I framtiden får finländarna välja vilken social- och hälsovårdscentral de vill bli betjänade av. Centralen kan vara offentlig, privat eller upprätthållas av tredje sektorn. Det föreslår en grupp experter.
En av huvudingredienserna i den stora vårdreformen är att öka medborgarnas möjligheter att välja mellan olika vårdalternativ. En arbetsgrupp har i dag lagt fram sitt förslag om hur det ska gå till i praktiken. Gruppen leds av professor Mats Brommels och består av ett antal experter på hälsovård och socialvård.
Hälsocentralen blir portvakt
Experternas förslag är en tvåstegsmodell där det första steget innebär att medborgaren väljer en social- och hälsovårdscentral som ger en bestämd basservice. Det andra steget är att centralen agerar portvakt och bedömer om klienten i fråga har behov av och rätt till också annan hälsovård eller socialvård. Om så är fallet får klienten en remiss till något annat vårdställe enligt eget val.
- Vårdkedjan kommer i praktiken att se ut precis som idag, men vi kommer att kunna koordinera vården bättre då vi har ett sammantaget tjänsteutbud, säger Mats Brommels.
När det gäller socialservice införs valfriheten stegvis, eftersom många av de tjänsterna förutsätter att en myndighet har beslutat om dem.
Valet gäller minst ett halvår
Enligt expertgruppens förslag ska en medborgare registrera sig hos sin social- och hälsovårdscentralen för minst ett halvår i taget. Den som inte vill välja själv anvisas en central av sitt landskap.
Social- och hälsovårdscentralerna kan enligt förslaget upprätthållas offentligt, privat eller av tredje sektorn. De kan också anlita underleverantörer för vård de själva inte kan erbjuda.
Det är i varje fall staten som slår fast ramarna för vården och betalar för den.
Samma patientavgifter överallt
Finansieringen borde enligt experterna skötas så, att varje landskap får en klumpsumma som bestäms på basis av antalet invånare. Landskapet fördelar i sin tur pengarna till de hälsocentraler som verkar där, likaså på basis av hur många klienter centralen har lyckats locka till sig.
Varje vårdställe får samma summa per patient av de offentliga pengarna. På det viset kan varje hälsocentral ha lika stora patientavgifter och följaktligen konkurrera med kvalitet i stället för pris, framhåller expertgruppen.
Samtidigt skulle man slopa FPA-ersättningarna för privata läkarbesök och en patient som anlitar privat vård skulle själv inte längre få någon ersättning.
Mats Brommel är mycket nöjd med modellen.
- Vi får definitivt en förstärkt basservice och förhoppningen är ju att det också leder till bättre tillgänglighet.
Regeringsbeslut i juni
Familje- och omsorgsminister Juha Rehula (C) tog emot experternas rapport på tisdag morgon.
- Mycket arbete återstår med reformen, så att vi kan få principerna för hur vi går vidare klara.
Utöver ordförande professor Mats Brommels består arbetsgruppen av äldre- och handikappservicedirektör Timo Aronkytö, översocialråd Aulikki Kananoja samt professorerna Paul Lillrank och Kari Reijula.
Många har undrat hur det går med en del krävande uppdrag, som hör till det sociala. Aulikki Kananoja säger att de nya landskapen får ett stort ansvar i systemet. Övervakningen måste enligt henne fungera, speciellt vad beträffar sociala tjänster.
- Övervakningsintrumenten måste vara bra och de som övervakar måste känna till hur arbetet går till i praktiken.
Gruppens förslag är tänkt att ge regeringen kunskap inför ett beslut om arrangemangen kring valfriheten i vården. De riktlinjerna väntas inom juni månad.
