Sjukpensioner på grund av depressioner blir allt vanligare. I fjol pensionerades nio finländare varje dag på grund av depression. Sex av dem var kvinnor.
Sjukpensioneringarna minskar totalt. Samtidigt finns en underliggande trend av ökande sjukpensioneringar som beror på psykiska orsaker.
Lite överraskande är det här ingenting som man ännu har forskat särskilt mycket i.
- Vi vet inte vad det beror på. Andelen mentala sjukdomar i befolkningen som helhet har inte stigit. Däremot har den ökat som orsak till förtidspensionering och sjukpensionering, säger Guy Ahonen som är arbetslivsforskare och professor emeritus i personalekonomi.
Fenomenet är inte unikt för Finland.
I en nyligen utkommen rapport om sjukdomskostnaderna i samtliga nordiska länder visade det sig att mönstret är det samma:
Kostnaderna på grund av mentala sjukdomar går upp och kostnaderna på grund av besvär med muskler, benbyggnad och blodomloppssjukdomar går ner, säger Guy Ahonen.
Samma trend verkar finnas i alla västliga industriländer även om man inte talar om det.
- Jag träffade nyligen en expert från Internationella arbetsorganisationen ILO som borde känna till de här sakerna. När jag talade med henne om det här verkade hon förvånad.
- Några veckor senare återkom hon med en e-post. Hon hade kontrollerat statistiken och upptäckt att det jag talade om faktiskt stämmer, säger Guy Ahonen.
Han drar slutsatsen att ökningen av kostnaderna som mentala problem orsakar verkar vara ett fenomen som drunknar i statistiken.
- Vår statistik är inte uppbyggd så att det skulle komma klart fram.
Unga män drabbas
På grund av att hela fenomenet är så obekant har det inte undersökts ordenligt. I Finland verkar utbrändheten ändå främst drabba i huvudsak två olika grupper av befolkningen: Unga människor och kvinnor.
Unga människor sover betydligt mindre än tidigare
Guy Ahonen
Guy Ahonen tror att det finns ökande diskrepans mellan förändringarna i samhället och förändringarna i arbetslivet.
- Samhället förändras snabbare än arbetslivet.
- Det finns också olika livsstilsförändringar som har att göra med den nya teknologin som gör att till exempel unga människor sover betydligt mindre än tidigare. De utsätts dessutom för blått ljus på kvällarna vilket gör att sömnkvaliteten försämras. På det här sättet kan det hända att mentala problem ökar på grund av den nya teknologin, säger Ahonen.
Guy Ahonen säger att statistiken bekräftar dessa problem. Sjukpensioneringarna på grund av psykiska sjukdomar har ökat speciellt bland unga 20 till 35 åringar. Majoriteten av dem är män.
Erfarna kvinnor drabbas
Den andra stora gruppen bland dem som drabbas av en depression som leder till sjukpensionering är kvinnor. De är totalt dubbelt fler än männen och åldersspridningen är mycket jämnare.
Kvinnor arbetar till stor del inom den offentliga sektorn. Den offentliga sektorns pensioner sköts av pensionsförsäkringsbolaget Keva.
Mycket av det arbete kvinnor i alla åldrar gör är slitsamt
Guy Ahonen
Keva har ändå svårt att få fram någon klar trend ur sin statistik över sjukpensioneringarna.
- Vi har försökt kolla upp det här en del men antalet har ökat i alla yrkes- och åldersgrupper. Problemet ökar både bland män och kvinnor. Vi har inte kunnat komma fram till någon tydlig orsak, säger statistikplanerare Tom Fors på Keva.
De stora skillnaderna ligger alltså främst mellan den kvinnodominerade offentliga sektorn och resten av samhället.
- Inom den offentliga sektorn minskar resurserna hela tiden och kraven ökar. Mycket av det arbete kvinnor i alla åldrar gör är slitsamt. Det leder säkert till att många kvinnor blir utbrända och mår psykiskt dåligt. Dessutom finns det ofta en bristande uppskattning och dåliga löner som ännu bidrar till att de här problemen förvärras, säger Guy Ahonen.
Om vård- och utbildningsyrkena behöver resurser måste de få det - annars går folk under
Guy Ahonen
Men i allmänhet verkar trenden drunkna i den allmänna statistiken över sjukfrånvaro och förtidspensionering. Guy Ahonen tycker ändå att man borde lyfta upp det här fenomenet och fråga sig vad man kunde göra åt det.
- Jag tror att det inte är ett populärt tema på den politiska agendan. En lösning skulle kräva mer resurser till vårdyrkena och skolorna. De här resurserna finns inte. Resultatet blir att man tiger om ett problem som skulle kräva omedelbara åtgärder. Om vård- och utbildningsyrkena behöver resurser måste de få det. Annars går folk under helt enkelt.
Arbetslivet måste förändras
När det gäller det ökande antalet unga som mår dåligt tror Guy Ahonen inte att politiska åtgärder räcker. Arbetslivet måste förändras.
- De som är unga kräver nya saker. De kräver flexibilitet, de kräver konstant uppmuntran och uppmärksamhet och det här får de inte på alla arbetsplatser.
Samtidigt har tidigare generationer klarat av att arbeta i arbetslivet utan att få sådan specialbehandling.
- Man kan ju ställa sig kritisk till de här kraven. Problemen är ändå ett faktum. Det är inte mycket vi kan göra åt den nya generation Y. Därför lönar det sig göra något åt arbetsplatserna. Det är lättare att åstadkomma förändringar där, säger Guy Ahonen.
Det andra alternativet är förstås att försöka förändra uppfostran av barn och unga.
- Kanske borde vi åtgärda båda på något sätt, men jag skulle själv i första hand kasta bollen till arbetsplatserna. De borde se över sina ledarskapsprinciper och modernisera dem så att alla kan jobba där, säger Guy Ahonen.
Vi måste kunna acceptera människor som kanske inte är så extroverta - och det kräver en medveten politik
Guy Ahonen
På Keva har man försökt kolla upp varför så många unga plötsligt måste sjukpensioneras. Bland dem som måste pensioneras i åldern 20-35 år verkade inte arbetslivet ensamt vara skyldigt till problemen.
De flesta hade redan svåra erfarenheter i bagaget när de kom in i arbetslivet och inledde därför sin karriär från ett dåligt utgångsläge.
Guy Ahonen ser ändå ingen konflikt mellan Kevas uppgifter och problemen i arbetslivet.
- I många fall behöver de bakomliggande orsakerna inte finnas på arbetsplatsen. Men jag pekar på arbetsplatserna för att vi måste utforma arbetsplatserna så att alla människor kan göra någon typ av jobb där. På den punkten har läget försämrats, säger Guy Ahonen.
Han påpekar att arbetena i dag kräver allt mer sociala färdigheter. Man måste ha en förmåga att umgås med andra människor och ha en positiv livssyn.
- På det sättet blir ökningen av psykiska störningar ett hinder för att komma in i arbetslivet. Vi måste också kunna acceptera människor som kanske inte är så extroverta och det kräver en medveten politik.
- Kanske man borde gå in för att modernisera arbetslivet i den riktningen att det inte endast är de flexibla och sociala som får arbete, säger Ahonen.
