Helsingin Sanomat rapporterade under torsdagen om ett fall där Utrikesministeriet drog tillbaka en redan utlovad anställning, uttryckligen för att personen i fråga hade både finländskt och ryskt medborgarskap. Enligt Utrikesministeriet gjordes det en bredare bedömning av personen än vad Helsingin Sanomat har låtit förstå.
Tidningen hade fått tillgång till en ljudinspelning, där en tjänsteman vid UM säger till personen att ryska medborgare kan utsättas för påtryckning från Ryssland. Han hänvisar till rysk lag som förpliktar varje rysk medborgare att hjälpa landets säkerhetstjänst.
Utrikesministeriets statssekreterare Peter Stenlund bestrider tidningens uppgifter om att medborgarskapet var den enda orsaken till att personen inte anställdes.
- Jag är av den uppfattningen att det har gjorts en betydligt bredare bedömning än vad som kanske har gjorts gällande. Helsingin Sanomat hänvisar till ett inspelat telefonsamtal. Ett samtal behöver inte beskriva helhetsbedömningen, säger Stenlund.
Helhetsbedömning avgör
Enligt Stenlund är fallet avslutat för Utrikesministeriets del.
- Utgående från de uppgifter jag har finns det inga särskilda orsaker att ta saken till prövning. Om personen i fråga är missnöjd, finns det metoder inom ramen för vårt juridiska system att pröva om UM fungerat lagenligt.
Utrikesministeriet skickade under torsdagen ut ett pressmeddelande där ministeriet klargjorde att dubbelt medborgarskap inte är ett hinder för anställning. I vissa fall kan utländskt medborgarskap ändå utgöra ett hot, skriver UM.
Ministeriet uppger att varje anställning utvärderas individuellt och att UM i rekryteringsprocessen ser på en persons kontakter till utlandet som helhet. Det innebär att ministeriet granskar personens relationer, tidigare medborgarskap, ekonomiska bindningar och tidigare verksamhet.
