Det kan bli bra på sikt. Ungefär så sammanfattar före detta SFP-riksdagsledamoten Ulla-Maj Wideroos sin reaktion på besluten om hur valfriheten i vården ska förverkligas. Men förslaget om ett nittonde tvåspråkigt vårdområde ser Wideroos som orealistiskt.
Ulla-Maj Wideroos säger att besluten kring valfriheten inte kommer som några stora överraskningar.
- Alla som följt med hur till exempel Samlingspartiet uttryckt sig om det här visste nog vad vi hade att vänta.
Själv ser Wideroos försiktigt optimistiskt på det blivande systemet. Om det faktiskt utmynnar i en äkta valfrihet så vinner patienten eller kunden på det, säger hon.
- Om jag som gammal får välja vilka tre vårdare som tar hand om mig i mitt hem, är det ju en klar förbättring till dagens läge med många olika vårdare som ständigt byts ut.
Enligt Wideroos är det positivt att patienten nu sätts i fokus. Det här kan i viss mån öka konkurrensen och leda till att patienten får mer att säga till om.
Om jag som gammal får välja vilka tre vårdare som tar hand om mig i mitt hem, är det ju en klar förbättring till dagens läge.
Men samtidigt ska man inte förvänta sig att vården på riktigt blir jämlik för alla, åtminstone vad gäller valfriheten.
- Valfriheten i Närpes är inte den samma som valfriheten i Vasa eller Helsingfors. Det är ju självklart, säger Wideroos.
Tveksamt om man lyckas spara
Samtidigt som reformen ska öka patienternas möjligheter att välja var, hur och av vem de vårdas, ska det hela också spara pengar är det tänkt.
Ulla-Maj Wideroos ställer sig ytterst tveksam till det här.
- Med tanke på den åldersstruktur vi har, undrar jag om det är möjligt.
Samtidigt tror hon att folk kan komma att ta mer ansvar för den egna hälsan, i och med att det krävs mer aktivitet i vårdbesluten i framtiden. Dessutom kan den medvetna satsningen på primärvården i bästa fall faktiskt minska på utgifterna inom specialsjukvården.
Också här i Finland måste vi ta diskussionen om vinst i välfärden.
Wideroos tror att det mer aktiva greppet som nu förväntas av finländarna inte är ett problem på sikt.
- Den här reformen görs för framtiden. Valfriheten kommer att vara fullt utvecklad först i ett senare skede. För följande generation är det nog inget problem att göra smarta val, det gör de redan nu på nätet.
Wideroos påminner också om att ingen tvingas välja vårdleverantör i det här skedet. Om man vill, kan man fortsätta få vård som hittills.
Etisk diskussion att vänta
Samtidigt frågar sig många hur man ska lyckas förena vårdföretagens businessintressen med målet att spara pengar.
- I Sverige har man ju diskuterat det här livligt. Också vi här i Finland måste ta diskussionen om vinst i välfärden, säger Wideroos.
Hon tror ändå att situationen på sikt kommer att balanseras upp av att de privata aktörerna nu förlorar FPA-ersättningarna.
Orealistiskt med tvåspråkigt vårdområde
Wideroos är ordförande för Svenska reformgruppen, en referensgrupp för att diskutera det svenska i vård- och regionreformerna.
Hon förhåller sig skeptisk till idén om att grunda ett tvåspråkigt vårdområde för att trygga servicen på svenska.
- Man ska förstås inte skjuta ner förslag som man inte bekantat sig med ordentligt, men det här verkar onekligen som ett förslag i megaklassen.
Ett nytt nittonde vårdområde skulle kräva att alla svensk- och tvåspråkiga landskap enades i frågan. Det tror Wideroos inte på.
- Det är nog inte realistiskt.
