Som ett led i strävan att ge flera för tidigt födda, så kallade prematurer, en rimlig chans har forskare vid barnsjukhuset i Philadelphia i USA har tagit fram en slags konstgjord livmoder.
Prematur används som benämning på barn födda före 37:e graviditetsveckans utgång. Prematurvården i Finland anses vara av mycket hög klass och man har i Finland lyckats rädda barn som fötts så tidigt som i vecka 22.
Vetenskapliga framsteg gör att läkare har en hel del verktyg att ta till om det uppstår komplikationer.
Men barn som föds för tidigt är alltid en utmaning, och även om våra kunskaper och teknik kommit en lång väg är det mycket arbete och många risker förknippade med att hålla för tidigt födda barn vid liv.
Många risker även vid räddade liv
I en studie gjord av Institutet för hälsa och välfärd THL visade det sig att unga prematurfödda vuxna verkade ha sämre muskelkondition, och det här kan medföra risk för till exempel hjärt- och kärlsjukdomar eller försämrad funktionsförmåga senare i livet.
Det kan även uppstå kognitiva svårigheter senare i livet som beror på att hjärnan utvecklats i en miljö utanför livmodern.
Och det är här den konstgjorda livmodern skulle kunna vara till stor nytta.
Smålamm i påsar
För en utomstående observatör ser det hela mycket märkligt ut. Forskarna tog lamm motsvarande 22-24 veckors ålder för människor och placerade dem i en slags genomskinlig, steril plastpåse som sedan förslöts och fylldes med en konstgjord fostervätska. En maskin försåg fostrets blod med syre genom dess egna navelsträngskärl.
Och i den här studien hade forskarna framgång, åtminstone med lamm. Efter fyra veckor hade lammens hjärnor och lungor utvecklats normalt. Det växte ull som det ska och lammen kunde röra sig, öppna sina ögon och svälja. Av allt att döma fungerar de precis som vanligt födda lamm brukar.
Det hela låter som taget ur science fictionfilmen The Matrix, där människor odlas klasvis i stora vätskefyllda badkar för att förse en maskinpopulation med energi.
Till skillnad från den dystopiska visionen, så inger den här studien hopp. Forskare tror att om man kan ha kvar barnen i livmodern i ytterligare två till tre veckor, skulle en del av riskerna som uppstår i dagsläget kunna undvikas.
Framtiden är ännu osäker
Hur det går återstår att se.
Det ju en del skillnader mellan ett lammfoster och ett människofoster, så vägen till att vi får se det här i vardagen är ännu en bit bort – kanske runt 20 år.
Försök har dessutom gjorts med konstgjorda livmödrar tidigare, till exempel i Japan i slutet av 1990-talet, och de gick i stöpet på grund av bland annat blodcirkulationsproblem och andra tekniska hinder.
Men utvecklingen fortskrider, och när den väl är färdigutvecklad är det inte genomskinliga plastpåsar vi kommer att placera våra prematurer i.
Mera sannolikt, enligt forskarna bakom lammstudien är det att framtida versioner kommer att vara mera som ogenomskinliga kuvöser med mätinstrument och kameror för att övervaka processen och skona föräldrarnas redan rätt skakiga nerver.
