Bristen på programmerare är akut. Finland skulle omgående behöva 7 000 nya kodare, och nu verkar många kodare byta jobb för att få högre lön.
En som länge varit på jakt efter kodare är KSF Medias tidigare digitala direktör, Sami Kallinen.
Han ansvarade fram till elfte augusti för att utveckla digitala tjänster på KSF Medias tidningar, bland dem Hufvudstadsbladet.
Nu är han företagare och konsult.
- De svåra att hitta. Läget är det att duktiga människor blir uppringda ideligen av olika rekryterare, säger Kallinen.
Att utveckla mjukvara hör till kärnverksamheten
Tidigare tänkte många företag att man kunde köpa kodning av utomstående, till exempel från Indien. Men nu tänker man annorlunda.
- Många företag har äntligen insett att det är få organisationer som i dag inte är mjukvaruorganisationer. Att utveckla programvara är nuförtiden en del av kärnverksamheten.
Nu tävlar man med lönen
Företagen är i dag tvungna att konkurrera om programmerare med högre löner.
Det här har också fått programmerarna själva att vakna upp och bli varse om sin lön. Kallinen ger ett exempel:
- En kodare som anställts för fem år sedan kanske inser att lönen släpar efter och att lönen skulle vara bättre hos en annan arbetsgivare. Då väljer man att byta jobb.
3 000 eller 6 000 euro - välj själv
Det är frågan om ganska stora löneskillnader, säger Kallinen.
- Lönen i branschen kan variera från under 3 000 euro till det dubbla. Det är helt klart kodarnas marknad just nu.
I framtiden kan man enligt Kallinen räkna med att lönerna stiger samtidigt som bristen på programmerare ökar.
- Just nu skulle det vara viktigt att göra Finland attraktivt för utländska programmerare, men det är en svår kamp eftersom läget är likadant överallt, säger Sami Kallinen på KSF Media.
Topprogrammerare behövs
Jag ringer upp verksamhetsledaren för Finska dataförbundet rf, Mika Helenius, för att få hans syn på det hela.
Han förklarar att den största orsaken till kodarbristen är att ingen i Finland tycks fatta hur stort problemet egentligen är.
Finland blir på efterkälken, och det är allvarligt, säger han.
Vi skulle omedelbart behöva två universitet som helt och hållet skulle satsa på software engineering.
Det gör andra länder, varför inte vi, undrar han och tillägger att regeringen bär ett stort ansvar för det uppkomna läget.
Nu behöver vi universitetsutbildade utvecklare
Enligt Helenius är behovet av programmerare med universitetsutbildning extra stort just nu.
- Det allra högsta IT-kunnandet behövs i företagen just nu, kodning på toppnivå, förklarar Helenius.
70 procent av programutvecklarna finns i huvudstadsregionen.
Det betyder att övriga Finland töms på software-kunnigt folk, förklarar Helenius.
Eficode växer i rasande fart
Softwarebolaget Eficode hör till de snabbt växande företagen i branschen.
På ett år har Eficode fördubblat sin personalstyrka, från 100 till 200 anställda. Men kodarbristen är fortfarande stor.
Bolaget anställer både yrkesutbildade personer och unga löften, som sedan utbildas. Unga löften hittar man på branschevenemang och hos konkurrenterna.
Intresserad?
Hur blir man då programmerare? Utbildningen heter informationsteknik eller informationsteknologi och den erbjuds av bland andra Yrkeshögskolan Arcada, Åbo Akademi och Aalto-universitetet.
En del högskolor erbjuder också tilläggsutbildning för människor som behöver fördjupa sitt IT-kunnande.
Det har också uppstått företag som erbjuder korta specialutbildningar, för att lappa de brister som uppstår då högskoleprogrammen inte hänger med i den snabba utvecklingen.
Artikeln har ändrats 15.8 klockan 12: Sedan måndagen 14.8 är Sami Kallinen inte mera anställd vid KSF-media. Han har sagt upp sig och blivit företagare.
