Mycket finskt, spretigt och massvis av röster. Så ser Finlands 100-årsjubileum ut enligt professor Alf Rehn vid Åbo Akademi. Är det bara det mest vattenkammade Finland som lyfts fram?
Finlands 100-årsjubileum 2017 har förberetts i åtminstone tre år och snart är det dags för festligheter. I den officiella webbkalendern finns kring 60 sidor program, nationellt, regionalt och lokalt.
Över 2 200 evenemang och projekt har godkänts till jubileumsåret och mera utlovas. Temat är tillsammans och målet att blicka bakåt, framåt och in i nutiden.
Hur verkar året på skalan innovativt - mossigt?
- Säger man det snällt så ser det väldigt finskt ut. Snarare än en tydlig linje har man velat vara lite si och lite så och bjuda något för alla. Man har inte vågat ta ställning för något utan istället tagit med massvis med röster, vilket givetvis är en styrka också det, säger Alf Rehn, professor i organisation och ledning.
Blir alla sedda, får alla vara med?
Enligt Rehn är det bra att fira Finlands mångfald men det finns en risk.
- Ska man fira mångfald så här kan det lätt bli spretigt och alla kanske inte upplever att just de blir sedda. Det som har påtalats är att den kulturella klassen, övre medelklassen och intelligentian är lite mera tillsammans än de andra, säger Rehn.
Till de som känt sig åsidosatta hör bland annat kvinnliga skådespelare och mindre företag.
Jubileumsåret fick tidigare i år kritik för att ha valt endast mansdominerade filmer, som Okänd soldat och en film om Tom of Finland, som officiella storsatsningar.
I höst har bland annat alkoholtillverkaren Kyrö Distillery kritiserat de dyra avgifterna för att få delta i ett kommersiellt samarbete. Jubileumsårets styrelse förutsätter en satsning på allt från 30 000 euro till en miljon i ett allmännyttigt ändamål - i form av pengar eller handlingar - för att få ingå ett kommersiellt samarbete. Det är mycket pengar för ett litet företag, ansåg alkoholtillverkaren i en insändare i Helsingin Sanomat.
Samtidigt har tiotals stora bolag kunnat satsa stort på att vara med.
- Det är oroande att just storföretagen har kunnat positionera sig. Jag känner många entreprenörer som inte upplever att de blir sedda som 'sannfinska' då de inte kan vara med i ett brandsamarbete. I det här fallet är ju företagen inte tillsammans, säger Rehn.
Enligt jubileumsårets styrelse förbereder man som bäst en modell för mindre företagssamarbeten. Hur mycket pengar och i vad större företag har valt att rikta sin allmännyttiga insats finns inte sammanfattat. Företagen svarar på frågor om kontraktet som slutits med staten.
Muslimska samfund saknar resurser
Pia Jardi på Muslimska rådet i Finland, SINE, representerar muslimska samfund i jubileumsårets delegation. Enligt Jardi finns det vilja men inte resurser inom samfunden att delta i större grad.
- Det är inte fråga om brist på vilja. Det finns helt enkelt inte tid att engagera sig i projekt och evenemang inom samfunden, säger Jardi.
Det handlar både om pengar och personresurser. De flesta samfund fungerar på frivilligbasis och få finländska stiftelser delar ut pengar till muslimska föreningar. Enligt Jardi ordnar muslimer i Finland några mindre evenemang, och eventuellt något enstaka större.
Vem har fått pengar?
Budgeten för hela året är kring 20 miljoner euro och de största enskilda utgifterna går till de stora festligheterna, bland annat den som ordnas i Helsingfors på nyårsafton och festerna under självständighetsveckan om ett år.
Av de flera tusen projekt som godkänts till programmet har bara knappt 170 fått finansiering av jubileumsårets styrelse.
Vilka de är och hur mycket stöd de har fått finns antecknade i styrelsens mötesprotokoll, men inte sammanfattade i en skild lista. Gällande vissa projekt är det ännu oklart vad de går ut på. Projektet Tanssivat jäänmurtajat (Dansande isbrytare) har fått 255 000 euro i stöd, men det finns inga uppgifter vad det handlar om.
Många av projekten förverkligas utanför Finland.
Utöver styrelsen har också landskapsförbunden kunnat dela ut 2,5 miljoner euro i stöd.
Blåvita saxar och blåvit konst
Storföretagen marknadsför redan synligt sina jubileumsprodukter. Fiskars tänker sälja bland annat blåvita saxar och Aaltovaser. Deras kollektion omfattar tiotals produkter, de flesta är klassiker i ett nytt skal.
Också kultur- och konstinstitutionerna satsar stort, inom bildkonst kommer det att visas mycket finsk konst. Till exempel Ateneum och Helsingfors konstmuseum HAM har en helfinsk repertoar nästa år. På Ateneum är årets dragplåster en utställning om arkitekten Alvar Aalto.
Juha-Heikki Tihinen, kurator på stiftelsen ProArtibus, tycker det är rörande att så många vill ta upp temat.
- Det verkar som nästan varje institution vill vara med, vilket också är naturligt. Ju mer program desto mera variation och desto bättre blir det, säger Tihinen.
Han betonar ändå vikten av självkritiska analyser och att man undviker stereotypa representationer av den finländska identiteten. Den verkliga mångfalden i dagens Finland ska få komma fram.
Blir inte all den finska konsten i ett helt år lite tråkigt för publiken?
- Nja, jag vet inte om risken är så stor. Institutionerna har funderat på temat utgående från sitt eget perspektiv. Jag tror det blir mer intressant ju fler sätt att hantera året vi ser, säger Tihinen.
Alf Rehn är inne på samma linje. Ser vi något mer än den stereotypa linluggen, frågar Rehn och efterlyser en festival som visar annat än bara det "mest legitimerade och vattenkammade som Finland har att bjuda på".
En liknande fråga ställde också Pia Jardi på SINE under ett delegationsmöte i samband med en diskussion om en av jubileumsårets videor. Kan den här videon kännas relevant för en finländare med en annan kulturell bakgrund?
Hör kulturdebatten"Vilka syns då Finland firar 100?" i Yle Vega den 16.11 klockan 12.03.
