Självstyrande fartyg, artificiell intelligens, innovativa affärsmodeller. Tillsammans med sju stora företag har Åbo universitet kört igång ett ”unikt” projekt för att forska i innovationer – eller disruptioner, som projektledaren Thomas Westerholm kallar det. Alla inser att det behövs nytänk, säger han.
På onsdagen körde projektet officiellt igång. Laboratory of Business Disruption Research-labbet ska forska i hur disruptioner, eller störningar, framkommer i ekonomiska ekosystem.
Disruption är en ny term, men den enda som är tillräckligt laddad, förklarar Thomas Westerholm för Yle Åboland.
- Det finns säkert många synonymer, men inte sådana som skulle vara tillräckligt taggade med känsla och kraft som vi försöker få igenom här. Vi ville också använda termen i laboratoriets namn för att det handlar om krafter som vi dels inte själva kan påverka, dels krafter som vi kan utnyttja, men definitivt krafter som vi kommer att vara påverkade av, berättar Westerholm.
I klarspråk handlar det om att forska i innovationer. Under kick off-eventet på onsdagen nämns innovationsapplikationer som Uber, Airbnb, Spotify, Netflix – som förändrat hela branscher inom en kort tid.
Tillsammans med företagen Aller Media, Bayer, IBM, OP, PwC, Rolls-Royce och Valmet automotive ska man nu på universitetet forska i hur dessa disruptioner skapas, och hur företagen kan utnyttja dem.
Målsättningen är följande: Dels att förutse disruptiva fenomen, dels att tillsammans med företagen försöka skapa disruption, att ge förutsättningar för överlevnad på marknaden och att agera plattform för olika pilotprojekt.
- Det handlar om att vi ur ett akademiskt perspektiv kan följa med olika händelser och skeenden och på så sätt göra observationer. På så sätt kan vi också samla in empiri över vad som har funkat, vad fungerade inte, vilka är de olika betingelserna som ledde till ett eller annat resultat, förklarar Westerholm.
"Överraskande lätt" att locka företag
Projektet finansieras till en stor del av de inblandade företagen och laboratoriets verksamhet är tryggad i åtminstone två år framåt. Våren 2019 planeras en stor internationell kongress i Åbo om ämnet och 2020 är målet att ge ut en bok om disruptiva fenomen. Westerholm hoppas förstås också på kontinuitet.
- Vi kommer att utveckla metoder för att bättre kunna förutse disruptioner, men det finns många saker vi inte kommer att kunna förutse. Men har vi jobbat på framtidstrender och trender så är det lättare att sedan snabbt hoppa på och utnyttja möjligheterna, påpekar han ändå.
Hur svårt var det då att övertyga företag att samarbeta? Inte alls, berättar Westerholm.
- Vi kan vända på frågeställningen och konstatera att det var överraskande lätt. Alla företag känner i sin ryggrad i dag att det förvisso är mycket som redan hänt men att det samtidigt är mycket som ännu kommer att hända. Det är vi inte förberedda på. Så med det som bakgrund var det lätt att motivera för dem varför just de ska delta, säger Westerholm.
Men varför föll valet på stora företag? Innovation, eller disruption, kopplas ju ofta till mindre, till och med startup-företag.
- Det att vi som grundande företag ville samla större företag beror delvis på att vi vill utveckla deras sätt att fungera som noder i sina ekonomiska ekosystem. Där kan de sedan i sin tur ge en plattform för många mindre företag att bygga på och långsiktigt utveckla olika lösningar i samarbete med andra företag, säger Westerholm.
Behöver hjälp med sin affärsmodell
Ett av företagen som valde att haka på var Rolls-Royce, som enligt Karno Tenovuo behöver hjälp med att anpassa sina teknologiska innovationer till fungerande affärsmodeller.
- Vi är ett tekniskt inriktat företag. Tidigare har många innovationer inom vår bransch haft sitt utgångsläge i tekniska innovationer, men då man ser på andra branscher så har innovationerna hittats i affärsmodellerna.
- Oftast går det så att affärsmodellen visar vägen och teknologin följer därefter. Vi måste helt enkelt börja utgå från det som kunden vill ha och anpassa vår teknologi efter det. Med det tror vi att labbet kan hjälpa till, förklarar Tenovuo.
Helt konkret handlar det om storslagna planer. Företaget har ett team i Åbo som aktivt jobbar med att göra självstyrande fartyg till en verklighet – redan inom de närmaste åren.
- Vi har ett team som helt fysiskt finns bara några hundra meter härifrån. Det är här som de självstyrande fartygen är skapade, berättar Tenovuo.
Sjöfartsindustrin är en traditionell och konservativ bransch, men enligt Tenovuo är det inte en nackdel.
- En traditionell bransch som sjöfartsbranschen är tvärtom lätt att disuptera, på grund av att det finns så mycket som kan disrupteras. Problemet är närmast alla regleringar. För att få innovationer ut på marknaden kräver det att flera myndigheter ger grönt ljus, och det tar ofta flera år, förklarar Tenovuo.
"Vi behöver information"
Också Valmet automotive, med sin bilfabrik i Nystad, hör till företagen som snabbt hakade på projektet. Där är målsättningen att helt enkelt kartlägga marknaden.
- Det vi söker är information. Information om hur branschen ser ut, vilka behoven är och hur den kommer att se ut i framtiden. På så sätt kan vi skapa vår egna strategi för hur vi ska klara oss också i framtiden, förklarar Mikael Mäki från Valmet.
Enligt Mäki förutspår Valmet att de stora biljättarna i framtiden allt mindre själva kommer att blanda sig i produktionsfasen, utan kommer istället att fokusera på tjänster. Det skulle också kunna leda till att man till exempel i Nystad kunde börja designa bilar för företagen.
Men främst av allt vill man vara redo för allt som framtiden för med sig.
- Vi tillverkade fler bilar i fjol än någonsin tidigare. Våra framtidsutsikter just nu pekar inte heller på att vår tillväxt skulle stanna. Men det finns flera frågor som vi måste besvara i framtiden. Till exempel tillverkar vi ju nu helt traditionella bilar. Men vi vet inte hur fordon ser ut i framtiden. Målet är helt enkelt att förbli tillräckligt mångsidiga, så att kunderna stannar hos oss, säger Mäki.
