En smart hushållsmaskin är en ny sorts familjemedlem som samlar information och sprider den vidare. I sakernas internet kommunicerar alla apparater med varandra över internet. Men vem är det som äger all insamlad data och med vilka villkor får man använda sig av den?
– Det är för sent att oroa sig för sitt integritetsskydd. Där är det game over, säger fackboksförfattare Petteri Järvinen i en tidningsintervju.
Enligt Järvinen har det redan samlats in så mycket information att det är omöjligt att få den tillbaka.
Kunddata som samlats in via stamkundskort eller webbläsarens cookies är ändå inget jämfört med nästa steg i utvecklingen – sakernas internet.
IoT smyger sig in i hemmet
Fjärrstyrda apparater som automatiskt rapporterar om det egna tillståndet har varit i bruk inom industrin och i en del byggen, till exempel i skolor. Nu håller IoT på att ta sig över tröskeln till folks hem.
Också på finska marknaden kommer vi snart att ha så kallade smarta kök där spisen, tvättmaskinen, torktumlaren och till exempel robotdammsugaren kommunicerar med varandra över internet. Utöver att apparaterna rapporterar till användaren förmedlas också informationen till tillverkaren och av tillverkaren godkända partners.
Än så länge är en mobilapp det vanligaste sättet att styra alla apparater.
Ditt kylskåp känner dig bättre än du själv
I ett smart kök finns också ett kylskåp som redan utan smarta funktioner är hemmets hjärta. Stora familjedramer har utspelat sig i närheten av kylskåpet. Dess innehåll berättar mer om användaren än personen själv skulle göra.
Ett smart IoT-kylskåp vet alltid när dörren öppnas. Det önskar god morgon till familjemedlemmen som kommer först till köket på morgonen. Kylskåpet har koll på dagens väder, en nyhet som intresserar just dig och så påminner det dig om dagens agenda.
Kylskåpet berättar också vad det innehåller och vilken mat som skulle vara smart att laga i dag. Kylskåpet vet om du behöver gå till butiken.
Då en produkt närmar sig bäst före-datum berättar det smarta kylskåpet om det för användaren. Samtidigt kan det föreslå en meny av en toppkock där du får användning för dina skrumpna tomater och kycklingfiléerna som väntat alltför länge på att bli tillredda.
Kylskåpet kan också berätta för dig om något väsentligt saknas på hyllorna. Det kan till och med rekommendera ett visst varumärke eller butik – beroende på vilka avtal kylskåpstillverkaren gjort med andra varumärken och affärer.
Användaren vet nödvändigtvis inte om produkten som erbjuds har samma pris i butiken eller om det handlar om en riktad reklam som till och med kan vara dynamiskt prissatt.
Koppla kylskåpet med hälsoapp
IoT-kylskåpet kan automatiskt beställa mat enligt det som inte finns på hyllorna.
Som smartast kan kylskåpet kolla med det integrerade kalendersystemet om Jonas hinner äta middag eller om han måste skippa den på grund av fotbollsträningen. Sedan räknar kylskåpet ut om du behöver en eller två deciliter grädde till pastasåsen i kväll.
Till och med de smartaste kylskåpen är ändå antagligen kopplade bara till en matleverantör. Du betalar för den friktionsfria vardagen genom att binda dig till en affärs utbud och prissättning.
Det smarta kylskåpet styrs med hjälp av en mobilapp och kylskåpet kan också utbyta information med andra appar än den som den styrs med.
Om Jonas kopplar kylskåpet med till exempel Samsungs hälsoapp vet också kylskåpet hur mycket proteiner tonåringen behöver äta efter sin träning. Då kan kylskåpet redan på förhand påminna om att Jonas kommer att äta mycket kvarg under kvällen.
Hälsoappen kan också berätta för kylskåpet om pappas planer på att banta och hur mycket han förbrukat under dagen. Antagligen får pappa snälla direktiv, det lönar sig knappast för kylskåpet att kritisera antalet bastuöl.
Data som samlas in med hjälp av kylskåpet och hälsoappen talar sitt tydliga språk. Om försäkringsbolaget väljer att köpa insamlad data kan det hända att alla extra öl syns i högre hälso- eller livsförsäkringar.
Prissättningen på framtidens smarta försäkringar beror nämligen på verkligt beteende och inte på hederliga löften om den egna hälsohistoriken.
En pågående standardiseringskamp inom IoT
Flera tillverkare försöker nu skapa ett eget ekosystem där endast den egna firmans apparater klarar av att kommunicera med varandra. Ingen vet vilka teknologier eller protokoll som kommer att segra.
Samsungs Family Hub kylskåp, spisar, tvättmaskiner, torktumlare och apparater som styr temperaturen inomhus kommunicerar via Samsungs app Smart Home. Siemens och Bosch hushållsmaskiner kommunicerar via en egen app. Möbelaffären Asko samarbetar med Gorenje.
Åtminstone än så länge ser det ut som om att du är tvungen att köpa alla apparater från samma tillverkare för att de ska kommunicera med varandra.
Kylskåpet samlar information, appen kompletterar
För att du ska kunna använda ditt smarta kylskåp måste du ge mobilappen tillstånd till dina samtal, bilder, geografisk data, some-konton och så vidare.
Genom att klicka på OK får du en anpassad och smidig användarupplevelse. Samtidigt får du så gott som alltid reklam på köpet.
Du kan naturligtvis förbjuda reklamen men det hindrar inte appen från att fortsätta samla data om dig.
Reklam är gammaldags
Inte ens riktad reklam når konsumenterna i samma utsträckning som reklam förr. Folk som har tröttnat på reklam har lärt sig att använda så kallade ad blockers som blockar all reklam.
Ad blocking is the biggest boycott in human history.
Doc Searls
Men nu handlar det om en riktad service som ska komma i exakt rätt tid. Tack vare all data som samlats in via IoT-apparater kan den riktade reklamen erbjuda en produkt eller tjänst i precis rätt tid med tanke på konsumentens behov.
Får jag bestämma vem kylskåpet delar information med?
Integritetsskyddet definieras rätt luddigt i användarvillkoren för smarta apparater. Enligt villkoren får apparaten i praktiken sprida insamlad data till tredje part under premissen att det ska förbättra servicen.
Å andra sidan kunde till exempel elbolaget föreslå en tid för klädtvätt när elen är som billigast – åtminstone jag skulle inte ha något emot det.
IoT och smarta apparater kan alltså hjälpa med vardagen och spara pengar. Men de kan också användas för att observera personer och för att skapa så mycket vinst som möjligt till företagen. Förhoppningsvis landar verkligheten någonstans mellan de här två ytterligheterna.
Innan IoT-apparater blir standard i varje hem är det bra att kräva tydligare och öppnare svar av företagen. Vilken information samlas in via apparaterna och apparna, vad används den för och vem kommer åt den?
Konsumenten å sin sida måste vara på sin vakt gällande egen data: data är som pengar. Tänk noga efter vem du delar det med och hur mycket.
Det skulle också vara bra att sköta om datasäkerheten för IoT-apparater.
Text: Airi Saastamoinen
Ursprungstexten på Kuningaskuluttajas sida.
