Jordbrukarna i Österbotten har börjat ta ensilage redan den här veckan, vilket är rekordtidigt. Men samtidigt har de försenade utbetalningarna av jordbruksstöd drabbat hårt men också mycket ojämnt.
En varm vår har gynnat jordbrukarna säger jordbrukaren Mats Björklund i Östensö, Pedersöre.
- Vi har haft en fantastisk vår, sådd i varm och torr jord. Att börja ta ensilage i början på juni innebär nog en otroligt bra början på sommaren, säger Björklund.
Kämpar i väntan på stöd
Samtidigt kämpar en del jordbrukare hårt med att få ekonomin att gå ihop. Landsbygdsverket Mavi har lovat att stöden ska betalas under juni månad. Men ännu väntar många jordbrukare på utbetalningar.
Ombudsman Fredrik Grannas på Österbottens svenska producentförbund får varje dag ta emot telefonsamtal av bönder som väntar på att få sina stöd utbetalade.
- De ringer för att höra om jag har information om när stöden ska utbetalas. Många har en hög räkningar som man planerat att betala när man får sitt stöd. Det är verkligen problematiskt när det inte kommer några pengar och räkningshögen fortfarande ligger kvar. Vi hoppas att stöden utbetalas inom juni månad så som vi fått löfte om, säger Fredrik Grannas.
Stöd betalas enligt planen
Enhetsdirektör Hannele Sankari på Mavi säger att man hittills under juni kunnat betala ut stöden så som man lovat. Och även krisstödet har blivit utbetalat enligt planen. Hur det blir under resten av månaden får vi veta nästa vecka.
De försenade stöden ställer till med problem, men skillnaden mellan hur hårt olika gårdar drabbats är stor. Medan en del bönder inte klarar av sina räkningar så har vardagen rullat på för andra.
- En del jordbrukare befinner sig närmast i kris medan andra märker av en sämre likviditet, men ingen krissituation, säger Mats Björklund.
Björklund som både har ekologisk växtodling och dikoproduktion har klarat sig undan de värsta smällarna. Direktförsäljning, främst av nötkött har också hjälpt upp hans situation.
Sanktioner och slopade kvoter
Det är inte bara problemen med försenade stöd som pressar jordbrukarna. Sanktionerna mot Ryssland, slopade mjölkkvoter, pressade priser, en dålig sommar förra året och allmänt svag konjunktur tär på bönderna. De försenade stöden var droppen som fick bägaren att rinna över. Därför fick Mavi ta emot sådan svidande kritik, och visst var den befogad, säger Björklund.
- Ovanpå allt detta kommer då Mavi. Vädret, Ryssland och världsekonomin kan vi inte så mycket åt, men inhemska byråkrater borde åtminstone kunna fungera på ett logiskt sätt, säger Björklund.
Om man fått sitt stöd utbetalat eller inte beror på vilken typ av gård det gäller.
Bland de stöd som inte ännu utbetalats finns bland annat ersättning för djurens välbefinnande och kompensationsersättningens husdjursförhöjning. Det innebär att gårdar som håller djur drabbats extra hårt.
Svårt för skuldsatta
Framförallt de som har stora lån på sina jordbruk och är skuldsatta som har det kämpigt.
- De uteblivna stöden kan variera mellan 500 euro och tiotusentals euro, mjölkgårdarna har drabbats hårt de senaste åren, säger Åsa Mattsson på Österbottens svenska lantbrukssällskap.
Medan man i de finskspråkiga delarna av landet talar rätt öppet om att jordbrukares räkningar som gått till utmätning och att skatter och arbetsgivaravgifter blir obetalda, och att elbolagen till och med stängt av elektriciteten till några gårdar. Inget sådant har rapporterats i Svenskfinland.
När de här situationerna uppstår har problemen blivit mycket svåra säger jordbrukaren Mats Björklund. Ingen ställer till med en sådan situation bara för att göra en markering.
- Att lämna elräkningar obetalda det är allvarligt. Utan el kan du inte utfodra eller mjölka. Det är snarast djurplågeri som uppstår. Den situationen sätter man sig inte frivilligt i, säger Björklund.
De som har det värst är tysta
Ombudsman Fredrik Grannas säger att de som har det allra värst inte hör av sig till ÖSP. Det är lätt att man lägger locket på när situationen blir alldeles för tung.
Mats Ingves, själv tidigare jordbrukare i Kristinestad, jobbar som frivillig inom Stödpersonsnätverket för landsbygden. Till de frivilliga stödpersonerna kan människor som bor på landsbygden vända sig för att få stöd och hjälp.
Ingves berättar att få jordbrukare hör av sig till honom, bara ett par tre, men så är nätverket på svenska också nytt. Det grundades i januari.
- Det är rätt få som hört av sig. Det är förvånande, säger Ingves.
Stödpersoner överhopade
På finskt håll har så många bett om hjälp att en del stödpersoner helt enkelt blivit tvungna att ta en paus i sina frivilliguppdrag. Ingves vet att det finns jordbrukare som har det verkligt svårt också i Svenskfinland.
- Det tycks vara svårt att prata om de här sakerna. Flera har berättat att deras grannar har det tufft och frågat om de får ge mina kontaktuppgifter till dem som är i svårigheter. Men det är sällan de här personerna hör av sig, säger Ingves.
Nu hoppas ombudsman Fredrik Grannas på att alla stöd utbetalas denna månad och han skulle också önska att mera av intäkterna från livsmedelsförsäljningen skulle tillfalla producenterna.
- Primärproducenten får ett alltför lågt pris medan handeln tar ut för mycket. En omfördelning av priset skulle göra att alla blev nöjda, säger Grannas.
