79 000 män är permanent utanför arbetslivet. De här männen jobbar inte, söker inte jobb, studerar inte och är inte heller sjukpensionerade. Forskarna har nu fått upp ögonen för den växande grupp de karikerat kallar “de försvunna arbetarna”.
De försvunna arbetarna är i bästa arbetsför ålder, men i sysselsättningsstatistiken kategoriseras de som “övriga utanför arbetskraften”. Den här gruppen har de senaste årtiondena ökat och nu är hela 7,4 procent av alla män i åldern 25-54 år helt utanför arbetslivet - vad har hänt med de här männen?
Utgående från statistik försöker några forskare analysera vilka de här männen är. Rapporten “Kadonneet työmiehet” är ett samarbete mellan stiftelsen Me och näringslivets delegation Eva.
De fiktiva personerna Erik och Mats beskriver de försvunna arbetarna. 50 470 män är som Erik: de är arbetslösa och söker inte jobb. Men de är inte heller studerande och de är inte pensionerade på grund av arbetsoförmåga eller av annan orsak.
28 187 män är som Mats: de är arbetslösa och söker jobb, men det anses osannolikt att de ska lyckas få avlönat arbete på fria marknaden igen. För Mats försvåras möjligheten att få jobb av lång arbetslöshet, låg utbildning och ringa arbetserfarenhet.
I åldersgruppen 25-54 år finns det 130 000 arbetslösa män och för en av fem är det lika hopplöst att få jobb som för Mats.
Mats och Erik kan ofta vara helt utan inkomster
Forskarna har endast tittat på statistik och det ger bara en begränsad bild av männen. Man får inte veta vad männen gör istället för att jobba eller hurdant liv de har. Statistiken ger ändå en bild av männens inkomster och boende.
En av tre av de försvunna arbetarna har inga inkomster alls och får inte heller utkomststöd. Antingen har de här personerna inte ansökt om utkomststöd eller så har övriga familjemedlemmar sådana inkomster att mannen inte är berättigad till utkomststöd.
Det behövs både piska och morötter. Den stora moroten just nu är basinkomsten, men den kommer inte att lösa alla problem.
35 procent av männen får arbetslöshetsunderstöd och 14 procent har haft löneinkomster under året. De har antagligen haft korta visstidsjobb, men vid årets slut har de inte haft någon anställning och har därför kategoriserats som arbetslösa.
Intressant är att hela 38 procent av männen har kapitalinkomster. Hit räknas till exempel försäljningsvinster, hyresinkomster och dividender, men också utdelning man får från kundkort, som till exempel S- och K-kedjans förmånskort.
Majoriteten av männen bor ensamma
En tredjedel av de försvunna männen bor ensamma. En knapp tredjedel bor med en partner och hälften av dem har också barn. Nästan var femte är bostadslös.
Var tionde bor fortfarande kvar hemma med sina föräldrar och lika många bor i någon form av kollektiv.
Industrijobben försvinner och utbildningen haltar
De försvunna arbetarna är en del av en större arbetslöshetsproblematik. Speciellt i USA har uttryckligen mäns svårigheter att få arbete diskuterats, men fenomenet finns också i Finland, skriver forskarna i rapporten.
Hela västvärldens stora fråga är hur man ska vända trenden för de män som har blivit utan utbildning och jobb.
Den viktigaste orsaken till att det är männen som blir utanför arbetsmarknaden är den snabba strukturomvandlingen. Speciellt arbetsplatserna inom industrin har minskat. Tidigare var det möjligt att få jobb inom industrin direkt efter grundskolan, men den som sedan blir arbetslös har svårt att få nytt jobb utan utbildning.
- Istället för att granska männen som har försvunnit från arbetsmarknaden, kunde man lika gärna ha granskat männen som har försvunnit från utbildningen, skriver Heikki Hiilamo, professor i socialpolitik vid HU, i en kommentar till rapporten.
Kvinnorna blir år för år bättre utbildade än männen och redan i grundskolan blir skillnaderna mellan hur pojkar och flickor klarar sig tydlig. Senare i livet syns skillnaderna i sysselsättningsgraden, som hänger ihop med vilken utbildning man har.
Också geografin spelar en viss roll då det gäller utbildning och arbete.
- De män som blir arbetslösa på landsbygden har inte kunnat eller velat söka sig till tätorter för att få jobb - speciellt inte om de har låg utbildning och det förutsätts att de får ett nytt yrke för att få jobb, skriver Hiilamo.
Lösningen är morötter och piska
Hela västvärldens stora fråga är hur man ska vända trenden för de män som har blivit utan utbildning och jobb. Männen behöver stöd för att få jobb, och stöd för att stanna kvar i arbetslivet, menar Hiilamo.
- Undersökningar visar att det behövs både piska och morötter. Den stora moroten just nu är basinkomsten, men den kommer inte att lösa alla problem.
Nyckeln till männens problem finns fortfarande i utbildningen. Arbetet för att stöda pojkarna borde börja redan i dagis, senast i grundskolan, anser Hiilamo.
- Det finns ingen godtagbar orsak till att pojkarnas vitsord ska vara lägre än flickornas i grundskolan - och inte heller till varför det är flera unga kvinnor än unga män som studerar vid universitet, skriver Hiilamo.
