Eleverna ska få delta och påverka allt som berör dem under skoldagen, säger den nya läroplanen som togs i bruk för ett år sedan. Det omfattar också skollunchen.
Anja Lillqvist är bespisningschef i centralköket i Pedersöre. Tillsammans med sitt team kokar hon 1800 portioner mat om dagen. Maten serveras i kommunens skolor och daghem.
Arbetsdagen börjar mellan klockan sex och sju på morgonen beroende på vilken mat som ska tillredas.
- Vi vill inte stressa maten, utan den ska få ta den tid det tar att bli färdig, säger Lillqvist. Vi tycker om att koka från början och ha kärlek med i maten.
En annan regel man inte tummar på är all mat lagas från grunden samma dag den serveras.
Vi vill inte stressa maten, utan den ska få ta den tid det tar att bli färdig
Anja Lillqvist
Allt från kryddblandningar och salladssåser till såser och soppor blandas till av kökspersonalen. Råvarorna ska helst vara närproducerade.
- Det gör att vi kan minimera andelen tillsatsämnen till minsta möjliga, säger Anja. När vi bara använder rena produkter, får vi bland annat bort en massa E-koder.
En annan fördel är att kostnaderna sjunker. Det man sparar in på att inte köpa dyra kryddblandningar satsar man i stället på att köpa bättre råvaror.
Det uppskattar också eleverna.
- Pasta och sånt tycker jag nog de lagar bra. Potatisarna kunde vara bättre, men jag vet att det är svårt då det är så mycket som ska kokas, säger Jacob Hagman som går i Pedersöre gymnasium.
Maria Westerlund hör till gruppen elever som egentligen inte tycker om någonting av det som serveras i skolan.
- Jag är väl lite för kinkig, säger hon. Jag äter hemma i stället där jag kan laga sånt jag tycker om. Då blir det pizza.
När eleverna får bestämma kokas maten i skolan
I Sibbo tillreds också skolmaten i centralkök, men här kokas maten enligt den så kallade cook & chill metoden.
Cook & chill betyder att den färdiga maten snabbt kyls ner efter tillredningen. Sedan förvaras den kallt flera dagar tills den värms upp på nytt i de lokala skolköken innan den serveras.
Före omorganiseringen hade bland annat Söderkulla skola i Sibbo egna kockar som tillredde maten på ort och ställe.
Christina Lönnholm, som numera är servicechef i Sibbo, var tidigare kock i Söderkulla skola. Hon tycker omorganiseringen har gått bra.
Eleverna är av en annan åsikt.
Femte klassaren Laura Wallenius minns tiden före centralköket.
- Jag skulle vilja att maten lagades här, säger Laura. Det var mycket bättre förr. Det är antagligen mycket svårare att göra på det sättet, men det skulle vara trevligare.
Matfostran trots portförbud i köket
Enligt den nya läroplanen ska matfostran ingå i undervisningen. Hit hör bland annat elevernas möjligheter att delta i och påverka skolmaten.
Hur det ska gå till när maten tillreds flera dagar på förhand i en annan del av kommunen är en fråga kostansvariga och skolledning måste hitta svar på.
I köket kan eleverna inte vara. Lagarna är för strikta för det
Christina Lönnholm, servicechef
I Söderkulla skola i Sibbo har man matråd där eleverna får smaka på maträtter, säga sin åsikt och komma med önskemål.
Om Laura Wallenius fick bestämma skulle det finnas sushi på menyn. Klasskamraten Alvar Melleri vill ha lövbiff.
Däremot får eleverna inte hjälpa till i köket.
- I köket kan eleverna inte vara. Lagarna är för strikta för det, säger Christina Lönnholm. Man kan inte bara komma in i köket och laga mat.
Matfostran ska följa eleven genom grundskolan
Ännu har inte på långt när alla svenska skolor gått in för att aktivt integrera matfostran i undervisningen. Hittills har bara ett fåtal av de svenska skolorna beställt Utbildningsstyrelsens materialpaket om matfostran i undervisningen.
På Utbildningsstyrelsen är syftet med matfostran helt klart.
Eleverna ska genom den läras varifrån maten kommer, hur den tillreds, hur olika råvaror behandlas och hur kedjan från jord till bord fungerar.
I språkundervisningen kan man till exempel studera hurudana menyer det finns i olika länder, hur man äter på olika håll i världen och vad det betyder i praktiken.
- Ett annat sätt är att blogga om maten på det språk man just då studerar, säger undervisningsrådet Marianna Manninen på Utbildningsstyrelsen.
Lång tradition av skollunch
Finland har kunnat skryta med gratis skolmat i snart 70 år.
Mindre bemedlade elever fick visserligen gratis måltider redan i början av 1900-talet, men det var under krigsåren som man insåg skolmatens betydelse.
1943 stiftade Riksdagen en lag om avgiftsfri skolmat. Sedan början av 1950-talet har alla elever serverats ett mål varm mat om dagen gratis i skolan.
Under åren har både råvarorna, maträtterna och tillredningssätten förändrats mycket.
Skolmatsal blev restaurang
Cygnaeus skola i Åbo är något av en föregångare vad gäller matfostran. Skolan har i snart fem års tid arbetat för en trivsammare skolmatsupplevelse.
Skolan har aktivt gått in för att skapa en trivsam miljö i matsalen där eleverna känner sig välkomna. Här vill man att lunchen ska vara en upplevelse och inte bara intag av energi för att klara skoldagen.
Vi vuxna väljer ju också våra lunchställen på basis av trivseln så därför måste vi satsa på atmosfären i skolrestaurangen också
Nicke Wulff, rektor
Rektor Nicke Wulff står bakom projektet. Han är övertygad om att skolan kan göra mycket för en bra skolmatsmiljö. Cygnaeus skola har tillredningskök, vilket betyder att det mesta görs på ort och ställe.
- Vi kan inte påverka menyn och vi kan inte i så stor grad påverka ingredienserna som används. Vi kan däremot påverka stämningen där vi äter, säger han.
I praktiken betyder satsningen i Cygnaeus bland annat att skolmatsalen numera heter skolrestaurang. Det har fört med sig ett beteende där man värdesätter maten, äter i lugn och ro tills man är färdig och samtalar lugnt med varandra.
- Vi vuxna väljer ju också våra lunchställen på basis av trivseln så därför måste vi satsa på atmosfären i skolrestaurangen också, säger Wulff.
Skollunchen är en måltid där man äter vackert, respekterar varandra och för diskussioner. Det är ett tillfälle där barn och vuxna möts över en bit mat, säger Wulff.
Samtal om skolmaten har burit frukt
I Cygnaeus för elevråd, föräldrar och lärare en aktiv diskussion om maten i skolan.
Därtill har de äldre eleverna köksturer där de hjälper till att plocka fram mat eller ta emot disken.
Skollunchen är ett tillfälle där barn och vuxna möts över en bit mat
Nicke Wulff, rektor
Med små knep har man lyckats involvera eleverna i skollunchen. Arbetet har burit frukt och elever i alla åldrar gillar maten.
- Om man inte äter maten så kanske man blir jättehungrig och sedan inte orkar med någonting, säger Ada Lindroos.
- Det är trevligt då det finns många olika maträtter och inte är hela tiden samma sak, inflikar Adam Heikius.
Och maten smakar för det mesta gott, intygar eleverna.
- Idag är det ganska bra då det är köttsoppa, säger Anders Koivuniemi.
Se hela programmet här:
Programmet sänds också på måndag kl 19.00 i Yle Fem, samt på tisdag kl 11.00.
25.9.2017 Artikeln har uppdaterats med en rättelse om att Cygnaeus skola har tillredningskök.
