Kan skatteparadisen vara bra för Finlands ekonomi? Samtidigt som de flesta fördömer skatteparadis tycker många att frågan inte är så svartvit.
När Svenska Yle för ett par veckor sedan skrev om kampen mot skatteflykt försvarade en del läsare skattesmitarna. Vissa ser dem till och med som hjältar.
”Skatteflykt är ganska bra tycker jag. Jag är av åsikten att skatt är stöld (därför att de uppfyller alla definitioner av ordet stöld). De som kan kringgå skatt ser jag mera som hjältar och frihetskämpar.”
Så skrev signaturen Liberal i Svensk Yles kommentarsfält den 27 oktober.
Artikeln som kommentaren hänför sig till handlar om medborgarorganisationen Transparency Internationals syn på kampen mot skatteflykt. Den har rubriken Skatteflykten kunde stoppas, men den politiska viljan saknas.
Signaturen Liberal uttrycker sig i klarspråk, men är inte den enda som stöder skattesmitning. Efter flera kommentarer som ondgör sig över skattesmitning och lyfter fram olika åtgärder som kunde stävja den skriver signaturen ”Glöm inte”:
”Ni glömmer att skatteparadisen sparar företagen en massa pengar. Pengar som företagen använder till att anställa människor".
Stänger man skatteparadisen går det åt mera pengar till att betala skatt och då är det mindre pengar kvar att betala löner för.
Det är svartvitt att tro att skatteparadisen bara har negativa konsekvenser för samhället.”
Många experter vill inte kommentera
För att kolla om den här typen av argument håller ringde vi upp flera ekonomiska experter. Men långt ifrån alla vill kommentera.
Frågan om skatteparadis upplevs som laddad. Den är svår att debattera sakligt. Flera hänvisar till att de tidigare har blivit missförstådda då de uttalat sig i offentligheten.
Experterna räknar upp flera missförstånd som förstör debatten. Skatteplanering är inte det samma som olaglig skattesmitning. Inte ens all aggressiv skatteplanering är olaglig.
Skattekonkurrens mellan länder är inte det samma som skatteflykt.
Alla - oberoende av ideologisk hemvist eller position - är ändå eniga om att olaglig skattesmitning är entydigt fel.
”Skatteparadis leder inte alltid till skatteflykt”
En av dem som går med på att kommentera skatteflykten är Ann-Mari Kemell som är direktör för beskattningsfrågor på Centralhandelskammaren. Hon ser skatteplanering som helt normal verksamhet.
Som exempel på acceptabelt bruk av skatteparadis nämner hon företags placeringar i fonder. Företag som vill placera pengar i skatteparadisfonder som inte får marknadsföras i Finland betalar naturligtvis ingen skatt på sina placeringar.
Men det skulle de inte göra om de placerade pengarna i Finland heller. Skattesystemet i Finland är uppbyggt så att den som placerar pengar i värdepapper endast betalar skatt då man säljer dem eller får utdelning.
- Det fyller inte kraven på aggressiv skatteplanering att placera pengar i Luxemburg eller Cayman-öarna eftersom man inte betalar skatt på det i Finland heller. Vi kan ju inte kräva att finländska bolag skall placera bara i inhemska fonder, säger Ann-Mari Kemell.
”Aggressiv skatteplanering kan vara OK”
Ann-Mari Kemell godkänner till och med många typer av aggressiv skatteplanering, men är noga med att fördöma allt som är olagligt.
- Aggressiv skatteplanering kan vara lagligt. I regel handlar det då om företag som har verksamhet i många olika länder. De kan också vara olagliga om man söker kryphål i olika länders lagstiftning.
Under de senaste år har både EU och OECD skärpt reglerna om skatteplanering. Vi har mycket ny lagstiftning och det är svårt att veta var gränsen går.
- Ibland är gränsen mellan vad som är lagligt och vad som är olagligt ganska oklar. I många fall kommer det slutliga svaret först efter långa rättsprocesser, säger Ann-Mari Kemell.
”Onödigt att moralisera över storbolagens skatteplanering”
Staffan Ringbom som är som är lektor i nationalekonomi vid Svenska handelshögskolan i Helsingfors ser inte att det lönar sig att moralisera över företag som planerar sin beskattning inom lagens ram.
- Alla har vi ju rätt att skatteplanera så jag tycker inte att man skall tala så mycket om moral. Storkapitalet rör sig i enlighet med de spelregler som finns och det är något som är ganska svårt att komma åt så länge de följer spelreglerna.
Då måste vi ändra på spelreglerna och övervakningen av hur spelreglerna efterföljs, säger Ringbom.
Ann-Mari Kemell tycker att det ser ut som om de finländska bolagen skulle vara goda skattebetalare oberoende av var de har placerat sina pengar.
- Det har ju inte uppdagats ett enda fall där ett bolag skulle ha blivit fast för att inte anmäla sina inkomster. Om de inte skulle göra det handlar det ju om skattebrott. Det ser inte ut som om företag skulle ha gömt pengar i skatteparadis.
Mera utdelning än nyanställningar
Nationalekonomen Christer K. Lindholm i Åbo ser inga fördelar med skatteparadisen för samhällsekonomin som helhet.
- Ett enskilt bolag som undviker skatt och dess aktieägare får naturligtvis en fördel. Men för det stora flertalet länder innebär skattesmitningen en förlust av intäkter.
Men håller tanken att det kunde vara moraliskt försvarbart om ett företag gömmer undan pengar från skattebjörnen för att sedan investera allt i företagets verksamhet?
- I det fallet skulle jag säga att det är moraliskt försvarbart om alla pengar som företaget tjänar in på skatteplaneringen plöjs in i företaget i form av nya investeringar och nya arbetsplatser.
Om företaget använder sin vinst till nyinvesteringar kan det ha stora positiva effekter både på tillväxt och sysselsättning, säger Lindholm.
Men samtidigt påpekar han att det är teoretiskt resonemang som sällan gäller i praktiken.
- Trenden bland börsnoterade företag har länge varit att vinstutdelningen till aktieägarna går i första hand. Återinvesteringar brukar komma i andra hand.
Dividender i skatteparadis
Ju större andel av vinsten aktieägarna får, desto oklarare blir nyttan för samhället. Mycket beror på var aktieägarna befinner sig och var de betalar skatt.
- I den mån de betalar skatt i samma land där företaget är verksamt minskar problemen. Om aktieägarna får lite mera i vinst och sedan betalar lite mera i skatt är det ett lika bra alternativ som att företaget först betalar lite mera i skatt och aktieägarna sedan lite mindre vinst.
Men problemet är att många av aktieägarna ofta har en del av sina tillgångar i skatteparadis eller annars använder sig av olika möjligheter till skatteplanering. Det betyder att skatteintäkterna åtminstone till en del går samhällets näsa förbi, säger Christer K. Lindholm.
Löner bättre än utdelning för samhället
Men även om aktieägarna betalar skatt till företagets hemland är det sällan ett lika bra alternativ för samhället som om företaget i stället skulle anställa mera personal.
- Speciellt folk som har en stor förmögenhet tenderar att återinvestera en stor del av sina inkomster i till exempel olika former av finansiella investeringar i stället för att konsumera de här pengarna.
- Om samma pengar skulle delas ut till vanliga löntagare skulle det med största sannolikhet ha en mycket större och mer betydande effekt på konsumtionen, säger Christer K. Lindholm.
Företag inte alltid effektivare än offentliga sektorn
Ett argument som kunde rädda tanken om nyttan med skatteparadisen är företagens effektivitet. Ofta ser man att den hårda konkurrensen i företagsvärlden pressar fram en effektivare verksamhet än inom den offentliga sektorn.
Då kunde man i teorin tänka sig att företag kunde klara av att både öka utdelningen av dividender och anställa mera personal på ett sätt som är effektivare än om pengarna skulle användas av den offentliga sektorn.
Men Lindholm ser också staten kan använda sina skattemedel på ett sätt som bidrar till att generera tillväxt. Till exempel satsningar på forskning och utbildning.
- Det har ju visat sig att många innovationer som har blivit kommersiella framgångar ursprungligen har utvecklats inom skattefinansierad grundforskning inom universitet och högskolor.
Staten får bära ansvaret
Lindholm ser en viktig skillnad i hur företag och offentliga sektorn satsar på forskning och utbildning.
- Det finns många branscher där företagen satsar stora summor på forskning och produktutveckling, men då handlar det ofta om att vidareutveckla sådana produkter som redan finns.
Då det gäller grundforskning som går in på alldeles nya områden är riskerna stora och det är osäkert om satsningen någonsin kommer att ge någon vinst.
- Företag är i allmänhet inte villiga att ge sig in på sådant. Där är det staten som får bära huvudansvaret, säger Lindholm.
Investeringar mindre viktiga nu än förr
Christer K Lindholm passar också på att skjuta i sank motiveringen att rika personer som får mycket utdelning borde ha låg skatt för att lättare kunna återinvestera sina pengar i företag.
Det har ibland setts som viktigt för att företag skall få de pengar de behöver för att kunna göra stora investeringar som gagnar hela ekonomin.
- Det är ett argument som inte håller lika bra i dag som för 30 till 40 år sedan då industrin ännu var den dominerande näringsformen. Då fanns ett stort behov av kapital och man kunde säga att aktieägarnas pengar också kom samhällsekonomin till god i form av nya investeringar.
Men i dag blir ekonomin allt mer kunskapsbaserad. Humankapitalet får en allt större betydelse medan det fysiska kapitalet, som gammaldags investeringar i maskiner, blir mindre viktigt.
- Då finns det inte mera samma samhällsekonomiska argument som det fanns tidigare, konstaterar Lindholm.
"Skattesmitarna är fripassagerare"
På grund av det tycker Lindholm att man kan se företag som inte betalar sin skatt som fripassagerare som låter andra betala räkningen för sådant som de själva har nytta av.
Han påpekar också att staten upprätthåller infrastruktur, inre och yttre säkerhet, ett fungerande rättssystem med mera som är helt väsentligt för att också företagen skall kunna fungera.
- Jag tycker nog att det är befogat att säga att företag som ägnar sig åt omfattande skatteplanering i någon mån åker snålskjuts på dem som snällt betalar sina skatter, säger Christer K Lindholm.
Skatteparadisen leder till en kapplöpning mot nollskatt
Staffan Ringbom ser att problemet egentligen är den skattekonkurrens som uppstår mellan olika länder.
Liksom Christer K Lindholm tror inte heller han att tanken på företag som återinvesterar undangömda pengar håller.
- Företags utgångspunkt brukar vara att man etablerar verksamheten i en miljö som är attraktiv för en själv. Då är beskattningen en viktig aspekt. Dessvärre fungerar skatteplaneringen så att företagen väljer att redovisa sina vinster i det land som har en lägre bolagsskatt.
Det pressar enligt Ringbom att länderna till en kapplöpning mot allt lägre företagsskatter. I slutändan tvingas alla länder bli skatteparadis.
- Den som kan erbjuda de bästa skatteförmånerna har en viss attraktionskraft och får företag att etablera sig i sitt land. Vi har sett till exempel hur Irland har lockat till sig högteknologiföretag genom att erbjuda dem billigare beskattning.
Luxemburg erbjuder fördelaktiga villkor för olika sorters fonder och för hur man kan flytta pengar och placera.
- De har en helt annan lagstiftning än den som vi har i Finland med vår finansinspektion. Vi kommer inte ifrån den här tävlingen mellan länder, säger Staffan Ringbom.
Internationella avtal svår väg mot skattefred
Det enda vägen ut ur den nedåtgående skattespiralen som Staffan Ringbom ser är att internationellt komma överens om vissa minimistandarder för beskattningen.
- På samma sätt som vi har WTO som säger att vi inte får lägga alltför höga tariffer på importvaror borde man internationellt komma överens om ett skattegolv. Det är det enda sättet att undvika en kraftig skatteplanering mellan multinationella bolag och bland rika överhuvudtaget.
Det är ändå svårt att få världens länder att enas om en sådan standard. Redan inom EU är det en utmaning.
- Skulle vi komma överens om ett skattegolv under vilket man inte skulle kunna gå för att erbjuda skattefördelar åt företag skulle det vara en lösning inom EU. Men problemet är att ingen kan garantera att pengarna hålls inom EU.
- Vi har ju redan svårt att komma överens inom EU. Det har visat sig att det är ännu mycket svårare att åstadkomma internationellt bindande avtal som omfattar länder utanför EU, säger Staffan Ringbom.
Christer K Lindholm ser en utmaning i att förtroendet för hur staten använder skattepengar varierar stort världen över.
- En lika stor betydelse som det hur företagen använder sina pengar har förstås hur staten använder sina pengar. Om staten samlar in stora mängder pengar via företagsskatten och använder dem till att bygga ett nytt palats åt presidenten kan man fråga sig om det var det vettigaste sättet att använda pengarna på.
Men i den typens samhällen som vi har i Nordeuropa kan man utgå från att mycket av de pengar staten samlar in används på ett sätt som är vettigt också för samhällsekonomisk utveckling, säger Lindholm.
