Det här var presidentens strategi hela tiden, påstod finansminister Scott Bessent stunden efter att Trump plötsligt kom med nyheten om att strafftullarna pausas i 90 dagar.
President Donald Trump själv lät förstå att han har löst krisen (som han själv orsakat). Och dessutom gjort något som ingen tidigare president har vågat göra: inlett förhandlingar med en massa länder för att minska USA:s handelsunderskott.
– Det kommer bli en rättvis överenskommelse, för alla, konstaterade Trump.
Var det missnöjet bland hans kärnväljare som fick Trump att trycka på pausknappen?
Knappast. Tidigare i veckan var jag på reportageresa i sydvästra Louisiana, ett starkt republikanskt fäste där Trump fick över 80 procent av rösterna i november.
Åsikterna bland glesbygdsväljarna gick isär.
Det fanns de som var oroliga för följderna av ett handelskrig. Några frågade sig själva om Trump fört dem bakom ljuset. Han lovade ju lägre kostnader, inte högre.
Men betydligt fler av dem jag talade med uppgav att de litar fullt ut på Trumps omdöme. Deras svar påminde långt om det som Vita huset och Fox News tutat ut den senaste veckan: ”Amerikanerna har blivit orättvist behandlade i handelsfrågor och nu ska Trump en gång för alla åtgärda det”.
Obligationsmarknaden i nyckelroll
Var det då börsraset som ligger bakom Trumps reträtt? Möjligen hade det en inverkan.
Inte minst när de pengar som vanliga amerikaner lagt undan för att kunna njuta av sin pensionärstillvaro rasade i värde. Samtidigt som kritiken från Trumps miljardärvänner ökade.
Men den främsta orsaken bakom Trumps vändning hittas, av allt att döma, i den amerikanska obligationsmarknaden.
De senaste dagarna, samtidigt som börserna föll, har människor runt om i världen börjat sälja amerikanska statsobligationer. I allmänhet går det tvärtom, när aktier tappar i värde flyttar investerare sina pengar till den amerikanska obligationsmarknaden som anses vara bland de säkraste investeringarna i världen.
Om däremot förtroendet för den amerikanska obligationsmarknaden urholkas finns det en risk att USA:s bolåneräntor stiger i rasande fart, samtidigt som dollarns värde sjunker och risken för en finanskris ökar.
Den här ovanliga och oroväckande trenden fick sannolikt Trump att darra på manschetten. Trump själv konstaterade kort att han nog noterat att nedgången i obligationsmarknaden har gjort folk lite nervösa.
Handelskrig mot Kina eskalerar
Nu är strafftullarna pausade, men handelskriget är inte slut. Kvar blir en 10-procentig tull som riktas mot över 75 länder. Även de 25-procentiga tullarna på bilimport gäller fortfarande.
Samtidigt eskalerar handelskriget mot Kina. Trump meddelade att han höjer importtullarna på kinesiska varor till 125 procent. Hur länge de kommer att vara i kraft är oklart. Pingismatchen mellan världens två supermakter har enorma insatser och blir knappast långvarig.
De två länderna är beroende av varandra och amerikanska konsumenter är nog inte beredda att betala 125-procentig skatt när de köper en produkt tillverkad i Kina. Förmodligen når de två supermakterna en uppgörelse som Trump kan framställa som en seger.
EU har nu 90 dagar på sig att förhandla med Trumps administration. Det kan låta mycket, men handelsförhandlingar är komplicerade, inte minst när det är oklart vad Trump exakt är ute efter.
Samtidigt fortsätter Trumps nyckfulla handelspolitik att påverka företag och placerare på båda sidorna av Atlanten. Det är riskfyllt att handla när man inte vet vad morgondagen för med sig. Det är också därför experter fortfarande varnar för en annalkande recession.
Daniel Olin är Svenska Yles USA-korrespondent.
