Vi finlandssvenskar uppfattar oss själva som inbjudande och utåtriktade. Men när man frågar finskspråkiga blir svaret ett annat.
Bilden av oss då blir en sluten skara som står i en ring med ryggen vänd utåt.
Det första budordet lyder: Du skall inte vända dig inåt.
När en finskspråkig ska beskriva finlandssvenskarna med ett ord är det “sisäänpäinlämpiäviä”. Det kan översättas till inåtvända, självupptagna, exkluderande eller navelskådande.
Det här blev resultatet när Research Insight på uppdrag av Hufvudstadsbladet lät göra en stor attitydundersökning för några år sedan.
Cirka 1 000 finländare fick en lista med 39 olika adjektiv - som alternativa beskrivningar på finlandssvenskarna - att välja mellan och drygt 40 procent av de finskspråkiga valde att kryssa i rutan för “sisäänpäinlämpiäviä”.
När resultatet kördes i kombination med ålder, kön, boningsort, partitillhörighet och kunskaper i svenska blev resultatet det samma.
I samtliga kategorier låg ordet högt eller högst på listorna.
Man kan givetvis diskutera det vetenskapliga i själva undersökningen men signalen är tydlig. Nästan hälften av majoriteten anser att vi är en navelskådande minoritet, som helst vänder sig inåt.
Majoriteten definierar minoriteten
En definition på hur väl ett demokratiskt samhälle fungerar är hur mycket en majoritet beaktar en minoritet i beslutsfattandet.
Man kan med andra ord säga att det är majoriteten som definierar minoriteten.
De finskspråkigas inställning till oss finlandssvenskar blir därför helt avgörande.
Det finns åtminstone två olika sätt att tolka svaret om de inåtvända finlandssvenskarna i attitydundersökningen.
Finskspråkiga känner inte till oss finlandssvenskar och det finlandssvenska tillräckligt bra.
Vi står för något som är lite annorlunda och på grund av att många finskspråkiga i dag inte har en naturlig kontaktyta till oss upplevs vi som en grupp som helst rör sig i sina egna kretsar.
Bilden är sannolikt att vi har våra egna institutioner, våra egna medier, våra egna fonder och vårt eget parti.
Vi har vårt och de har deras. Det handlar om ett typiskt sätt att se på det som är lite annorlunda om man inte känner till det - eller bryr sig. Rör sig inte somalierna och samerna också mest i sina egna kretsar?
Gesten som exkluderar
Den andra tolkningen av resultatet är att de finskspråkiga känner till oss finlandssvenskar och har eller har haft en kontaktyta till det finlandssvenska och därför väljer att beskriva oss som inåtvända och navelskådande.
I den här tolkningen ingår bilden av oss som en minoritet med sina egna skolor, sin egen garnison, sina egna universitet, sitt eget parti, sina egna medier och sitt eget språk.
När någon utifrån försöker närma sig upplever vi det som ett hot och kryper in vårt eget skal. Vi sluter kretsen och ställer oss i en ring med ryggen vänd utåt.
Ett typexempel på det här är att många tvåspråkiga finlandssvenskar, speciellt i södra Finland, byter språk till finska när en finskspråkig ansluter sig till en annars helsvensk grupp.
Gesten är sannolikt välmenande mot den finskspråkiga men resultatet kan upplevas som exkluderande. Svenskan är till för oss finlandssvenskar och inte för de finskspråkiga.
Svenskan använder vi för att skicka våra egna speciella koder till den egna slutna kretsen. Vi umgås, men vi gör det på våra egna villkor.
Rätt eller fel?
Oberoende av vilkendera tolkningen som är rätt är det i princip lika illa. För om den navelskådande bilden av oss beror på okunskap om oss har vi misslyckats i att berätta vem vi är. Att vi är helt vanliga typer. Fördomar sitter djupt, men möten mellan människor brukar göra susen.
Och om bilden av oss bygger på kunskap om oss och erfarenheter av oss har vi misslyckats i att bjuda in de finskspråkiga till våra kretsar. Då har vi parkerat i en ständig försvarsposition där vi spontant svarar nej för att inte råka ut för fler “domänförluster”.
Jag vågar påstå att vi finlandssvenskar ofta uppfattar oss själva som utåtriktade, inbjudande och toleranta. Så vill åtminstone många oss se sig själva. Men utifrån resultatet i Research Insights attitydundersökning är det precis tvärtom.
Vad tycker du?
I sin serie "De tio finlandssvenska budorden" resonerar Jens Berg kring obekväma frågor och fenomen som rör Svenskfinland. Serien sänds under fem veckor på Yle Vega sommaren 2018 och finns på Arenan.
