Norge dödade fler valar än Island och Japan tillsammans under åren 2014 och 2015. Det är inte köttet som lockar, orsaken är främst politisk.
Norge har en tusenårig historia av valfångst. I slutet av 1800-talet började Norges kommersiella valfångst. Tack vare en norsk uppfinning kunde man även fånga de snabba valarna med en harpun som exploderade inne i valen. Men valen jagades inte för köttet utan det var framför allt oljan från valen som var viktig. Oljan användes i lampor för att lysa upp Europa under 1800-talet.
Efter andra världskriget började valkött igen konsumeras av folket. Valexpert Tom Arnbom, från WWF Sverige, poängterar ändå att det inte är så att alla norrmän älskar valkött och matkonsumtionen av valkött är liten.
Varför jagar man valar idag?
Idag skiljer man på två olika typer av valfångst; kommersiell och vetenskaplig. Den kommersiella valfångsten innebär att valköttet och andra valprodukter säljs. Den vetenskapliga fångsten innebär å andra sidan att valar fångas för att på vetenskapligt vis kunna forska kring valarnas beteende och, ironiskt nog, ta reda på deras naturliga dödsorsak.
- De flesta prover kan man ta utan att döda valarna, så den vetenskapliga fångsten tycker jag är humbug, säger Tom Arnbom.
Det finns till och med forskare som säger att valar är havets råttor.
Tom Arnbom, WWF.
Valjakten är politiskt röstfiske
Varken i Norge eller i Island är valkött en traditionell maträtt. Enligt Tom Arnbom finns det tre huvudsakliga orsaker till den norska valfångsten, varav den största är politisk:
Röstfiske
- Kustområden i Norge har större tyngd politiskt så det är viktigt att ge dem fördelar såsom fiske eller valfångst.
Fiskarna tycker inte om valar
- De säger att valarna äter upp fiskarnas fiskefångst, så man vill ta bort valarna. Det finns till och med forskare som säger att valar är havets råttor. Det är ju inte sant.
Nationell stolthet
- USA bojkottade norsk valfångst på 80-talet och Norge var nära att lägga ner. Men av stolthet så satsade Norge massa pengar i valfångsten, för att visa USA att de inte kan bestämma över vad Norge ska göra.
För ett år sedan avslöjades det dessutom att 113 ton vikvalprodukter (motsvarande 75 vikvalar) hade köpts av Norges största tillverkare av djurfoder för norska pälsindustrin. Ser man till näringskedjan är det här fel enligt Arnbom eftersom det energimässigt är bakvänt att ta från ett stort djur och ge till ett mindre.
”Kostar mer än det smakar” – Arnbom ser ett slut på valfångsten
Tom Arnbom tror att den isländska och norska valfångsten kan avslutas om cirka tio år, detta till stor del tack vare turismen.
- Valskådningen omsätter idag mycket mer än vad valfångsten gör. Jag vet att man bedriver valskådning i åtminstone 80 länder idag och det har säkert en omsättning på tiotals miljarder dollar varje år, säger Arnbom nöjt.
Arnbom berättar om en snopen händelse vid Andøya i Norge. Medan en valskådningsgrupp nöjt skådade valar i viken kom det in ett valjaktsfartyg och sköt en val.
- Det var inte så där jätte populärt och jag tror inte man gör om det igen.
Källor: Animal Welfare Institute, OceanCare, Pro Wildlife, Environmental Investigation Agency, WDC
