I Ryssland fortsätter regeringen att satsa stort på ett toppstyrt program där man försöker minska landets import och utveckla den inhemska produktionen. Men hittills är resultaten magra.
Importersättning är det hetaste modeordet i Ryssland det senaste året. Staden S:t Petersburg har öppnat ett center för att hjälpa lokala företag att bättre utnyttja det statliga megaprogrammet.
Ryska regeringen har ambitiösa mål. Man vill minska andelen importvaror i den ryska ekonomin från nuvarande 80 procent till 50 procent år 2020.
Det man prioriterar är livsmedel, läkemedel, olja och gas samt informationsteknik och maskinteknik.
Regeringen lovar omkring 400 miljoner euro de närmaste två åren.
Mycket snack
Kritikerna menar att den ryska importersättningen bara handlar om politisk retorik. Och att konkreta resultat aldrig kommer att nå fram till verkstadsgolven. Särskilt nu när den ryska ekonomin krisar.
Men centrets direktör betonar att programmet redan har gett resultat.
– Produktionen av broiler- och griskött har ökat rejält och vi har redan en möjlighet att exportera. Mjölkproduktionen är svårare då den kräver mer tid, säger direktör Oleg Tretjakov.
Livsmedelssektorn har lyckats bättre tack vare att Ryssland stängde gränserna för europeiska konkurrenter. Samtidigt har priserna fördubblats och kvaliteten försämrats.
Ryska livsmedelsverket konstaterade nyligen att åtta av tio ostar på den ryska marknaden inte är ostar då producenterna använder billig palmolja.
Överlag är resultaten av det statliga programmet blygsamma och landet har inte lyckats producera mer varor. Tvärtom. Ifjol minskade industriproduktionen med tre procent.
Ingen import
Vissa sektorer har snabbt fått ett lyft. Särskilt de företag som säljer sina varor till den offentliga sektorn. För här har myndigheterna förbjudit importerat ifall det finns en rysk motsvarighet.
Den ryska elektronikbranschen satsar därför på produkter för trafik- och miljösäkerhet. Och här är man nöjd med utvecklingen.
– Stora kvantiteter uppstod när sanktionerna infördes, säger Mihail Skatjkov, direktör för associationen för radioelektronikbranschen i S:t Petersburg.
– Förr köpte man importerat så billigt man bara kunde,. Nu köper man inhemskt, och då landet är stort är också beställningarna stora, fortsätter Skatjkov.
Mest idioti
Men många andra företagare ser skeptiskt på det statliga programmet.
Margarita Ladugina har ett bolag som tillverkar led-paneler. Komponenterna kommer från USA, Kina, Taiwan, Finland och Ryssland.
Ladugina menar att det är dumt att begränsa konkurrensen på konstgjord väg i tider av globalt samarbete. Det leder bara till sämre kvalitet och högre priser.
– Programmet handlar om politik. Framför oss har vi, som vårt ordspråk säger, ”det gäller att knäcka ägg för att göra omelett”. Och tider av idioti inleds, säger Ladugina.
– Plötsligt får man inte längre tillverka varor som inte kan produceras här i Ryssland, Låt oss kasta ut alla importerade verktygsmaskiner, alla utländska bilar och istället återvända till medeltiden, fortsätter Ladugina.
Mera sanktioner
I centret för importersättning öppnades häromveckan en exportavdelning. Den ryska regeringen hoppas nämligen att programmet också ska vaska fram nya exportvaror.
Huvudpunkterna i den här strategin är en svag rubel, utländsk teknologi och ett intresse av att hålla sanktionerna i kraft åtminstone några år till.
– Fabrikernas planeringsskede tar två, tre år innan själva produktionen kan komma igång, säger direktör Tretjakov. Det tar alltså tre, fyra år innan vi kan nå upp till den bestämda nivån av importersättning i de prioriterade sektorerna av ekonomin, avslutar han.
