Start

Vaccin mot bältros kan minska risken för demens, visar ny forskning

Har du vaccinerats mot bältros? Då är det fullt möjligt att du har betydligt lägre risk att insjukna i demenssjukdom.

Bild av en hjärna på en dator.
Här pågår hjärnforskning (arkivbild). Bild: Matti Myller / Yle

Ett vaccin mot bältros har visat sig ha koppling till kraftigt minskad risk för demens – en minskning med hela 20 procent, under en uppföljningsperiod på sju år.

Det här enligt en ny studie som publicerades den här veckan i den vetenskapliga tidskriften Nature.

Mer än 150 000 personer i Finland har en diagnostiserad demenssjukdom. Demens är också en av de största dödsorsakerna i vårt land.

Forskarna granskade hälsodata om 280 000 äldre personer i Wales, varav en del hade fått bältrosvaccinet Zostavax. De som var födda den 2 september 1933 eller senare fick vaccinet.

Den skyddande effekten visade sig också vara avsevärt starkare för kvinnor än för män. Det är oklart vad det beror på.

Eino Solje är biträdande överläkare med ansvar för demenssjukdomar vid Kuopio universitetssjukhus och chef för hjärnforskningsenheten vid Östra Finlands universitet.

Han säger att det handlar om en stor och trovärdig studie.

– Det här förstärker vår uppfattning om att inflammation har en central roll i till exempel hur Alzheimers sjukdom uppkommer, säger Solje.

Bältros innebär en inflammation i nerverna och i huden.

Hjärnforskaren Eino Solje i närbild. han är klädd i vit läkarrock.
Eino Solje påpekar att hjärnans inflammatoriska celler är ett mycket centralt forskningsområde. Bild: Riikka Myöhänen / Kuopion yliopistollinen sairaala

Solje påpekar samtidigt att en viss svaghet i studien är att demensdiagnoserna är baserade på ett internationellt klassificeringssystem – så kallade ICD-koder – som inte alltid exakt återspeglar den verkliga neurologiska diagnosen hos patienter.

Han säger ändå att det inte torde ha påverkat forskningsresultatet i så stor utsträckning.

Över en uppföljningsperiod på sju år var risken för en demensdiagnos 17,5 procent för ovaccinerade individer och 14,0 procent för dem som fick bältrosvaccinet.

Det handlar alltså om en relativ riskminskning på 20 procent.

Gäller också andra virus

Det här är en studie bland många som under senare år har visat att det kan finnas mer långsiktiga negativa effekter med olika virusinfektioner.

Till exempel humant papillomvirus (HPV) är känt för sin koppling till olika typer av cancer och Epstein-Barr-viruset utgör en risk för att man får multipel skleros, alltså MS.

– Vi vet att efter vissa virusinfektioner kan kroppens inflammatoriska celler börja bete sig på ett avvikande sätt, det vill säga mot den egna kroppen. Det finns en del sällsynta neurologiska sjukdomar som typiskt uppkommer efter olika infektionssjukdomar, säger Eino Solje.

Ett nyare vaccin kan skydda bättre

Studien fokuserade på bältrosvaccinet Zostavax som använder en försvagad form av varicella-zosterviruset, som orsakar vattkoppor.

Forskarna granskade däremot inte effekten av det nyare bältrosvaccinet Shingrix eftersom det inte var tillgängligt då vaccinationerna man granskade skedde.

En mindre studie vid Oxford University kom ändå i fjol fram till att risken att insjukna i demens var ännu mindre bland dem som hade fått vaccinet Shingrix.

Shingrix rekommenderas till personer som är 50 år eller äldre och passar också för yngre vuxna personer som har nedsatt immunförsvar. Vaccinet behöver tas i två doser och varje dos kostar drygt 200 euro.