Artikeln är över 7 år gammal

Norska staten vann över miljöorganisationer - Barents hav öppnar för oljeborrning

Oljeplattformen Valhall
Den norska oljeplattformen Valhall i Nordsjön. Bild: BP p.l.c./ Alsvik

I Norge har två miljöorganisationer förlorat mot staten i en uppmärksammad rättegång om oljeborrning i Barents hav.

Miljöorganisationerna Greenpeace Nordic och Natur og Ungdom hade stämt den norska staten för beslutet att öppna upp nya områden för oljeborrning i Barents hav.

Organisationerna anser att borrning i tidigare stängda havsområden strider mot grundlagens miljöparagraf, men tingsrätten i Oslo håller inte med.

karta över barents hav.
Barents hav.

- Det är förfärligt trist att rätten inte ser på klimatförändringen ur ett globalt perspektiv och att tingsrätten dömer miljöorganisationerna att betala rättegångskostnaderna, säger Truls Gulowsen vid norska Greenpeace till NRK.

Miljöorganisationerna får nu stå för rättegångskostnaderna på 580 000 norska kronor.

- Det är en signal till andra som kan tänka sig att ta miljöfrågor till rätten.

Första gången grundlagens miljöparagraf prövades i rätten

Fallet handlade om de oljeborrningslicenser som den norska staten beviljade 13 oljebolag i maj 2016, strax efter att Norge som första land skrivit under Parisavtalet.

Bland bolagen finns Norges statliga oljebolag Statoil, men också amerikanske Chevron och ryska Lukoil.

Greenpeace demonstrerar för arktis utan olja.
Greenpeace har i många år demonstrerat mot oljeborrning i Arktis. Bild: Greenpeace

Licenserna gav bolagen rätt att leta efter olja i tidigare stängda arktiska havsområden i Barents hav. Det är första gången på 20 år som nya havsområden öppnas för oljeborrning.

Det slås fast i grundlagen att staten ska värna om naturen och miljön för kommande generationer

Miljöorganisationerna hävdade att licenserna strider mot paragraf 112 i den norska grundlagen. Den så kallade miljöparagrafen skrevs in i grundlagen 2014 och slår fast att staten ska värna om naturen och miljön för kommande generationer.

Oslo tingsrätt underströk att oljeproduktionen i de arktiska oljefälten inte skulle komma igång förrän om 10-15 år och att det då sannolikt skulle finnas en ny plan för hur regionen ska administreras.

Det här är första gången den norska grundlagens miljöparagraf prövats i rätten.

Ännu oklart om domen överklagas

Miljöaktivisterna säger sig ändå vara nöjda över att fallet prövades i domstol, trots att de förlorade. Nu finns det ett domstolsbeslut som ger tydligare gränser för vilka miljöskadliga beslut staten kan fatta, menar Gulowsen.

Grafik över norska oljeprospekteringsblock i Berings hav.
Nuvarande oljefält i Barents hav Bild: Svenska Yle

- Det känns som om det var värt det. Vi gav oljelobbyn en stenhård kamp, säger han till NRK.

Det är ändå oklart om miljöorganisationerna kommer att överklaga domen. På sociala medier uppmanar de ändå sina följare att donera pengar och stöda klimaträttegången.

Fredrik Sejersted, norges regeringsadvokat.
Fredrik Sejersted, Norska statens försvarsadvokat i fallet. Bild: PA-EFE/HEIKO JUNGE

Regeringsadvokaten Fredrik Sjersted har varit kritisk till att politiska frågor avgörs i domstol och inte i Norges riksdag Stortinget.

Sejersted ville inte kommentera domen för NRK innan han läst den.

Källor: NRK, Reuters, ETC

Kampen om det svarta guldet i Arktis - berättelsen om hur man flyttar en iskant

Unik miljörättegång inleds i Norge - miljöorganisationer vill stoppa oljeutvinning i Arktis