När vi surfar på nätet samlas det in en hel del data om oss. Få är medvetna om det här eller tänker aktivt på det, och ännu färre gör något för att skydda sig - trots att IT-experter anser att man definitivt borde göra det.
Datainsamlingen om internetanvändare sker med hjälp av särskilda kodsnuttar, eller kakor, i många vanliga webbsidors källkod.
Informationen sparas och kompletteras ofta av tredje parter - företag som har specialiserat sig på att analysera, köpa och sälja användardata.
Nora Biteniece som är mjukvaruingenjör vid Natos strategiska kommunikationscentrum i Riga säger att folk verkligen borde bry sig om det här.
– Man borde vara lagom oroad. Datamaterialet som samlas in har en enorm social potential och negativa sidor, påpekar hon för Yle Nyheter.
Data kan berätta en hel del
När insamlingen pågår en viss tid och sammanställs över stora nätverk avslöjar den till exempel användarens surfvanor, vad han eller hon är intresserad av, och till och med hurdan personlighet han eller hon har - åtminstone i viss mån.
– Sedan kan annonsörer skapa skräddarsydd reklam, till exempel för att få folk att köpa något eller att engagera sig i något, säger Biteniece.
Men data som samlas in kan också användas ännu tydligare emot användaren.
– Mitt favoritexempel gäller Apples Mac-datorer, som ju är relativt dyra. Mac-användare kan få betala mer för olika produkter på nätet.
Biteniece berättar att till exempel hotellövernattningar på bokningssajten booking.com kan bli tiotals euro dyrare om man surfar med en Mac.
Surfbeteendet kan i vissa länder också påverka ens möjligheter att få lån eller jobb.
Vad borde man göra?
Biteniece rekommenderar alla att använda särskilda add-ons, eller tillägg till webbläsaren. De kan visa och blockera den datainsamling som görs av tredje parter. Ett hon nämner är Ghostery - och ett par andra är Disconnect och uBlock Origin.
För tips om hur det här konkret går till så kan du till exempel läsa Yle Nyheters artikel Fyra sätt att skydda sig mot spårare på nätet, från i fjol.
– Att använda tillägg som blockerar spårare är särskilt viktigt med tanke på att det är svårt att manuellt veta hur många aktörer som faktiskt samlar in data om oss, kommenterar Biteniece.
Klicka aldrig på externa länkar på Facebook. Eller installera ett tillägg som kan berätta hur pålitliga länkarna är.
Nora Biteniece vid Natos strategiska kommunikationscentrum i Riga
Hon säger dessutom att man aldrig borde klicka på länkar till andra sidor när man surfar på sociala medier, till exempel på en länk till en blogg eller nyhetsartikel när man är på Facebook.
– Det är svårt att se om en länk verkligen går till en sådan sida som man tror, en sida som inte är skum eller illasinnad, säger hon och tillägger:
– En studie vi gjorde nyligen visade att flera länkar som såg riktiga ut ledde till sidor som samlade in data och exponerade användaren för massvis med reklam och IT-attacker.
Alternativt kan man använda ett tillägg som berättar hur pålitlig varje extern länk på Facebook är - bland annat Web of Trust kan göra det, rekommenderar Biteniece.
"Webbläsarna måste utvecklas"
Striktare dataskyddsregler träder i kraft inom EU i maj nästa år, och de ska göra det lätt att ta bort information som andra sparar om en själv, men Nato-experten säger att det inte kommer att hjälpa den vanliga internetanvändaren särskilt mycket, i och med att det är svårt att överblicka vilka alla som sparar våra data.
– Det är webbläsarna som borde berätta vilka alla aktörer som finns i bakgrunden på varje sida, anser Biteniece.
Hon säger att de som står bakom webbläsarna har ett stort ansvar i att avslöja vem som samlar in data om användaren.
– Då kunde också folk bättre kunna ta bort sina data från aktörer som köper och säljer data, och EU-lagstiftningen kunde fungera effektivt, säger hon.
Biteniece säger också att man inte kan förutsätta att folk är tillräckligt intresserade av att själv ladda ned ett tillägg till sin webbläsare.
– Så det borde därför vara inbyggt i själva webbläsaren från början, säger hon.
Apple gör vissa förbättringar
En framtida version av Apples webbläsare Safari kommer ändå att blockera en stor del av den spårningskod som används för att bygga upp profiler om folks internetanvändning.
– Det är ett steg i rätt riktning, men det skulle vara bättre om de informerade användarna om vad som sker.
Nora Biteniece gillar alltså inte att Apple automatiskt väljer vad som ska blockeras.
Hon skulle föredra en större genomskinlighet, så att användaren fick veta om varje datainsamling och sedan fick möjlighet att godkänna eller förkasta den, till exempel på basis av vem det är som vill ha datamaterialet.
