I Jakobstad jobbar en arbetsgrupp just nu med att skapa någon typ av ungdomsmottagning med låg tröskel. Ett ställe dit ungdomar lätt skulle kunna vända sig, också anonymt. Maria Aho som är enhetschef för vuxensocialarbetet leder arbetsgruppen i Jakobstad.
- Vi vill utveckla en lågtröskel - modell för att lättare kunna nå ungdomar. Jag skulle önska att man kunde nå ungdomar i tid innan problemen vuxit sig stora.
Klaara är ledstjärna
I arbetsgruppen ingår personal från socialen, vuxenpsykiatrin, beroendevården, barnskyddets eftervård, studerandehälsovården, uppsökande ungdomsverksamheten, kuratorer, neuropsykiatriska teamet, polisen, ungdomsbyrån och Psykosociala förbundet.
Förebild är ungdomsstationen Klaara i Vasa. Till Klaara kan alla mellan 13 och 24 år vända sig för att tala konfidentiellt med social- och hälsovårdspersonal.
- Klaara började som ett projekt och har fungerat mycket bra, man har uppnått goda resultat. Klaara är något av vår ledstjärna, säger Aho.
Långa köer till mentalvården
Framför allt vill man samarbeta mera och jobba mångprofessionellt.
- Det är ännu oklart om vi kan få till stånd en motsvarande station, med en gemensam fysisk plats att ta emot ungdomar. Men vi jobbar i den riktningen och ett bättre samarbete behövs definitivt, säger Aho.
Visst känner man till varandras arbete och hänvisar de unga vidare, men nu vill man arbeta tätare tillsammans säger Aho. Nu får man söka sig från lucka till lucka för att få hjälp.
- Det blir rätt mycket så och dessutom kan köerna till mentalvården vara långa. Att vänta i många veckor är för länge om man till exempel lider av stark ångest, säger Maria Aho.
Aho säger att det inte alltid måste vara en personal med psykiatrisk utbildning som möter de unga. På Klaara kan de unga komma in för samtal maximalt 20 gånger. Om man inte nått resultat på de gångerna så remitteras de unga vidare.
Ångest, ätstörningar och höga krav
Ångest och ätstörningar är två problem som är vanliga bland de unga i dag. Aho säger att pressen på hur man ska vara och se ut är stark och kraven är höga, ibland omöjliga att uppnå. Många vuxna har det också jobbigt och då kan de inte alla gånger stöda sina barn.
Det här kan leda till att de unga mår dåligt och det kan blir så att den unga flyr in i alkohol eller droger.
- Om man inte kan tala om det som är tungt så kan det hända att man tar till andra medel för att döva känslorna, säger Maria Aho.
Allt yngre missbrukar
Och visst har problemen med alkohol- och droger eskalerat i Jakobstad säger Maria Aho.
- De här problemen har ökat markant under de senaste åren. Och det är många unga och barn, från 11-12 års åldern som använder både droger och alkohol. Det är kanske det som skrämmer mig mest, säger Aho.
Aho säger att det blivit vanligare att riktigt unga, eller barn rör sig ute på stan sent på nätterna. Speciellt stort är problemet under sommaren och stora evenemang som Jakobs dagar.
Hur ser ditt drömscenario ut när det gäller att möta ungdomar som inte mår bra?
- Att det finns ett ställe dit man kan komma, även anonymt och berätta hur man har det. Att det finns någon som man lätt kan vända sig till och någon tar sig tid att lyssna och tar de unga på allvar, säger Maria Aho.
