Artikeln är över 8 år gammal

Homosexuella tar upp kampen i Kina

Sun Wenlin och Hu Mingliang kysser varandra under deras bröllopsceremoni i Kina.
Sun Wenlin och Hu Mingliang under deras bröllopsceremoni den 17 maj 2016. Bild: EPA/STRINGER

En unik bröllopsfest kulminerade i en kyss som upprörde otaliga kineser. Nyhetsbyrån Reuters förevigade kyssen och fotografiet spreds sedan på internet.

Det nygifta paret bombarderades med negativa, till och med hotfulla kommentarer. De två männen struntade i kritiken och fortsatte att kämpa för att förbättra de homosexuellas ställning i Kina.

Parets beslut att hålla hög profil har på ett aldrig förr skådat sätt fäst uppmärksamhet på diskrimineringen av de sexuella minoriteterna. Sun Wenlin är mer aktiv än Hu Mingliang och är nu landets mest kända förkämpe för minoriteternas rättigheter.

Sun Wenlin och Hu Mingliang kramas under deras bröllopsceremoni i Kina. Runt dem viftas det med regnbågsflaggor och -ballonger.
Sun Wenlin och Hu Mingliang. Bild: EPA/STRINGER

Arg pappa

Bröllopet ägde rum för ett knappt år sedan. Det godkändes inte av myndigheterna, så formellt är Sun och Hu inte ett äkta par.

Suns främsta mål är att få det styrande kommunistpartiet att tillåta äktenskap mellan par av samma kön. Han har förlorat ett rättsfall mot byrån som inte accepterade giftermålet, men han hoppas att högre rättsinstanser ska häva beslutet.

I intervjuer med massmedier från det autonoma Hongkong har Sun berättat att också hans familj till en början fördömde hans homosexualitet. När han avslöjade att han föredrar män försökte hans far klå upp honom.

- Jag blev beskylld för att förstöra hela släktens anseende. Nu har de flesta av mina anhöriga i varje fall motvilligt accepterat mitt förhållande med Hu, sade Sun under en tv-intervju.

Ingen sinnessjukdom

Även om homosexuella personer på gräsrotsnivån ofta utsätts för trakasserier har de sexuella minoriteternas officiella ställning förbättrats. För tjugo år sedan slopades en lag som förbjöd sodomi, och efter år 2006 har homosexualitet inte längre officiellt klassificerats som en sinnessjukdom.

Sun Wenlin och Hu Mingliang byter ringar under deras bröllopsceremoni i Kina.
Bild: EPA/STRINGER

Idag går det också att hitta gayklubbar i de största metropolerna. Samtidigt ökar antalet storstadsbor som öppet vågar visa sin homosexualitet.

I januari vann en transsexuell man ett rättsfall mot sin arbetsgivare som hade sagt upp honom på grund av hans könsidentitet. Det är första gången som en domstol har tagit ställning för en representant för en sexuell minoritet.

Toleranta anor

Traditionellt har kineserna ställt sig tolerant till homosexualitet. Efter att det kommunistiska partiet kom till makten år 1949 förklarade det ändå att de sexuella minoriteterna utgjorde ett hot mot den samhälleliga stabiliteten.

Otaliga homosexuella fängslades och en del blev till och med avrättade. Samtidigt lyckades det effektiva propagandamaskineriet tuta in i folket att homosexualitet inte är acceptabelt.

Tragiska äktenskap

I de största städerna har attityderna till de sexuella minoriteterna småningom börjat förändras. Utanför dem fortsätter homosexualitet däremot att vara tabu.

Prideparad i Hongkong år 2015. Folkmassan håller upp en jättelik regnbågsflagga. Överallt syns gula ballonger.
I det autonoma Hongkong ordnas årligen Prideparad. Bilden är från 2015. Bild: EPA/JEROME FAVRE

En följd är att upp till 20 miljoner kvinnor uppskattas vara gifta med homosexuella män. En stor del av de här kvinnorna kan inte förstå varför deras män inte finner dem attraktiva, för kvinnorna har aldrig hört talas om homosexualitet.

Utanför storstäderna anses skilsmässor fortfarande vara förkastliga, så kvinnorna upplever att de är i en hopplös situation. Många blir deprimerade och i värsta fall begår de självmord.

Ödesdiger press

Det är vanligt att homosexuella män inte avslöjar ens åt sina föräldrar att de är gay då de är rädda för att bli utstötta. Samtidigt utsätts de för en hård press att göra som alla andra, det vill säga att gifta sig och få barn.

En stor del av männen ger vika för att undvika att bli stämplade som avvikande. I vissa fall lyckas de hitta lesbiska kvinnor som likaså utsätts för en press att gifta sig, men flertalet av männen gifter sig med en heterosexuell partner utan att underrätta henne om det verkliga läget.

Dess värre väntas det dröja länge innan sådana olyckliga äktenskap blir ovanliga. Utanför de mest moderna städerna har attityderna till de sexuella minoriteterna inte ännu ens börjar förändras.

Björn Ådahl, Hongkong