Alla tiders vindkraftsinvestering i Finland leder till märkbara skatteintäkter för små kommuner

Den största investeringen någonsin i förnybar energi blir verklighet när två vindkraftsparker byggs i Södra- och Mellersta Österbotten.

En arbetare förbereder marken för borrning vid en byggarbetsplats i skogslandskap.
Vindkraftsparkerna ska ha en sammanlagd effekt på 472 MW. Arbetet med att bryta mark har redan inletts i Bötom och Storå. Bild: Pasi Takkunen / Yle

Företaget OX2 meddelar att det storsatsar på vindkraft i två vindkraftsparker i Södra- och Mellersta Österbotten.

Det handlar om en investering på 700 miljoner euro. Det här är enligt bolaget det största enskilda investeringsbeslutet i förnybar energi i Finland någonsin. När de är färdigställda kommer de att producera cirka 1,6 TWh förnybar el årligen.

Satsningen ska också vara den största av det här slaget i Norden sedan 2022.

OX2 är en ledande aktör inom vindkraft i Finland och har tidigare tagit investeringsbeslut för 1200 MW vindkraft.

Karta som visar två vindkraftparker i Finland: Honkakangas vindkraftpark i Halso och Rajamäenkylä vindkraftpark i Storå.
Arbetet vid båda vindkraftsparkerna har inletts. Bild: Tommi Pylkkö / Yle, Mapcreator, OpenStreetMap

Byggandet i gång

Rajamäenkylä vindkraftspark byggs i Bötom och Storå i Södra Österbotten och Honkakangas i Halso i Mellersta Österbotten.

Byggandet har redan inletts och parkerna ska stå klara 2027 och 2028.

OX2 har tidigare färdigställt 16 projekt och håller som bäst på med 91 vindkraftverk i två olika vindkraftsparker på annat håll.

Stor betydelse för kommunerna

Bötom kommun i Södra Österbotten har drygt 1500 invånare. Kommundirektör Marko Keski-Sikkilä är märkbart glad över investeringen och de ekonomiska möjligheter som den medför.

– I fastighetsskatteinkomster räknar vi med ungefär 400 000 euro och så får markägarna såklart hyresinkomster därtill.

Under byggskedet kommer även intresset för hyresbostäder att öka.

– Inkomsterna är en lättnad för en liten kommun och minskar på trycket att höja kommunalskattesatsen, säger Keski-Sikkilä.

I Halso tänker kommundirektör Jari Penttilä likadant. Projektet underlättar kommunens ekonomiska situation.

– Man kan räkna med att vi får 35 000 euro per vindkraftverk, så med 16 stycken i första fas blir det i runda tal ungefär 500 000 euro. Om allt går enligt planerna kan vi få upp till 60 vindkraftverk och då fördubblas kommunens skatteintäkter, säger Penttilä.

Den största fördelen av vindkraftsparken tillfaller Storå kommun, där 42 av Rajamäenkyläs vindkraftverk är belägna.

Byggarbetsplats för vindkraft med tung utrustning och skog i bakgrunden.
Markarbete i Bötom. Bilden tagen 1.4.2025 Bild: Pasi Takkunen / Yle

Vindkraften finansierar skolor

Kommundirektör Juha Herrala uppskattar att vindkraftsparken kommer att bidra med 1–1,5 miljoner euro i fastighetsskatt per år, beroende på parkens investeringsvärde.

I Storås kommunstrategi ingår att utnyttja möjligheterna som den gröna övergången erbjuder.

– Detta projekt öppnar även upp för större framtida möjligheter, exempelvis inom utnyttjandet av väteteknologi eller utvecklingen av andra projekt inom den gröna övergången, säger Herrala.

I Storå finns redan 29 vindkraftverk och planeringen av tre vindkraftsparker pågår.

Kommunen är redan skuldfri. Däremot behövs vindkraftsintäkter för att renovera kommunens högstadieskolor.

– Det är viktigt att inse att vår arbetsföra befolkning fortsätter att minska under de kommande tio åren, vilket resulterar i minskade skatteintäkter. Det verkar även som att statsbidragen till mindre kommuner kommer att skäras ner, säger Herrala.

Är det rätt att tänka så att skatteintäkter från vindkraften behövs för att kommuner ska överleva? Kommentera nedan.