På Västra Nylands handelskammare säger vd Tommi Knaapinen att importtullarna innebär allvarliga risker för hela den globala ekonomin. Effekterna kommer att synas också lokalt här i Västnyland, eftersom ett flertal företag exporterar produkter till USA.
”Det finns en uppenbar risk för kostsamma störningar i leveranskedjorna och förseningar i tullhanteringen om tydliga riktlinjer inte ges i tid”, skriver Knaapinen i ett e-postmeddelande.
Amerikansk ägare ger ingen fördel
Ett av de västnyländska företag som säljer en stor del av sina produkter till USA är bastuugnstillverkaren Sauna 360 i Hangö (som tidigare gick under namnet Helo).
År 2023 fick Sauna 360 en ny amerikansk ägare men fabrikschefen i Hangö, Ben Jansson, säger att det dessvärre inte innebär någon fördel i frågan om tullarna.
– I det här fallet har det ingen betydelse att vi också har verksamhet i USA. Tullarna drabbar oss lika som alla andra, säger Ben Jansson.
Han tror att tullarna leder till prishöjningar som drabbar hela kedjan från producenter till slutanvändare.
– Jag tror att det kommer att synas i den amerikanska kundens köpbeteende. Där är den största orosfaktorn.
Problemet är att ingen vet och därför vågar ingen fatta beslut i dagens läge
Vd Henrik Wikström om att ingen vet hur länge importtullarna är i kraft
USA är den största exportmarknaden för Sauna 360 som har ett rekordår bakom sig. Ben Jansson försäkrar att fabriken kör på som tidigare. Några konkreta förändringar för produktionen i Hangö väntar Ben Jansson inte, även om osäkerheten på marknaden kan ha negativa konsekvenser.
– Om kunderna i USA köper mindre så märker vi det säkert här också men trenden inom bastu har varit på stigande. Vi hoppas att den fortsätter att stiga eller hålls på samma nivå i varje fall.
I bastuugnsfabriken i Hangö tillverkas bastuugnar av märkena Helo, Kastor och Finnleo. Finnleo säljs i USA. Sauna 360 har också en fabrik i Sverige och en i USA.
I USA tillverkas inte bastuugnar utan basturum. Det är bastuugnarna som tillverkas i Finland som sannolikt drabbas av tullarna.
USA köper barkmaskiner från Lojo
I Lojo finns företaget Valon Kone som tillverkar maskiner för barkning av trädstammar. Maskinerna används inom sågverksindustrin och i fanerfabriker.
Barkmaskinerna säljs på en global marknad och USA utgör en viktig del av marknaden. Ungefär 75 procent av produktionen går på export och av det går omkring en fjärdedel just till USA, uppger vd Henrik Wikström på Valon Kone i Lojo.
USA är alltså en viktig handelspartner för Valon Kone.
– Inom den här branschen är USA den största enskilda marknaden i världen så det är klart att det är intressant för oss, säger Wikström.
Vi räknar trots allt med att tullarna inte får en betydande negativ effekt
Direktör Jan D. Oker-Blom på Fiskars
Frågan är om de amerikanska kunderna är villiga att betala mer för produkterna än tidigare.
– Ingen vet ju hur länge de här åtgärderna är i kraft. Om det är två månader så kanske man skjuter upp investeringen men är de i kraft i fyra år så kanske man måste köpa maskinen i varje fall. Problemet är att ingen vet och därför vågar ingen fatta beslut i dagens läge, säger Henrik Wikström.
Han tror inte heller att strafftullarna kommer att gynna den amerikanska marknaden.
– Priset kommer ju att stiga för den amerikanske slutanvändaren.
Valon kone är ett finskt bolag som ägs av ett amerikanskt börsbolag. I frågan om strafftullar hjälper det ändå inte att ha en amerikansk ägare eftersom tullarna läggs på produkterna som tillverkas i EU.
Papper på export
På Sappis pappersfabrik i Gerknäs i Lojo säger fabrikschef Martti Savelainen att han är lika förbluffad över läget som resten av affärsvärlden verkar vara.
– Det är väldigt svårt att i det här skedet bedöma vilken den slutliga effekten kommer att bli, säger Savelainen per telefon från Tyskland.
Pappersbruket i Gerknäs är världens största tillverkare av tidskriftspapper och det mesta av produktionen går på export.
Gerknäsfabrikens försäljning till USA utgör däremot endast omkring tre procent av omsättningen. Det gör att de direkta effekterna av strafftullarna ändå beräknas vara ganska små.
– Hur avgörande konsekvenserna blir beror på hur världsekonomin reagerar. En lågkonjunktur i världsekonomin påverkar alltid allt och alla affärer. Under de kommande veckorna och månaderna kommer att vi att få se hur det går, säger Savelainen.
Billnäsfabrik fortsätter som tidigare
Fiskars saxfabrik i Billnäs väntas inte beröras i någon större grad av de amerikanska strafftullarna. Det tror Jan D. Oker-Blom, direktör för Fiskars bruk. För Fiskarsbolaget som helhet kommer däremot strafftullarna att få negativa konsekvenser.
– För Fiskars är ju USA en jätteviktig marknad. Ungefär trettio procent av vår totala försäljning går till USA. Vi räknar trots allt med att tullarna inte får en betydande negativ effekt.
En del av produkterna produceras i USA och drabbas därför inte av tullarna. Det gör däremot de produkter som tillverkas i Asien och säljs i USA.
Jag har svårt att se att det kan födas något gott ur det
Magnus Lundgren, vd på Celsa Steel
Produkter som tillverkas i Kina och exporteras till USA beläggs med extra höga strafftullar. Amerikanska företag och konsumenter som importerar kinesiska varor kommer att betala en tullavgift på 54 procent. Det här gäller en del av Fiskarskoncernens produkter som säljs just i USA.
Produkter som tillverkas inom EU drabbas av strafftullarna, men de är något lägre. Oker-Blom tror att tullarna i sista hand kompenseras med höjda priser på slutprodukten. Han tror och hoppas att amerikanerna också i fortsättningen är villiga att köpa av Fiskarskoncernens produkter, även om priset blir dyrare.
– Det är i slutändan den amerikanska konsumenten som betalar det här.
Fiskarskoncernens egen produktion i USA omfattar främst Fiskars trädgårdsrelaterade produkter och produkter inom varumärket Gerber.
Armeringsstål till den inhemska marknaden
På Celsa Steel i Åminnefors i Raseborg säger vd Magnus Lundgren att importtullarna endast får indirekta effekter.
Celsa Steel tillverkar armeringsstål som används i byggindustrin. Råmaterialet kommer från det egna stål- och valsverket i Mo i Rana i Norge.
– Som jag ser det kommer påverkan inte att vara så stor. Det finns en del indirekta påverkningar där pris och tillgänglighet kan ändra men den direkta påverkan på verksamheten i Åminnefors är ganska liten, säger Lundgren.
Celsa Steel exporterar inget material till USA och dess hemmamarknad är Norden. Flödet av råmaterial och priset på det är ändå ett orosmoment som kan påverka verksamheten.
Osäkerheten som råder kring importtullarna skapar ändå problem som drabbar all industri.
– Det skapar ett klimat där alla försöker skydda sig på olika sätt och jag har svårt att se att det kan födas något gott ur det. Den osäkerhet som råder nu skapar endast problem, säger Magnus Lundgren.
