I stunder av desperation fungerar ingenting. Du fylls av dystra tankar och till och med tron på dig själv kan svikta. För att lyckas måste du tro på att du kan lyckas. Enligt hjärnforskaren Matti Bergström, förhåller sig hjärnan på samma sätt till fakta och antaganden.
Antaganden, fördomar och negativa attityder förverkligas om vi övertygar oss själva tillräckligt länge.
"Jag lär mig aldrig de oregelbunda verben på franska", "jag är dålig på matematik" eller "jag har inte läshuvud" är farliga tankar för en studerande.
Alla har en så kallad inre röst som styr hur du förhåller dig till olika saker och situationer. Den inre rösten påverkar också vad du anser vara ett lyckande, vilka målsättningar du lägger upp och vad som räcker för dig.
Med hjälp av de här fyra stegen kan du förändra din inre röst och besegra de negativa tankarna.
1. Lär dig känna igen hur din inre röst låter
Alltid när du vill åstadkomma en förändring måste du först tänka ut vad det är du vill förändra. Därför är första steget att känna igen den inre rösten.
I en inre röst som ökar ångest och oro kan man urskilja fyra olika former: Den oroliga, kritikern, offret och perfektionisten.
Vilket av följande alternativ beskriver bäst ditt sätt att tänka när du står inför ett viktigt prov?
Den oroliga:
"Tänk om jag misslyckas. Jag kommer säkert att misslyckas."
Du oroar dig och förbereder dig på det värsta. Din inre röst är försiktigt och du ser bekymrad och osäker ut.
Kritikern:
"Jag borde ha läst boken ännu en tionde gång. Jag borde ha börjat plugga ännu tidigare."
Din inre röst är kritisk och fördömande. Du fäster uppmärksamhet vid dina svagheter och du jämför dig med andra. Du är sällan nöjd med det du uppnår.
Offret:
"Helt detsamma hur mycket jag än förbereder mig. Jag lyckas ändå inte. Det här är mitt öde."
Du tänker att det är någonting som är fel med dig eller att du saknar någonting.
Det är typiskt för dig att klaga, be om ursäkt och vara missnöjd.
Perfektionisten:
"Jag måste få fulla poäng för det har jag alltid fått förut också. Jag vill inte göra mina föräldrar besvikna och jag vill verkligen inte skämma ut mig inför mina kamrater."
Du tänker att ditt värde enbart beror på yttre prestationer och utan en perfekt prestation är du ingenting värd.
2. Lär dig känna igen hur du handlar
När du är medveten om hur din inre röst låter, fundera över hur den påverkar dina handlingar.
Har du lämnat någonting ogjort på grund av den? Har du till exempel valt att undvika situationer där du vet att du inte är bäst?
Och hur påverkar ditt tänkande din tidsanvändning?
Har du kanske helt och hållet struntat i att förbereda dig inför ett prov för att du upplever att det inte spelar någon roll?
3. Bryt cirkeln av negativa tankar
När du känner igen din inre röst och hur den påverkar dig, bestäm dig för att du inte tillåter negativa tankar.
Försök hitta nya sätt att närma dig problemen men.
Om du har för vana att märka dina svagheter eller saker som blivit ogjorda, försök då i stället fokusera på dina styrkor och sådant du redan har uppnått.
Straffa inte dig själv med att du inte har läst i åtta timmar utan var nöjd med att du läst i två.
4. Öva upp en ny inre röst
Fundera över hur din inre röst ska låta i olika situationer. Om du känner igen situationerna där du fylls av negativa tankar, kan du försöka förbereda dig.
I de bästa av världar stöder och uppmuntrar din inre röst dig också i krissituationer. Lär dig ett nytt och uppmuntrande tilltal!
Var inte onödigt sträng och perfektionistisk. Var stödjande mot dig själv, tillåtande och mild och lär dig att tala vänligt till dig själv. De tankar du tänker växer och förökar sig.
Artikeln är ursprungligen skriven på finska av Jenni Honkanen på Yle Abitreenit i samarbete med Centralförbundet för Mental Hälsa och baserar sig på en föreläsning av Eija Rautakorpi.
Texten är en del av kampanjen Pressad. Pressad hjälper abiturienter att förbereda sig inför studentskrivningarna och erbjuder information och verktyg för att klara av skrivningarna och hantera stress. Syftet med kampanjen är att betona vikten av att må bra medan man studerar och synliggöra studiestressen som många gymnasieelever känner.
