Artikeln är över 7 år gammal

Trafiklagarna förnyas: Ska vi cykla utan hjälm och köra med sommardäck på vintern?

En kvinna cyklar men två barn sittandes fram i en korg och ett barn på pakethållaren.
Nya lagar ska göra det smidigare att cykla, med eller utan hjälm.

Riksdagen börjar inom kort behandla nya lagar som innebär stora förändringar i trafiken. Vi listar de förslag som väcker debatt.

Vid trafik- och kommunikationsministeriet lägger man nu sista handen vid lagarna och ännu kan det bli ändringar.

I ett utkast som presenterades efter fyra års arbete i nära samarbete med olika intresseorganisationer fanns de här omstridda förslagen med.

Blir det frivilligt att bära cykelhjälm och reflex?

Idag står det i lagen att man "i allmänhet" bör ha hjälm när man cyklar och reflex om man rör sig på vägar i mörker. I trafikministeriets utkast föreslås att de här lagarna slopas.

Orsaken är att lagarna närmast varit symboliska och rimmar illa med regeringens strävan att bli av med onödiga paragrafer och normer.

Finländare är laglydiga

Juha Valtonen vid Trafikskyddet

Många är ändå kritiska till att slopa lagarna. Enligt flera medicinska experter finns det en klar risk för fler skador och dödsfall.

Vid Trafikskyddet påpekar man att lagarna utan tvekan har ökat användningen av såväl reflex som hjälm.

- Lagarna är viktiga redskap när man informerar i skolorna. Och finländare är laglydiga, säger forskningschef Juha Valtonen vid Trafikskyddet.

Cyklisternas organisationer anser det däremot klokt att slopa hjälmlagen. Enligt dem leder hjälmtvång till färre cyklister, vilket i sin tur leder till sämre folkhälsa.

Dessutom menar cyklisterna att säkerheten ökar när fler människor cyklar, med eller utan hjälm. En större massa tvingar helt enkelt bilisterna att se upp.

Ska man få köra med sommardäck på vintern?

Att köra omkring med vinterdäck på torra och snöfria gator leder till damm, buller och slitage.

Tanken är därför att bilisterna i framtiden själva ska få avgöra när vinterdäcken behövs. I utkastet till lagen heter det att vinterdäck bör användas från november till mars, om väglaget kräver det.

Enligt Trafikskyddet kan ändå ett så vagt krav leda till farliga situationer.

- Det måste vara klart för bilisterna när man måste ha vinterdäck. Någon måste klart säga när väglaget kräver det, säger Juha Valtonen.

Om en bilist inte vet om det är halt på vägen är det kanske bäst att hen inte kör överhuvudtaget

Pasi Nieminen vid Automobilförbundet

Vid Automobilförbundet välkomnar man ändå en större flexibilitet och anser att de nuvarande rigida datumen är fåniga eftersom de inte säger någonting om vädret.

- Om en bilist inte kan avgöra om det är halt på vägen är det kanske bäst att hen inte kör överhuvudtaget, konstaterar Automobilförbundets vd Pasi Nieminen.

Långtradare i snöyra på riksväg 8.
Vore det klokt att byta den gula linjen mot en vit i det här föret? Bild: Yle/Rolf Granqvist

Slopar vi de gula spärrlinjerna trots våra vita vintrar?

Allt mer automatiserade bilar kunde vara ett skäl att byta ut de gula spärrlinjerna mot vita.

Bilindustrin stöder tanken. Man påpekar att vita streck är vanligast ute i världen och att kameratekniken i nya bilar inte är anpassad för gula streck.

Problemet är att vita spärrlinjer inte syns i snö, vilket kan leda till farliga omkörningar.

Varken Automobilförbundet eller Trafikskyddet köper att det handlar om kamerateknik. De hävdar att orsakerna är ekonomiska, dels är det billigare att måla med bara en färg, dels slits den gula färgen snabbare.

- Och i varje fall finns det inga kameror som ser ser de vita strecken under snön, konstaterar Pasi Nieminen beskt.

Prioriteras cyklisterna framom säkerheten?

I utkastet till de nya lagarna betonas cyklisterna starkt. Bland annat vill man införa särskilda cykelgator där bilisterna ska köra långsamt och på cyklisternas villkor.

Dessutom vill man ge cyklisterna rätt att cykla i bägge riktningarna på enkelriktade gator.

Cyklisternas organisationer välkomnar förändringarna och anser att de leder till smidigare trafik.

Bilförbundet påpekar påpekar för sin del att folk trots allt oftast rör sig med bil och att cykeltrafiken är ytterst marginell i ett nationellt perspektiv. Bland annat anser man att det kan leda till farliga situationer om en cyklist kommer från fel håll på en enkelriktad gata där bilister ska ut från portgångar.

- Ska man riskera trafiksäkerheten för alla bara för att göra det lite smidigare för cyklisterna? Det handlar inte om vem som ska ha de största rättigheterna utan om trafiksäkerhet, säger Pasi Nieminen.

Kan man bötfälla en bil utan att veta vem som körde?

Ett syfte med de nya lagarna är att göra det smidigare att dela ut böter. Lindriga trafikförseelser ska därför leda till fasta avgifter.

Målet är att frigöra polisens resurser och underlätta automatisk trafikövervakning.

En principiellt viktig fråga är om avgiften automatiskt ska kunna skickas till fordonets ägare när någon åker dit för fortkörning. Då kan man fullt ut låta den automatiska övervakningen sköta jobbet och polisen slipper reda ut förarens identitet.

Nopeusvalvontakamera
Den automatiska trafikövervakningen ska bli ännu mer effektiv. Bild: Jyrki Lyytikkä / Yle

Enligt Automobilförbundet leder det ändå till en slags omvänd bevisbörda för bilägaren. Kan hen inte påvisa vem som körde bilen är det bara att betala avgiften.

- I ett trovärdigt rättssystem är det den som dömer ut straff eller skriver ut böter som ska bevisa vem som begått brottet, säger Pasi Nieminen vid Automobilförbundet.

Ändring gjord 7.10 kl. 16.33:
"Idag är det olagligt att cykla utan hjälm eller att dalla omkring på vägarna i mörkret utan reflex."
Ändrades till:
"Idag står det i lagen att man "i allmänhet" bör ha hjälm när man cyklar och reflex om man rör sig på vägar i mörker."