Om drygt ett år ska staten gå över till digital postgång. Det här oroar pensionärsföreningarna i Åboland, inte minst på grund av dåliga nätförbindelser i skärgården.
I framtiden är det tänkt att all statlig post ska komma till en digital postlåda istället för att dimpa ner i den traditionella brevlådan. Planen är att staten går över till digital postgång år 2018 och då kommer statlig post som skattedeklarationer, räkningar för bilskatten och beslut om folkpension att landa i inkorgen i e-posten istället för brevinkastet. Läs mera om det här!
Förutom digitala framsteg handlar det om att spara pengar. Nu kostar statens papperspost 25 miljoner euro årligen.
”Ny teknik kan vara skrämmande för äldre”
Principbeslutet om digitalisering av statlig post oroar bland annat pensionärsföreningarna i Västra Åboland.
- Jag ser stora problem med planerna. Jag förstår att man sparar massa pengar på det här och det är bra att gå över till e-post för alla som har möjlighet men då borde man först ta reda på vem som klarar av det. Det finns väldigt många äldre som överhuvudtaget inte använder dator som nu riskerar att hamna utanför, säger Mikael Reuter som är ordförande för Pargas svenska pensionärer Pargasiterna.
Stina Engblom-Colliander som är ordförande för äldrerådet är inne på samma linje.
- Planerna oroar mig. Det finns många yngre pensionärer som är vana med att använda datorer men för många äldre är datorer något skrämmande, inte minst för de som redan är en aning minnessvaga och som har svårt att lära sig nya saker.
Litet intresse för it-kurser
I Korpo har Tryggve Österman som är ordförande för Korpo pensionärer försökt ordna olika kurser om datorer för äldre men intresset har varit lågt, i alla fall för de som är äldre än 75 år. Mikael Reuter har märkt samma trend i Pargas.
- Vi har en hel del på gång och ordnar bland annat it-grupper för nybörjare där meningen är att man ska lära sig grunderna i hur man hanterar datorer. Problemet är att även om kurserna riktar sig till alla så kommer bara de som är intresserade. De som inte är intresserade är ofta de som skulle ha mest nytta av kursen, säger Reuter.
Majoriteten av dem som inte äger en dator är äldre än 65 år och Mikael Reuter tycker inte det är en fördom att speciellt äldre är en utsatt grupp då det gäller statens planer på att digitalisera posten.
- Det är inte en fördom. Alla äldre hör givetvis inte till den kategorin och det finns många äldre som är skickliga på att använda datorer och som gjort det i sitt arbetsliv. Men det finns också en stor grupp som inte gjort det eller som använt datorer för tio år sedan och nu har svårt att hänga med i dagens teknik.
Stina Engblom-Colliander håller med.
- Det finns stora olikheter. Det finns de som använder alla olika pekplattor och datorer och så finns det de som överhuvudtaget inte vill ha något med teknik att göra. Speciellt bland gruppen som är äldre än 75 år finns det en rädsla och en ovilja mot ny teknik. Sen ska man också komma ihåg att det tar tid för äldre att lära sig ny teknik, det är inte så enkelt som att bara gå en kurs, säger Stina Engblom-Colliander.
Vid pensionärsföreningarna ser man nu en stor risk att många äldre kommer att falla utanför det nya systemet med digital post och att räkningar blir obetalda och viktig information oläst.
- Vem är det som ska sköta uppgiften för människor som bor ensamma och inte har anhöriga nära, är det tänkt att det är hemvården som ska ta hand om deras post, frågar sig Stina Engblom-Colliander som tycker att man från regeringens håll inte tänkt igenom konsekvenserna tillräckligt.
Internetuppkoppling i skärgården en utmaning
Planerna på att gå över till digital post togs upp på Svenska pensionärsförbundets höstmöte i Tammerfors på torsdag. Mona Lehtonen, ombudsman för Åboland, lyfter fram de speciella förutsättningarna i skärgården som en utmaning för digitaliseringen av posten.
- Statliga myndigheter verkar ta det förgivet att alla har fungerande förbindelser men ute i skärgården fungerar inte internet hela tiden. Staten har hela tiden legat efter i sina målsättningar om hur många människor som är uppkopplade via bredband. Man måste först bygga ut den infrastrukturen innan man inför sådana här nya reformer.
Stödfunktioner saknas
Målet är att staten redan om drygt ett år ska gå över till digital postgång. Mona Lehtonen tycker att tidtabellen är stram och ser stora problem med att planerna avancerar innan man hunnit byggt upp fungerande stödfunktioner för de som inte är vana att använda datorer.
- Utvecklingen mot en digitalisering har länge varit på kommande och i de andra nordiska länderna har man hunnit längre. I till exempel Danmark har man redan i flera år fått myndighetspost till en e-postlåda. Problemet är att man i Finland inte desto mera utvecklat rådgivningen till medborgarna som den här digitaliseringen kräver, säger Lehtonen.
Till exempel finns i dag medborgartjänster som sidan Suomi.fi där alla offentliga tjänster samlas under samma adress men ännu finns där inget stöd att få för de som behöver hjälp med teknik.
- Också de äldre har en dator och internetuppkoppling behöver tekniskt stöd ibland. Nu verkar man räkna med att frivilliga organisationer och tredje sektorn ska fungera som stöd till de som inte klarar av tekniken men jag är tveksam om de här tillräckligt med resurser.
Mona Lehtonen är rädd att ansvaret istället kommer att falla på anhöriga och släktingar.
- Det kommer alltid att finnas en del av befolkningen som inte har möjlighet att kolla sin e-postlåda. Då kommer det att bli närstående och släktingar som får hjälpa till och ta ansvar. Risken är att människor inte kommer att få den information de behöver få från myndigheter och det är en ganska stor risk att ta om man tänker på invånarnas jämlikhet och möjlighet att använda samhällets tjänster.
Svenska pensionärsförbundet kommer att ta upp problematiken kring digitaliseringen av posten då verksamhetsledare Berit Dahlin och styrelseordförande Ole Norrback besöker riksdagen den 2 december.
