Det råder ett skriande behov av fler holkar. Många av våra fåglar behöver tak över huvudet och skyddade platser för att bygga bo. Utan holkar lyckas de inte föröka sig. Kampanjen ”En miljon fågelholkar” ger fåglarna skyddade boplatser och på köpet får vi mer fågelsång för att fira det hundraåriga Finland.
Bra boplatser för häckande fåglar är en bristvara. Universitetslektor Toni Laaksonen vid Åbo universitet ger ett bra exempel. En fågelforskare och hans grupp förde ut 60 fågelholkar i början av maj månad. Svartvita flugsnapparen flyttade snabbt in i 59 av holkarna. ”Det här är ganska beskrivande för situationen då flyttfåglarna återvänder. Det finns för få platser att bygga bo på, antalet individer flerdubblades efter utplaceringen av holkarna”.
Speciellt de större arterna lider av bostadsbristen. Stora håliga träd, som ugglor, knipor och storskrakar kunde bygga bo i är det brist på. Vad ugglorna beträffar är det uppskattningsvis hälften som bygger sitt bo i fågelholkar.
Det naturliga skulle vara att hackspettar hackar hål i trädstammarna som andra fåglar sedan kan utnyttja som fågelbon, men då relativt ung skog avverkas hinner det inte växa tillräckligt stora träd där hackspetten kunde bosätta sig. De håliga träden avlägsnas snabbt vid avverkning, så andra arter kan inte heller utnyttja hålen. Något som får konsekvenser för andra fåglar som behöver bohål.
Många fåglar föredrar att flytta in i aspträd, men aspen är rätt sällsynt i så kallad ekonomiskog.
I den nya bedömningen av utrotningshotade fågelarter är både talltitan och tofsmesen klassade som hotade. Även staren lider av bristen på bohål, trots att största orsaken till minskningen av starpopulationen som pågått under en längre tid beror på minskning av betesmarker och ängar.
Bland annat dessa arter kan man hjälpa med världens största fågelholkstalko
Universitetslektor Toni Laaksonen vid Åbo Universitet utreder som bäst mängden bohål i skogarna i Egentliga Finland. Barrskogarna har naturligt färre bohål jämfört med lövskog. Det bildas exempelvis fler sprickor i ek- och björkträd än i barrträd. Därför ökar hackspettarnas hål i betydelse i barrskogarna.
Mängden barrskog i kombination med effektivt skogsbruk gör att gamla, murkna trädstammar är svåra att finna och ökar bostadsbristen för fåglarna. ”En stor andel av fåglarna som annars bor i hål flyttar nu in i bebyggelsen, då fågelholkar inte finns ute i skogen. Då man räknat antalet svartvita flugsnappare har man konstaterat att populationen är ungefär tio gånger större i bebyggda områden än i skogen”, förklarar Laaksonen. Samma fenomen gäller även talgoxen.
