Barack Obama var den första amerikanska presidentkandidaten som i stor skala kunde utnyttja omfattande data och sociala medier i val.
De sociala medierna - som Twitter och Facebook - fick en klar position som fjärde statsmakt vid sidan av de traditionella medierna press, radio och tv.
Under Obamas presidentvalskampanjer 2008 och 2012 användes e-post, video och sociala medier i aldrig tidigare skådad utsträckning.
Opinionsbildandet bytte miljö - från gata till data
digital.di.se
Den digitala tekniken togs in i politiken. I presidentvalet 2008 var det sociala medier som gällde - men valet 2012 blev ett "dataval".
Via Facebook bearbetades miljontals individuella väljare.
Barack Obamas kampanjfolk fick tillgång till data som bland annat kunde identifiera dels de väljare som är lättare än andra att påverka, och dels de väljare som influerar sin omgivning.
Vänskapen blev en dominerande politisk kraft
År 2012 skrev The Guardian om "vänskapens makt" i samband med kampanjen för återval av Obama:
Nu blev Facebook ett kraftigt kampanjverktyg som kunde "förändra vänskap till ett politiskt vapen."
Obamas kampanjnördar byggde upp en gigantisk databas som kopplade ihop alla uppgifter som fanns om enskilda väljare - till exempel vänner, intressen och nätverk.
- Facebook finns överallt. Vilken kandidat som helst - som använder Facebook effektivast - kan vinna kriget, sade Dan Siroker, en tidigare digital analytiker på Google, inför valet.
Människor litar inte på kampanjer. De tror inte ens på medier. Vem tror de på? Sina vänner.
Teddy Goff, Obamas digitala kampanjledare
Vid övervakningsorganet Center for Digital Democracy oroade man sig över människors privata integritet, och varnade för risken med exploateringen av digital data i valrörelsen: "Obama-kampanjen ser ut att ignorera etiska och moraliska frågor".
Obama nådde de unga amerikaner som varit onåbara
Obamas kampanj utvecklade 2012 ett helt nytt sätt att nå unga amerikaner som hörde till hans målgrupp. En stor del av dessa potentiella anhängare fanns inte på några telefonlistor och var inte nåbara på ett traditionellt sätt.
Den nya satsningen handlade om en Facebook-applikation som gav kampanjen tillgång till information om vänner till Obamas unga anhängare på Facebook och som dessutom spred Obamas valmaterial mellan vännerna.
Över en miljon Obama-anhängare tog i bruk appen och gav kampanjarbetarna tillstånd att titta på deras Facebook-vänlistor. Och där hittade kampanjmakarna genast de borttappade unga väljare som Obama behövde.
Ett annat viktigt datamaterial var den e-postlista som användes för att samla in pengar till valkampanjen. År 2012 innehöll den 20 miljoner e-postadresser till anhängare. Clintons kampanj 2016 fick överta allt material som Obama hade tillgång till.
Facebook växte - och Clinton och Trump nådde ut till ännu fler
Kandidaterna i det amerikanska presidentvalet 2016, Donald Trump och Hillary Clinton, utnyttjade i stor utsträckning sociala medier i sina valkampanjer.
År 2008 hade Facebook 60 miljoner amerikanska användare som Barack Obama försökte nå. År 2016 fanns det 226 miljoner för Trump och Clinton.
Twitter hade 2016 dubbelt så många användare som i valet 2008, och enbart Donald Trumps Twitterkonto hade tolv miljoner följare.
Strax före valet visade traditionella opinionsundersökningar att Hillary Clinton hade störst chans att bli landets nästa president - men samtidigt pekade mätningar och analyser från sociala medier på att Donald Trump hade lyckats mycket bra med sina digitala strategier.
Facebook-användare deltog i personlighetstest - materialet utnyttjades i presidentvalskampanj
Facebook delar frikostigt med sig av data till externa aktörer, till exempel då användare eller deras vänner deltar i frågesporter.
Sådana här data om användares personlighet användes till exempel i hemlighet i det amerikanska presidentvalet, för att få väljare att ändra åsikt.
The Observer och New York Times har avslöjat att personlig information om tiotals miljoner Facebook-användare hamnade i händerna på dataanalysföretaget Cambridge Analytica som bland annat jobbade för USA:s president Donald Trumps valkampanj.
Datamaterial om användarnas och deras vänners profiler samlades in genom en app som marknadsfördes som ett personlighetstest.
På det sättet kunde dataanalysföretaget också rikta budskap enligt personlighet och köra hårdare på känslor, något som kan ha varit mer effektivt.
– När du känner till hur olika personligheter ser ut kan du nyansera budskapet så att det passar in på din nyckelmålgrupp, sade Cambridge Analyticas chef Alexander Nix.
Vad vet Facebook om dig?
Facebook samlar generellt tre typer av data om dig:
- Hårda data består av data som du själv fyller i när du öppnar en profil, till exempel ålder och kön.
- Intressedata består av information om vilka Facebooksidor du gillar och är aktiv på.
- Data från tredje part handlar om vilka webbsidor du har besökt utanför Facebook och varifrån det material som du delat på Facebook härstammar.
Källor: The Guardian, Digital.di.se, Reuters, Time, Yle
