Efter fem veckor och fem misslyckade valomgångar lyckades Riigikogu idag föra valet i mål.
För bara en vecka sedan var 46-åriga Kersti Kaljulaid fortfarande nästan helt okänd för så gott som alla ester, nu är hon vald till Estlands första kvinnliga president av det estniska parlamentet Riigikogu.
Av 98 närvarande parlamentariker röstade 81 på henne.
Om exakt en vecka, måndagen den 10 oktober, börjar hennes mandatperiod. Hon efterträder president Toomas Hendrik Ilves, som har varit Estlands president i tio år.
Tjänsteman med full insyn i EU:s finanser
Kaljulaid har jobbat för den Europeiska unionens revisionsrätt i Luxemburg i tolv år. Hon är både högskoleutbildad biolog och företagsledare.
Innan hon flyttade till Luxemburg var hon under några år medlem i det värdekonservativa och mycket marknadsliberala partiet Isamaaliit, Fäderneslandet, men ställde aldrig upp i något val.
Hon jobbade också som ekonomisk rådgivare åt den före detta premiärministern Mart Laar.
Vi talar om mina ståndpunkter, inte mitt politiska program. En president kan inte ha ett politiskt program.
Kersti Kaljulaid under rundradiobolaget ERR:s TV-utfrågning på söndag kväll
Idag säger hon att det estniska skattesystemet, som Laar införde, borde ses över. I Estland betalar både företag och privatpersoner platt skatt, 20 procent, på alla sina inkomster. Dessutom är inkomster som återinvesteras i företaget skattefria.
- Den skattepolitiken infördes för att locka teknologi till Estland. Idag har vi andra utmaningar.
Hon kallar sig en modern konservativ.
- Konservatism handlar om att försöka undvika risker, så att vi inte behöver en revolution för att lösa våra problem, sa Kaljulaid i en intervju i det estniska rundradiobolaget ERR:s radiokanal Vikerraadio i fredags. Det är utveckling i små steg.
Det här är något alltså alla estniska partier tycker låter bra, förutom EKRE, det nationalkonservativa partiet.
Europas största utmaning är att behålla lugnet.
Kersti Kaljulaid om terrorismen under ERR:s TV-utfrågning på söndag kväll
Men av allt att döma har Estlands första kvinnliga president en sträng sida. Europas nuvarande inre identitetskonflikter beror inte i sig på att liberala idéer har fått för mycket utrymme, men det är något vi har glömt i dagens samhälle.
- Det är inte friheten som är problemet, men det känns som om det ofta är frihetens andra sida, ansvaret, som brukar glömmas bort.
Ambitiös, empatisk, intelligent
Under de senaste dagarna har medierna försökt hitta något negativt att säga om Kaljulaid, men det har varit svårt. Det närmaste de har kommit är enstaka kommentarer om att hon är torr.
Det här syntes också i tv-utfrågningen i söndags. När programledarna försökte sig på några lättsammare frågor svarade hon kort:
- Jag tror att tittarna vill veta mer om mina ståndpunkter och vill ha en seriös diskussion, inte underhållning.
Det gav henne stora applåder från publiken i studion, men också beröm på sociala medier.
Kaljulaid beskrivs av vänner, kolleger och andra personer som känner henne som en person med en otrolig förmåga att hålla sig lugn och saklig. Hon är ambitiös och intelligent.
Hon förväntas också fylla uppgiften som en empatisk president bättre än den nuvarande presidenten Ilves. I estniska medier används det faktum att hon är kvinna och har fyra barn som ett argument i sammanhanget.
President Ilves har tre barn och det fjärde väntas födas i dessa dagar. Han har inte varit närvarande under omröstningarna.
Det är lätt att få ett litet problem att verka stort. Vi har inte ännu lärt oss att leva i den här nya medievärlden, men vi lär oss det nog.
Kaljulaid om populismens framfart
Att Kaljulaid skulle få minst 68 röster av i parlamentet idag var väntat. 90 parlamentariker skrev under nomineringen av henne. Av dem var inte alla närvarande och några enstaka valde att inte rösta på henne, men 81 röster räckte långt. När valkommissionens rösträknare kom till 68 utbröt ordentliga applåder.
Riigikogus talman Eiki Nestor försökte med sin lilla bjällerklocka få tyst i salen, men det tog en stund innan rösträkningen kunde fortsätta.
