I finska domstolar behandlas varje år flera fall där någon har publicerat information som kränker någon annans privatliv.
I de här fallen hänvisar gärningspersonen vanligen till yttrandefriheten eller säger att det rör sig om ett misstag.
Gärningspersonen kan också försvara sig med att informationen har publicerats bara på en privat Facebooksida, i en Whatsappgrupp eller för en annars begränsad publik.
De här förklaringarna har inte alltid räckt till. Domstolar har beslutat om ersättningar på flera tusen euro för spridande av information som kränker privatlivet.
Summan har i vissa fall stigit till 7 000 euro då man inkluderar rättegångskostnader och böter. I de grövsta fallen kan följden av ett inlägg på nätet bli fängelse.
Följande fall kommer från tingsrätter och hovrätter. Brottsrubriceringen är "spridande av information som kränker privatlivet".
1. Lade upp bild på en person som dömts för sexuellt utnyttjande av barn
En man delade en nyhet inom en Facebookgrupp. I nyheten berättades om en annan man som dömts för sexuellt utnyttjande av barn.
Utöver att dela nyheten lade mannen till en bild på den dömda. Bilden var från den dömda mannens Facebookkonto. Den dömda förde ärendet till domstol.
Den som lade upp bilden hänvisade till yttrandefriheten. Han sade att han inte hade för avsikt att förnedra någon. Han sade att han fick tag på bilden enbart för att den andra mannen hade lagt upp den på sin egen Facebooksida.
Domslut: Ersättningar på sammanlagt 7 000 euro för lidande, böter och rättegångskostnader.
Tingsrätten och senare även hovrätten begrundade två grundläggande rättigheter, skyddet för privatlivet och yttrandefriheten. Enligt hovrättens beslut har den som dömts för ett brott rätt till ett privatliv trots att begångna brott inte är den dömdas privatsak.
Det var enligt rätten inte nödvändigt att publicera mannens foto, utan det här fäste i onödan uppmärksamhet på den dömdas person och därmed blev sammanhanget kränkande. Det spelade ingen roll att den dömda själv publicerat bilden på sin Facebooksida.
Rätten påpekade att åsikter som publiceras på chattforum kan leda till att det uppstår en lynchmentalitet, något som inträffade i det här aktuella fallet.
Facebookinlägget drog till sig en mängd osakliga och våldsamma kommentarer som man blev tvungen att radera.
2. Laddade upp en video av sig själv och sitt ex på Youtube
Förhållandet mellan en ung man och en ung kvinna var över. Mannen laddade upp fyra videoklipp med bilder på sig själv och ex-flickvännen.
På bilderna fanns texter såsom “I miss you so much” - jag saknar dig så.
Mannen förklarade att han med tributvideorna bara ville känna sig för om det skulle vara möjligt att bli ihop igen. Ex-flickvännen ansåg att bilderna var förnedrande och att det var rubbat av mannen att ladda upp dem.
Mannen hade redan tidigare belagts med besöksförbud. I rätten var spridande av information som kränker privatlivet bara en av flera brottsrubriceringar.
Mannen förklarade för rätten att kvinnans egna Instagrambilder var betydligt mer privata och pinsamma än de bilder mannen lade upp på Youtube. Han framhöll också att hans Youtubekanal var mycket impopulär.
Domslut: 900 euro i ersättningar för lidande. Samtidigt dömdes mannen för tre fall av brott mot besöksförbud samt för lindrig misshandel. Mannen dömdes till tre månaders villkorligt fängelse.
Fallet ska ännu tas upp i hovrätten eftersom mannen överklagat tingsrättens dom.
Tingsrätten ansåg att vissa uppgifter är centrala för privatlivet medan andra uppgifter är mera perifera. Uppgifter om sällskapande, sexliv och hälsotillstånd är centrala för privatlivet.
Tingsrätten konstaterade i det här fallet att det centrala inte är hur många som nåtts av de videor som lades upp. Det räcker att informationen om privatlivet är tillgänglig för många människor.
Det spelar ingen roll att kvinnan hade liknande bilder på sitt eget Instagramkonto. Enligt rätten skulle kvinnan aldrig ha gett mannen tillstånd att publicera bilderna.
Rätten ansåg att mannens Youtubevideor var ägnade att förorsaka lidande för kvinnan. Ersättningsbeloppet påverkades också av antalet videoklipp samt deras innehåll, längd och tillgänglighet.
3. Delade kompisens penisbild på Whatsapp
En grupp unga hade en våt fest på en stuga, med tråkiga konsekvenser för en man som började dansa och strippa för en grupp kvinnor. En av kvinnorna fotade mannens könsorgan samt spelade in ett videoklipp där mannen dansar, tar av sig byxorna och visar rumpan.
Videon publicerades på en Whatsappgrupp med färre än tio medlemmar. Penisfotot publicerades även i två andra Whatsapp-grupper.
Kvinnan som tagit fotot och spelat in videon vädjade till att mannen, visserligen i berusat skick, hade gett lov att ta bilden och spela in klippet. Dessutom hade han skrattat åt det hela följande dag.
Kvinnan sade också att mannen visste att materialet publicerats på Whatsapp. Kvinnan kom inte ihåg med vilka ord mannen skulle ha gett tilllstånd att publicera materialet.
Domslut: Åtalet förkastades för videons del, men inte för bildens del. Kvinnan dömdes att betala cirka 1 800 euro i ersättningar, böter och rättegångskostnader.
Bilden nådde åtminstone 30 personer på Whatsapp. Det här räcker enligt tingsrätten för att det ska handla om att bilden i enlighet med strafflagen blivit tillgänglig för ett stort antal människor.
Rätten ansåg att spridandet av bilden på könsorganet var ägnad att orsaka mannen lidande eller skada, även om han inte motsatte sig då han fotograferades.
Beslutet påverkades också av att penisbilden var lösryckt från sammanhanget och inte ingick i det poserande som pågick under dansuppvisningen. Mannen kunde också identifieras på basis av andra meddelanden som sändes till Whatsappgruppen.
Tillstånd att fotografera och tillstånd att publicera är två skilda saker. Enligt rätten blev mannen inte tillfrågad och han gav inte tillstånd att publicera materialet.
Kvinnan borde enligt rätten ha begripit att mannen skulle ha upplevt det som kränkande för privatlivet att penisbilden spreds även till sådana personer som inte var på plats då händelsen ägde rum.
4. Lade upp bild av osttallrik på Facebook - och publicerade samtidigt “av misstag” uppgifter om sin gäldenär, som alltså var skyldig henne pengar.
En kvinna publicerade på Facebook en mobilbild av en bondost som hon lagat själv. Under osttallriken fanns ett brev från banken där man kunde läsa namnet på gäldenären, kreditnumret och beloppet, samt uppgiften att betalningen försenats.
När gäldenären stämde kvinnan, påstod hon att brevet från banken fanns på bilden av misstag. Rätten trodde inte på det här påståendet. Kvinnan vädjade också till att hennes Facebookprofil inte var öppen för alla, och att bara 120 personer kunde se hennes uppdatering.
Gäldenären berättade för rätten att hen drabbades bland annat av sömnlöshet på grund av händelsen.
Domslut: Över tusen euro i ersättningar, böter och rättegångskostnader.
Rätten ansåg att även om svarandens Facebook-konto var privat och domen mot gäldenären offentlig rörde det sig om en gärning där information om en annan persons privatliv blev tillgänglig för många människor.
Rätten ansåg att uppgiften om en obetald skuld inte var en sådan uppgift som var ägnad att orsaka lidande för den som var skyldig pengar. Domslutet påverkades ändå av sättet som gärningen utfördes på, samt av uppsåtet.
Ersättningen i fallet blev betydligt mindre än vad gäldenären hade begärt.
Det finns också andra fall där en svarande hävdat att man av misstag spridit information som kränker privatlivet. Mannen i fråga publicerade år 2009 på sin webbsida ett domslut som handlade om sexuellt utnyttjande av barn.
Mannen avlägsnade inte offrets namn då han publicerade domen. Han försäkrade för rätten att det var ett misstag, men han dömdes att betala 3 500 euro i ersättningar till offret för det sexuella övergreppet.
5. Publicerade en invandrares kontoutdrag på Facebook, vädjade till yttrandefriheten
En man hade fått tag på en invandrares bankkontoutdrag. Han publicerade en bild av en del av utdraget på Facebook. En kvinna delade sedan bilden inom en Facebookgrupp som var främlingsfientlig.
De svarande hänvisade till yttrandefriheten: de ville bara föra diskussion om att invandrare enligt deras åsikt får mera understöd än infödda finländare.
Domslut: Båda två dömdes att betala cirka 1 500 euro i ersättningar, böter och rättegångskostnader.
Rätten medgav att yttrandefriheten berättigar till diskussion om understöd till invandrare. Den information som lades upp på Facebook hörde ändå tydligt till personens privatliv.
Enligt rätten borde de svarande ha förstått att publicerandet av uppgifter som ett kontoutdrag i det här sammanhanget var ägnat att orsaka lidande för brottsoffret.
6. Hävdade faderskap på Facebook, sade sig bara ha återgett fakta
En man skrev på sin Facebooksida att han är biologisk far till ett barn som en kvinna födde då hon var gift med en annan man.
Han spred samma budskap om faderskap i privata meddelanden till kvinnans närmaste krets. Han bifogade ett resultat av DNA-test som enligt honom bevisade att han var pappa till barnet.
Kvinnan uppgav för rätten att hon fick panikattacker av det mannen gjort och ångest och sömnlöshet av rädsla för att barnet skulle få höra de uppgifter som mannen spridit.
Mannen ansåg att han inte gjort sig skyldig till något brott. Han ansåg sig bara ha spridit fakta om faderskapet. Han försvarade sig med att säga att gärningarna inte skulle kunna orsaka lidande för barnet eller mamman.
Domslut: Mannen dömdes att betala något över 6 000 euro i ersättningar för lidande, böter och rättegångskostnader. Han dömdes samtidigt för ärekränkning i anslutning till en annan gärning som inte skedde på nätet.
Tingsrätten ansåg att mannens Facebookskriverier inte uppfyllde definitionen av ärekränkning. Däremot handlade det tydligt om information som gällde kvinnans privatliv.
Informationen hade publicerats utan tillstånd och publicerandet var ägnat att orsaka kvinnan lidande och förakt. Det var inte avgörande om mannen var barnets biologiska far eller inte.
Den som obehörigen 1) genom ett massmedium eller 2) genom att på något annat sätt göra tillgängligt för ett stort antal människor framför en uppgift, antydan eller bild som gäller någons privatliv så att gärningen är ägnad att orsaka skada eller lidande för den kränkte eller utsätta honom eller henne för missaktning, ska för spridande av information som kränker privatlivet dömas till böter.
Strafflagen 24 kap § 8
“Kanske man ångrar sig på morgonen”
Spridande av information som kränker privatlivet infördes i lagboken redan 1974. Att lagen blev till, har att göra med ett fall där tidskriften Hymy beskylldes för att ha orsakat konstnären Timo K. Mukka lidande genom att hårt kritisera honom i en artikel.
Till en början gällde lagen främst massmedier, men nu har den anpassats att gälla även inlägg på sociala medier. Man kan tänka sig att var och en via sociala medier kan orsaka en annan person sådant lidande som Hymy beskylldes för.
- Ett ogenomtänkt eller överlagt, okynnigt eller elakt beslut och klick på Enterknappen. Så enkelt är det. På morgonen kan man redan ångra sig, men då det har lagts upp på nätet finns det där, säger polisinspektör Jyrki Aho på Polisstyrelsen.
Professorn i straffrätt vid Östra Finlands universitet Matti Tolvanen säger att många personer skulle bli överraskade om de läste hurdana fall som har lett till en dom i rätten.
Tolvanen anser att till och med många politiker tycks vara omedvetna om rättspraxisen i de här frågorna.
Som det framgår av de domar som återges i den här artikeln är det inte avgörande hur många som nås av de uppgifter om privatlivet som man spridit. Det räcker med att uppgifterna lagts ut på nätet.
Det är inte heller avgörande om publicerandet har orsakat lidande eller om man har försökt orsaka lidande. Formuleringen i strafflagen lyder: som är ägnad att orsaka skada eller lidande.
- På samma sätt som man i trafiken säger att någon handling är ägnad att orsaka fara - det behöver inte vara en situation där någon höll på att bli påkörd, säger Tolvanen.
Experter anser att det är möjligt att rättsfallen angående spridande av information som kränker privatlivet blir vanligare än hittills.
Å andra sidan avgörs många sådana fall genom medling. Dessutom rör det sig om ett målsägandebrott som polisen tar itu med bara om den som kränkts gör en brottsanmälan.
Artikeln är en något förkortad översättning en Yle uutiset artikel om ämnet, skriven av Veli-Pekka Hämäläinen.
Facebookprofilen avslöjar din personlighet - vet du vad marknadsförarna utnyttjar?
