BRYSSEL En ny korruptionsskandal skakar EU-parlamentet – denna gång med kopplingar till den kinesiska techjätten Huawei. Bolaget misstänks ha försökt köpa till sig inflytande i Europa på ett olagligt sätt. Frågan som nu ställs: varför har inte mer gjorts för att stoppa fusket?
Det aktuella fallet går tillbaka till år 2021 då åtta EU-parlamentariker undertecknade ett brev som ansågs gynna i synnerhet Huaweis intressen i Europa. Den belgiska åklagarmyndigheten utreder nu om brevet skrevs och undertecknades på uppdrag av Huawei.
– Vi avslöjade härvan för två veckor sedan när husrannsakningar genomfördes på flera platser i Belgien. Utredarna undersöker om kinesiska Huawei har gått över gränsen i sina försök att påverka ledamöter i Europaparlamentet, säger Kristof Clerix som är grävande reporter vid den belgiska tidskriften Knack.
Clerix hör till en grupp grävande reportrar från mediebolag i Belgien och Nederländerna som uppdagade härvan. Brysseltidskriften Politico rapporterade igår att fem personer gripits i anslutning till härvan.
Utöver dessa har två personer, en tidigare och en nuvarande parlamentsassistent gripits i Frankrike och Italien. En central del av den belgiska federala åklagarmyndighetens utredning är ett brev som undertecknades av åtta Europaparlamentariker år 2021.
– I februari 2021 publicerades ett brev som tog ställning i 5G-debatten. Det nämnde inte Huawei vid namn, men försvarade tydligt intressen för företag som Huawei. Frågan är om detta brev var finansierat bolaget, säger Clerix.
Enligt dokument kopplade till en arresteringsorder, som Knack tagit del av, föreslog Huaweis lobbyister en betalning på 15 000 euro till brevets författare och 1 500 euro till övriga undertecknare.
Vid tidpunkten för brevet präglades debatten i Europa av en kritisk hållning till kinesisk 5G-teknologi. I det sammanhanget var det fördelaktigt för Huawei att få Europaparlamentariker att ta ställning och bidra till en mer balanserad diskussion, konstaterar Clerix.
Huawei uppgav i ett tidigare uttalande att företaget tar anklagelser på allvar och att bolaget har nolltolerans mot korruption och andra oegentligheter.
Andra korruptionshärvan inom två år
Det är andra gången inom loppet av två år som korruptionsmisstankar riktas mot ledamöter i EU-parlamentet. I den föregående härvan var det Qatar och Marocko som misstänktes för att ha mutat Europaparlamentariker.
Efter Qatargate lovade parlamentets talman Roberta Metsola tuffare tag för att förhindra framtida fall av korruption i parlamentet. Många i parlamentet anser ändå att mer borde ha gjorts för att stoppa fusket.
– Efter den första gången har parlamentet sagt att vi ska göra saker bättre och införa olika åtgärder för att stoppa det här, men det har inte hänt och det betyder att människor har svårt att lita på hur medborgarnas pengar används, säger gröna EU-parlamentarikern Maria Ohisalo.
SFP:s Anna-Maja Henriksson betonar att folkvalda EU-parlamentariker måste vara extra noga i hanteringen av allmänna medel samt i kontakten med lobbyister.
– Jag vill se att parlamentets ledning lyfter upp frågan och säger att det här inte är acceptabelt och att man vill skärpa reglerna ytterligare och se till att vi gör ännu mera för det här måste man ju få ett slut på, säger Henriksson.
Toppen av isberget?
Grävande repoortern Kristof Clerix håller med om att medvetenheten om potentiell korruption måste öka bland EU-parlamentariker och anställda vid parlamentet.
– Det definitivt finns en risk för att parlamentsledamöter kan mutas. Vem vet om detta bara är toppen av isberget?
Clerix betonar att lobbyverksamhet i sig är en del av den demokratiska processen och att företag och intressebevakare har rätt att bli hörda i lagstiftningsarbetet. Avgörande är att lobbyverksamheten sker på ett lagligt sätt.
– Föreställ dig att du har en affärslunch med några smörgåsar och diskuterar ämnen relaterade till ditt arbete. Det är inom ramen för lobbying. Om det istället är en lunch på en trestjärnig restaurang och din partner är frågan om en röd linje har överskridits, förklarar Clerix.
Bedrägerimyndigheten tipsades – men lät saken bero
År 2021 flaggades EU-parlamentarikernas brev i ett anonymt tips till Transparency International, en ideell och icke-statlig organisation som arbetar mot global korruption.
Organisationen rapporterade misstankarna till Europeiska byrån för bedrägeribekämpning Olaf år 2022. Olaf bedömde ändå att det inte fanns orsak att inleda en undersökning.
– Vi fick ett tips om att det vore bra att titta på detta, men när vi undersökte saken fanns det inget konkret, inget av det vi vet idag och som nu är offentligt. Vi måste ha någon konkret misstanke innan vi kan öppna en utredning, säger Olafs generaldirektör Ville Itälä till Yle om varför Olaf lät saken bero.
Itälä hänvisar till att Olaf mottar tusentals tips årligen och att man därför måste prioritera hur resurserna används. Utan konkreta bevis inleds ingen utredning. Han säger att Olaf inte var medveten över de misstänkta penningtransaktionerna som uppdagats senare.
EU är ändå inte tandlöst i kampen mot korruption, säger Itälä. Han hänvisar till den aktuella domen mot franska ytterhögerledaren Marine Le Pen för förskingring, som hade sin upprinnelse i Olfs utredningar.
Domstolen dömde Le Pen och åtta andra för att ha missbrukat EU-anslag avsedda för parlamentsassistenten.–
Enligt domen hade Le Pens parti Nationell samling anställt personer som i praktiken arbetade för partiet istället för EU-parlamentarikerna i Bryssel.
– Vi utredde Le Pen-fallet och hela rättsprocessen bygger på Olafs utredning. Vi överlämnade våra fynd till åklagaren, som sedan tog över ärendet, och slutligen kom domen, säger Itälä.
Parlamentarisk immunitet ett tveeggat svärd
Enligt Itälä genomför Olaf ungefär tio utredningar mot EU-parlamentariker årligen. Han betonar att en stor merpart av parlamentarikerna agerar ärligt och öppet.
– Men även ett enda fall skadar förtroendet, och vi måste ha nolltolerans mot detta.
Möjligheterna att utreda misstänkta fall försvåras av att Olaf inte själv får göra utredningar på parlamentarikernas kontor. Enligt grävande reportern Kristof Clerix är den parlamentariska immuniteten ett tveeggat svärd.
– Parlamentarisk immunitet är viktigt, eftersom den garanterar att våra ledamöter kan uttrycka sig fritt i parlamentet. Men för brottsutredare är det något av en utmaning, eftersom det är svårare att utreda någon med immunitet än en vanlig medborgare.
