Det kan vara farligt att rubba den inre klockan. Redan små störningar, som att byta från sommar- till vintertid, kan påverka vår hälsa negativt.
Alla människor, djur och andra levande organismer har ett inre urverk som styr bland annat sömn och metabolism. Hos människor består den här "klockan" av en liten grupp celler i hjärnan. Hur den mekanismen fungerar förklarades av de tre forskare som i år tilldelades Nobelpriset i medicin.
Till hjälp tog de alla forskares bästa kompis bananflugan. De lyckades identifiera en gen som styr flugans dygnsrytm eller cirkadiska rytm. Genen kodar också ett protein, som följer en 24-timmars cykel och påverkar allt möjligt som händer i våra kroppar.
Anpassar kroppen till dygnets faser
Den här egenskapen är mycket viktig. Den var en av de första egenskaperna som utvecklades hos jordens tidigaste livsformer. Orsaken är att organismerna via den kan förutse och anpassa sig till dygnets olika faser och reglera bland annat sömn, hunger, hormonnivåer, blodtryck och kroppstemperatur.
Många tänker sig att vi människor står över sådant, och att vi kan strunta i vårt inre urverk. Men det kan vara farligt. Det säger sömnforskaren och docenten Tarja Stenberg vid Helsingfors Universitet.
– Vi bär med oss den inre klockan hela tiden, och om vi missbrukar den så händer det olyckor.
Den värsta formen av våld mot den cirkadiska rytmen är enligt Tarja Stenberg skiftesarbete. Enligt henne klarar var tredje människa överhuvudtaget inte av att jobba skift, utan är tvungen att sluta med det inom ett år. De övriga påverkas också, men det tar längre tid.
– Forskning visar att olika cancerformer som bröstcancer är vanligare hos skiftesjobbare, liksom magbesvär, blodtryckssjukdomar och fetma. Vi underskattar ofta allvaret i de här bieffekterna.
Den nästvanligaste rubbningsformen är jetlag. När vi flyger bär vi den inre klockan med oss, men väl framme är tiden en annan. Det vanligaste symptomet är att sömnen rubbas och det gör oss trötta.
– Den cirkadiska rytmen synkroniseras med dagsljuset. När dygnsrytmen och dagsljuset är i osynk blir vi trötta och hängiga.
Olika dygnsrytm i olika livsskeden
Små barn är morgonmänniskor av naturen. De vaknar ofta tidigt oberoende av om de lagt sig sent.
Senare är det tvärtom – tonåringar kan inte hjälpa att de somnar sent och vill sova länge på morgonen. I 17-årsåldern stabiliseras det här och man kan skönja den slutgiltiga rytmen.
Generna styr dygnsrytmen
Dygnsrytmen är genetisk och det går inte att ändra på den. Den som är född kvällsmänniska kommer att lida ganska mycket av samhällets system. Dessa människor är inte kapabla att somna i tid på kvällen, men är ändå är tvungna att stiga upp tidigt. Det leder till ständig trötthet, säger forskaren Tarja Stenberg.
– Flexiblare arbetstider skulle gynna många. Det har också diskuterats att skolorna borde börja senare, och i USA, där man provat på det, har erfarenheterna varit positiva.
Klarljuslampa kan hjälpa
De flesta människor är mittemellan, och kan ibland somna tidigare och ibland senare, utan att det spelar någon roll. Men för dem som är extrema är det verkligt svårt.
Det finns ändå hjälpmedel som kan underlätta situationen, som att tidigarelägga sängdags med en kvart i taget under en längre tid eller använda sig av klarljuslampa på morgonen.
Barnsligt att ställa om klockorna
Enligt Tarja Stenberg är det onödigt, rent av barnsligt, att ställa om våra klockor två gånger per år. Vintertiden gör att vi går miste om viktigt dagsljus när mörkret faller tidigare. Hela idén med tidsomställningen är att spara el under sommarhalvåret genom att få flera ljusa timmar under dagen. Den lever kvar från första världskrigets Tyskland, fast det senare har visat sig att sommartiden inte påverkar energiförbrukningen.
– Alla sömnforskare är överens om att det är helt onödigt att byta mellan sommar- och vintertid. Vi har till och med skrivit till EU om saken och försökt få en förändring. Det kommer att ske för eller senare, säger Tarja Stenberg.
Efter Nio om tempo, måndagen den 13 november i Yle Fem och Arenan.
