Journalist, författare och samhällsdebattör Jan Guillou tror på den goda journalistiken och tycker att internet är ”ett virrvarr av falskt och sant”.
Guillou besökte Vasa med anledning av Vasabladets 160-års jubileum. Hur ser han själv på papperstidningens framtid?
- Det är inte så mycket fråga om papper eller elektronik som om journalistik. Det är fortfarande så att vi kan se exempel på att bra journalistik säljer.
Stora starka avslöjanden säljer fortfarande menar han, men tidningsägarna i västvärlden har ingen tilltro till journalistiken.
- De har istället en föreställning om att det mest lönsamma är att färre journalister ska göra mer journalistik på kortare tid och på det sättet kan man tjäna mera pengar.
Detta faller på sin egen rimlighet eftersom färre journalister inte kan uträtta mer journalistik på kortare tid.
Finlandssvensk problematik
De finlandssvenska dagstidningarna har dessutom ett särskilt problem, anser Guillou, och det är att kundkretsen sjunker eftersom vi blir allt färre.
Men Guillou ser en lösning på problemet.
- Bättre journalistik. Någon annan väg finns inte, det existerar inga marknadsekonomiska tricks som alla tidningsägare tror.
Bra journalistik är givetvis även en demokratifråga.
- Sämre journalistik som vi ser i hela västvärlden just nu innebär sämre informerade medborgare och det är ett demokratiskt problem, i all synnerhet som skvallervärdet på nätet blir allt starkare och folk då blir systematiskt felinformerade.
Man kan tröttna på allt, till och med på lakrits. Och så kommer det att gå med det hysteriska användandet av våra telefoner också.
Jan Guillou
Men vi kan ju inte bromsa utvecklingen?
- Inte på kort sikt. Det enda som går är att skapa starkare konkurrens med hjälp av bättre journalistik.
Guillou ser att en motreaktion kan vara på kommande, att ju snabbare vi konsumerar snabba nyheter på nätet, desto mera exklusivt blir det med så kallad god journalistik.
Internet förslavar
Guillou har på senare tid bland annat gjort sig känd för sin negativa inställning till internet och vad det gör med oss. Vad är problemet, enligt honom?
- Man dränks i en flod av information som man inte kan kontrollera och som högerpopulisterna runt om i Europa lärt sig att utnyttja systematiskt.
Han ger som exempel svenska högerpopulister som uppträder som så kallade fotsoldater under flera alias.
- De skriver till och med debattartiklar mot sig själva för att skapa falska debatter och polemiserar mot påhittade motståndare. Detta bedrägeri på nätet är satt i system och graden av falsk information ökar.
Så allt är en enda stor konspiration? Nej, menar Guillou, som snarare skulle beskriva det som ”ett virrvarr av helvete av falskt och sant om vartannat som gör det väldigt svårt att se vad som är vad”.
Men hur skall man bromsa den här utvecklingen då?
- När vi blir mer vana vid nättillvaron kommer konsumtionen att minska. För närvarande lever många människor i en absurd tillvaro där de tillägnar flera timmar varje dag åt att stirra in i en telefon
Under- eller överklass?
Den kontroversielle framtidsprofeten, författaren och föreläsaren Alexander Bard är delvis av samma åsikt: att ägna sig åt exempelvis meningslösa spel på nätet är bortkastad tid. Däremot, anser Bard, har internet skapat en ny över- och underklass. Det är nätokraterna, alltså de som är socialt intelligenta och kan använda nätet på ett smart sätt, och så är det konsumtariatet, en slags digital underklass.
Vad tycker Guillou om denna webbfilosofi?
- Jag tycker den är komisk. I så fall vore jag underklass och det tror jag inte många skulle hålla med om.
Guillou delar istället in oss i två helt andra grupper: dels de som är förslavade under elektroniken, dels de som har ett mera avspänt förhållande till det hela.
- Den här hetsen som pågår nu är starkt beroende av nyhetens behag, jag tror att intresset kommer att svalna så småningom.
Men internet är ju vår och speciellt den nya generationens verklighet?
- Jo men jag tror att det kommer vara mindre av den verkligheten i framtiden. Tekniska framsteg är ju bra, mänskligheten är beroende av det. Men vi har nu skapat en värld där folk går omkring som zombies och stirrar in i en telefon hela tiden och det är inte hälsosamt och jag tror att det kommer att ändras.
Guillou anser att man kan se tydliga tecken på att en förändring kommer att ske.
- Titta in i ett tåg eller en spårvagn, förr satt var och varannan med en pocketbok eller tidning. Nu sitter de med gamnacke och stirrar in i sin telefon. Det pågår ett väldigt slöseri med tid och det tror jag att vi kommer att lära oss att inse.
Selfiepremiär
Jan Guillou äger ingen mobiltelefon eftersom han inte vill gå omkring och bära på en sådan tingest.
Han har med andra ord aldrig tagit en selfie, och någon gång skall ju vara den första.
Så varsågoda, här är hans första selfie (”och antagligen sista”) någonsin:
