Beskattningen och sysselsättningspolitiken är exempel på frågor som ligger på regeringens bord då dragkampen om nästa års budget inleds.
En allmän bedömning är att rambudgetförhandlingarna inte kommer att leda till några upprivande tvister mellan regeringspartierna.
Det instundande riksdagsvalet kan ändå sätta prägel på förhandlingarna om rambudgeten som avslutas på onsdag.
Kommer regeringens strama linje att hålla? Eller väljer Samlingspartiet, Centern och Blå framtid att göra upp om en valbudget?
Här är frågorna som lär debatteras i samband med ramförhandlingarna.
1. Justeras aktiveringsmodellen?
En av de frågor regeringen väntas ta ställning till i samband med rambudgetförhandlingarna gäller de omstridda akiveringsåtgärderna för arbetslösa.
Färska siffror från Folkpensionsanstalten visar att hälften av de arbetslösa inte uppfyller regeringens aktiveringsmål.
I praktiken betyder det här att 94 000 personers arbetslöshetsförmåner sänks med 4,65 procent i april.
Enligt statsminister Juha Sipilä (C) är det sannolikt att regeringen kommer att se över listan på utbildningar som uppfyller kraven för aktiveringsmodellen.
Sipilä öppnar också upp för möjligheten att distansutbildning kunde räknas som en aktiveringsform.
Regeringen har enligt Sipilä också beredskap att rikta mer resurser till arbets- och näringsbyråerna.
Däremot är det osannolikt att aktiveringsmodellen slopas i sin helhet.
2. Sänks inkomstskatten?
I de två senaste budgetarna gick regeringen Sipilä in för betydande skattesänkningar för låg- och medelinkomsttagarna.
Syftet med skattesänkningarna var att kompensera för försämringarna i köpkraften som följde av konkurrenskraftsavtalet.
Enligt finansminister Petteri Orpo (Saml) borde skatterna sänkas med 250-300 miljoner euro för att uppväga effekterna av konkurrenskraftsavtalet under 2019.
Sannolikt kommer besluten om skattesänkningarna att skjutas fram till höstens budgetförhandlingar, säger Orpo till Helsingin Sanomat.
3. Höjs pensionerna och bidragen?
I regeringsprogrammet från 2015 gick regeringen Sipilä in för omfattande nedskärningar i de indexbundna förmånerna.
Genom att frysa indexhöjningarna för garantipensionen, handikappförmånerna, grunddagpenningen och arbetsmarknadsstödet har regeringen sparat flera hundra miljoner euro under den pågående valperioden.
Flera oppositionspartier har krävt att indexfrysningarna slopas. Man hänvisar till att Finland har råd med att höja på nivån på grundtryggheten då ekonomin igen går bättre.
Regeringspartiet Blå framtids gruppordförande Simon Elo har likaså talat för att slopa frysningen av en del av de indexbundna förmånerna.
Tillsvidare har finansminister Petteri Orpo ändå vänt dövörat till de här kraven. Han anser att det skulle bli både dyrt och krångligt att höja nivån på förmånerna.
4. Finns det pengar för fortbildning?
Vuxnas möjligheter att fortbilda sig mitt karriären är en lågoddsare i tippningen om vilka ändamål som kommer att tilldelas mer pengar i ramförhandlingarna.
Förbättrade utbildningsmöjligheter är ett led i regeringen Sipiläs mål att höja sysselsättningsgraden till 72 procent.
Av regeringspartierna har framför allt Samlingspartiet talat sig varm för mer pengar till fortbildning.
Arbetsminister Jari Lindström (Blå) har också talat för att bygga ut den examensinriktade fortbildningen i syfte att svara på efterfrågan inom de branscher där det råder arbetskraftsbrist.
5. Hurdant är det ekonomiska spelrummet?
Uträkningar för hur ekonomin kommer att utvecklas har en avgörande betydelse för innehållet i rambudgeten.
Om kurvorna pekar uppåt ökar frestelsen för partierna att göra upp om en valbudget.
Pessimisterna påminner om att den ekonomiska uppgången kan visa sig vara kortvarig och att det gäller att börja förbereda sig på nästa lågkonjunktur.
Den åldrande befolkningen och den sega arbetslösheten späder på oron inför framtiden.
