Kiril Kozlovsky har under de senaste åren kommit att bli en av de bärande krafterna under Musik vid havet -festivalen i Ingå. Född i Vitryssland men sedan decennier naturaliserad till Finland är Kozlovsky en av den yngre generationens främsta pianister i vårt land.
Han har utbildat sig vid Sibelius-Akademin och Wiens musikakademi, segrat i tävlingar och sedan år 2010 arbetat på sin konstnärliga doktorsavhandling vid sidan av intensivt konserterande och läraruppdrag. Avhandlingen, som är på slutrakan, tar fasta på en av den sovjetryska tidens främsta tonsättare: Dmitrij Sjostakovitj.
- Det ena har gett det andra; min avsikt var från början att forska i Sjostakovitj’ pianomusik, och ett sidotema kom att bli den judiska kulturen i västerländsk musik, på tillämpliga delar, menar Kiril Kozlovsky.
Enligt Kozlovsky finns det två mycket olika infallsvinklar till judisk kultur inom den västerländska klassiska musiken. Den ena är den orientaliska, litet ytliga, vars syfte är att ge en exotisk krydda åt musiken.
Den andra infallsvinkeln är den mera innerliga, det vill säga den som utgår från den upplevda kulturen som också lyfter fram de samhälleliga spörsmålen.
Och så finns det ytterligare en infallsvinkel, klezmermusiken, som mera handlar om folkmusik som har skapats i de jiddischtalande europeiska samhällena - någon sådan musik har Kozlovsky inte sysslat med, men förnekar inte att han någon dag i framtiden kunde stå på scenen och uppträda i en klezmerorkester.
Viktig kontakt och inspiratör
Då Kozlovsky började forska i Sjostakovitj visade det sig att en viktig kontakt och inspiratör för tonsättaren var den polskfödde Miezcyslaw Weinberg (1919-1996). I allmänhet beskrivs Weinberg som en av Sjostakovitj’ elever, men Kozlovsky vill snarare beteckna honom som en kollega och efterföljare. I korthet handlar det om en äldre och yngre kollegas växelverkan.
Weinberg, som var av judisk börd, flydde holocausten till Vitryssland och vidare österut då nazisterna hade invaderat Minsk. I Moskva inleddes ett vänskapsförhållande mellan Sjostakovitj och Weinberg.
Sjostakovitj kom att intressera sig för det judiska temat i musiken via Weinberg, vilket visar hur en yngre tonsättare kan påverka en äldre tonsättare, medan Weinberg insöp mängder av musikalisk-tekniska influenser från Sjostakovitj.
Tonsättningar och kontexter
Kozlovskys aktuella avhandling handlar om Sjostakovitj’ tonsättningar och de kontexter som musiken har uppstått i.
- Indirekt kom jag in på det judiska temat då jag granskade kontexterna, bland dessa framhävs kontakten med Weinberg, som från mitten av 1940-talet tydligt påverkar Sjostakovitj skapandeprocesser. Efter kontakten med Weinberg komponerade Sjostakovitj sitt första s.k. judiska verk, den andra pianotrion från år 1944. Jag insåg att Sjostakovitj’ pianokammarmusikproduktion är häpnadsväckande snäv, och trots att Sjostakovitj var en fenomenal pianist så är hans pianomusik ställvis rent av mycket opianistisk - i det fallet är Weinberg ett strå vassare, menar Kozlovsky.
Kozlovskys konsertprestationer som krävs för avhandlingen - fem till antalet - är på slutrakan. Fyra konserter är avverkade och den femte prestationen skall ges ut som en inspelning i någon form.
- Och den skriftliga delen av doktorsavhandlingen är klar för granskning, så doktorstiteln torde vara ett faktum kanske redan under innevarande år, myser Kozlovsky.
Konserten med titeln Skratt och tårar - en afton med judisk musik spelades in under Musik vid havet -festivalen den 18 juni 2016 i Degerby kyrka och sänds i Radio Vega på tisdag den 5 juli kl. 21.05 (repris torsdag 7 juli kl. 23.09).
Vid sidan av Kiril Kozlovsky medverkar klarinettisten Isaac Rodriguez, violinisterna Nonna Knuuttila och Maija LInkola, altviolinisten Anna Rajamäki samt cellisten Tomas Nuñez-Garcés. Konserten kan avlyssnas på Yle Arenan i 30 dagar efter den första sändingen.
