranta gillar livet på landet med djur och egenodlade grönsaker. Bild: Anne Teir-Siltanen/Yle

Ibland tar Ranta egna frön från egna plantor.

– Det är en jätteviktig del av odlingen att veta vilka du kan spara. Tomaterna är jätteviktiga för mig för de går att dela vidare och de är ju ganska dyra från början.

Låt mig ha glädjen att hälla ut alla frön ur paprikan bara för att jag vill se om de ens kan gro

Marina Ranta, trädgårdsentusiast

Att odling är viktigt för Ranta är uppenbart. Längs vägen upp till huset står två växthus och flera av husets väggar och vrår har plastlådor där något grönt växer.

I ett av växthusen bor sju ankor som gör jobbet med markberedningen och sköter gödslandet helt naturligt. I köket finns det ägg från gårdens höns.

– Det är nog livet. För det är ju mat och mat har alltid varit viktigt för mig. Min pappa är från Italien och där är råvaran alltid i fokus, man behöver inte så många saker, men det ska vara gott, säger Ranta.

En låda med fröpåsar.
Marina Ranta gissar att hon har tusentals fröer hemma. Bild: Anne Teir-Siltanen/Yle

Inga frön från butikstomaten

Visst har det hänt att Ranta lagt kärnor från både avokadon och citroner i jorden och sett dem växa sig till växter som experiment och upptäckarglädje.

Men någon systematisk uppdrivning av frön från butiksgrönsaker sysslar inte Ranta med. Tiden och jobbet med odlingen är för värdefull för att satsa på osäkra kort.

Dessutom är andra sorter bättre.

– Fröfirmor bakom det som stora odlare ska odla har ofta valt ut fröerna och det är naturvetenskap bakom. Målet är lång hållbarhet och grönsakerna ska tåla transport. De är framtagna med specifika egenskaper, kanske inte sådana som jag vill ha. Det är genmodifierade grödor som jag inte vill stödja, säger Ranta.

Kemikalier, bekämpningsmedel eller tillväxthämmande medel är några andra faktorer som gör att det inte är intressant att ta frön från köpta grönsaker eftersom det kan bäras vidare med fröet.

Det finns helt enkelt för många osäkerhetsfaktorer som kan påverka skörden negativt.

En kvinna med en fröpåse i handen.
För en person som gillar att odla är det bråttom hela tiden, ända fram till sen höst, säger Marina Ranta. Bild: Anne Teir-Siltanen/Yle

Det kan vi inte ens prata om. Det blir ofta väldigt hett i sociala medier när någon delar med sig av det här

Marina Ranta

Du har köpt en paprika i butiken. Livsmedelsverket säger att dessa frön inte ska planteras. Vad säger du om det?

– Sådant kanske jag inte själv tycker att är så roligt. Att någon kommer ovanifrån och säger ”aja baja”, det tror jag inte så många tycker om. Det skulle ju vara bättre att vi alla vet vad det finns för risker, att vi alla skulle vara så nära odling och mat som befolkning. Låt mig ha glädjen att hälla ut alla frön ur paprikan bara för att jag vill se om de ens kan gro. Det har ju varit trender på sociala medier med ”re-grow”. Samtidigt kan jag förstå att det behövs gränser, säger Ranta.

Med en gård fylld inte bara av växter, utan också med djur, är det sällan Ranta reser bort. Men hon berättar att det är populärt bland trädgårdsentusiaster att plocka med sig frön som reseminne från utlandsresor, också utanför EU. Något som Livsmedelsverket uttryckligen är emot.

– Det kan vi inte ens prata om. Det blir ofta väldigt hett i sociala medier när någon delar med sig av det här.

En plastkruka med grön växt.
Det går att odla också i små lådor. Bild: Anne Teir-Siltanen/Yle

Restriktioner kan sabba nyfikenheten

Förbud och restriktioner dämpar snabbt ivern hos någon som vill prova sig fram för att se vad som kan växa. Marina Ranta hoppas att folk fortsättningsvis ska ha en upptäckarglädje när det handlar om frön som blir kvar till exempel när nektarinen eller avokadon är uppäten.

Att Livsmedelsverket inte vill att folk odlar popcorngräs på majskorn tycker Ranta är onödigt hårt.

– Det är lite väl tuktat, jag förstår inte varför. Målet är ju inte att få majskolvar. Om du bara ska ha det som gräs i en kruka vill jag gärna ha en motivering för varför det inte skulle gå.

Annika Wickström, sektionschef på Livsmedelsverket, vad vill du hälsa alla som odlar popcorngräs hemma och tycker det är både ekonomiskt och fint?

”Det är tillåtet att driva upp majs från popcorn i hemförhållanden, det är alltså inte förbjudet enligt lag. Men för att undvika fröburna växtsjukdomar rekommenderar Livsmedelsverket att man använder utsäde som är avsett för sådd. På majsen förekommer en fröburen bakteriesjukdom, som enligt lag är klassad som karantänskadegörare”, svarar Wickström i ett mejl till Yle Österbotten.

Ekofrön, grönsaker från ekologiska grönsaker eller majskorn har lika stor risk för att sprida sjukdomar som konventionellt odlade frön. Vill man fortsättningsvis ha en frodig kruka med popcorngräs rekommenderar Wickström majsfrön som säljs i trädgårdsbutiker.

Tycker du att vi behöver begränsa vilka frön folk får peta ner i jorden? Svara i kommentarsfältet.