Valfinansieringsforskaren Tomi Venho kartlägger i en ny rapport de finlandssvenska stiftelsernas bidrag till Svenska folkpartiet. Enligt Venho får partiet årligen, delvis indirekt, flera miljoner i bidrag. Han anser att penningtrafiken är allt annat än genomskinlig. SFP sågar för sin del utredningen.
Valfinansieringsforskaren Tomi Venho granskar i en utredning för kommunbranchens utvecklingsstiftelse de finländska partiernas stiftelser.
Rent ut sagt undviker och kringgår man reglerna.
forskaren Tomi Venho
Utredningen visar att SFP står helt i en klass för sig när det gäller att få fram privat kapital. Och då är det just de finlandssvenska stiftelserna som står för bidragen.
Den största bidragsgivaren är naturligtvis partiets egen fond Svenska Kulturfonden.
Dessutom får partiets organisationer och kandidater bidrag från Konstsamfundet, Stiftelsen tre smeder och föreningen Svenska folkskolans vänner. De bidragen är ofta indirekta, i SFV:s fall enbart indirekta.
Enligt Venho är penningtrafiken allt annat än genomskinlig.
- Rent ut sagt undviker och kringgår man reglerna. Det finns bidrag som man inte har redovisat för trots att man borde ha gjort det. Dessutom skapar man med hjälp av stiftelser kedjor som gör att bidragsgivarna inte går att identifiera i slutändan, säger Venho.
SFP:s partisekreterare Fredrik Guseff anser att slutsatserna i Venhos rapport är märkliga.
- Vi följer lagstiftningen och anmäler de bidrag vi har fått. När statens revisionsverk har granskat användningen av partistöd och hur man följt lagstiftningen har vi alltid fått rena papper, säger Guseff.
Svenska Yle listar här Venhos huvudsakliga fynd och partiets förklaringar.
1. SFP-koncernen får årligen tre miljoner euro från stiftelserna
Enligt Venho får partiets olika organisationer och kandidater årligen omkring tre miljoner från olika stiftelser.
SFP:s partisekreterare Fredrik Guseff uppger för sin del att stiftelsernas årliga bidrag till SFP uppgår till cirka 1,5 miljoner.
Skillnaden beror på hur man räknar. Venho beskriver i sin rapport någonting han kallar för en SFP-koncern. I den ingår bland annat Svensk Ungdom, Svenska Kvinnoförbundet och partiets kandidater. Dessutom ingår partiets bildningsförbund som årligen får omkring en miljon i bidrag från stiftelserna.
Enligt SFP handlar det här om att blanda ihop olika juridiska personer.
2. Stiftelsen för det tvåspråkiga Finland gör valfinansieringen grumlig
Stiftelsen för det tvåspråkiga Finland grundades 2002 för att stödja SFP ekonomiskt. Sedan 2012 stöder stiftelsen svenskspråkiga kandidater i val med medel från allmännyttiga stiftelser.
Enligt Venhos rapport kanaliserade Stiftelsen för det tvåspråkiga Finland år 2015 minst 270 000 euro till ett stort antal kandidater i riksdagsvalet. Dessutom finansierade man tv-reklam för 154 000 euro.
Stödet till Stiftelsen för det tvåspråkiga Finland kom i sin tur åtminstone från Kulturfonden, Svenska folkskolans vänner, konstsamfundet och Stiftelsen tre smeder. Enligt Venho är det inte möjligt att säga om det finns ytterligare finansiärer som man velat dölja.
- En uttömmande redovisning för stiftelsens medelanskaffning är inte tillgänglig, säger Venho.
Venho anser att Stiftelsen för det tvåspråkiga Finland borde anmälas som en partiet närstående organisation, vilket skulle tvinga fram en större öppenhet.
- Det är upp till partiet och stiftelsen själv att göra den definitionen, men frågar du mig som statsvetare är det klart att det är fråga om en sådan organisation, säger Venho.
Svenska folkpartiets partisekreterare Fredrik Guseff anser att Stiftelsen för det tvåspråkiga Finland öppet har berättat om sina finansiärer och att partiets kandidater noggrant har redovisat för sina valbidrag. Han påpekar att stiftelsen inte är partiets egen.
- Det finns ingen orsak att anmäla den som en partiet närstående organisation. 25 procent av bidragen går till kandidater från andra partier. Det är uttryckligen en stiftelse som stöder det tvåspråkiga i Finland, inte partiet, säger Guseff.
Att Stiftelsen för det tvåspråkiga Finland inte formellt är partiets stiftelse gör att till exempel Svenska folkskolans vänner kan stöda den trots att man har ett principbeslut på att inte stöda partiers enskilda kandidater. Att största delen av pengarna ändå går till SFP-kandidater utgör inget hinder. SFV har också uttryckligen krävt att pengarna ska gå till kandidater från olika partier.
2015 fick Stiftelsen för det tvåspråkiga Finland 450 000 euro från Kulturfonden, 50 000 från konstsamfundet och 30 000 från Stiftelsen tre smeder respektive Svenska folkskolans vänner.
3. Partiets bulvaner gör att partiet får ett större stöd än det som syns
Efter valfinansieringsskandalen 2008 förnyades den lagstiftning som reglerar parti- och valfinansieringen. Syftet var dels större öppenhet, dels att förhindra alltför stora valbudgetar.
Sedan 2011 får ett parti eller en kandidat inte ta emot mer än 30 000 euro per år från en enskild finansiär.
För att stöda SFP grundades därför en särskild stiftelse inom Svenska kulturfonden, Fonden för intressebevakning av det svenska i Finland. Fonden anmäldes som partiet närstånde vilket gör att den inte omfattas av begränsningarna. Sedan dess lyfter partiet ett årligt understöd på cirka 1,1 miljoner av fonden.
Enligt Tomi Venho mottar ändå partiet i praktiken större summor än så från Kulturfonden genom dotterorganisationer som Svenska bildningsförbundet och Svenska arkivföreningen.
- Bildningsförbundet var innan den nya lagstiftningen trädde i kraft en ytterst liten organisation som finansierades direkt av partiet. Sedan dess har omsättningen vuxit till en miljon som kommer från utomstående stiftelser. Var och en kan dra sina egna slutsatser om varför det här har skett.
Tomi Venho anser att Bildningsförbundet verkar som ett slags bulvan för partiet. Enligt honom är en del av partiets normala arbete helt enkelt utlokaliserat.
- Alla partiers bildningsförbund är en del av partiapparaten. De är en del av partiernas ekonomiska resurser, säger Venho.
År 2015 mottog Bildningsförbundet 880 000 euro från Kulturfonden. Dessutom fick man 110 000 euro från Stiftelsen tre smeder. Direkt till partiet hade stiftelserna inte kunnat rikta bidrag större än 30 000 euro.
Svenska folkpartiets partisekreterare förnekar bestämt att Bildningsförbundet skulle sköta uppgifter för partiet.
- Förbundet har idag en mycket omfattande verksamhet, bland annat med tankesmedjan Agenda. Det här är inte partiets verksamhet utan en separat förening, säger Fredrik Guseff som själv var direktör vid Bildningsförbundet innan han blev partisekreterare.
Finns det verksamhet vid Bildningsförbundet som är direkt arbete för partiet?
- Det skulle jag inte säga. Förstås finns det verksamhet runt om i Svenskfinland som stöder det gemensamma, det vill säga en fungerande tvåspråkighet.
Att förbundets budget har svällt förklarar Guseff med verksamhet som Liberal praktik och Ledarskapsakademin. Liberal praktik upprätthåller 13 praktikplatser på olika håll i världen, bland annat vid tankesmedjor. Ledarskapsakademin ger unga förmågor utbildning i ledarskap för närings- och samhällslivet.
4. Lokalavdelningarna anmäler inte stöd trots att de borde
Venhos rapport konstaterar att det är omöjligt att veta i hur stor utsträckning stiftelserna stöder SFP:s lokalavdelningar. Avdelningarna borde anmäla bidrag över 1500 euro men de senaste åren har val- och partitillsynsmyndigheterna inte mottagit några sådana anmälningar.
Genom att jämföra olika dokument fastslår Venho att en lokalavdelning i Åbo år 2011 tog emot flera tusen euro av Kulturfonden utan att anmäla det. Han anser att det är svårt att säga om det här är toppen av ett isberg.
- Lokalavdelningarna har ingen skyldighet att redovisa för sina bokslut. Enskilda bidrag på över 1500 euro borde anmälas, men anmäls sällan. Lokalavdelningarnas ekonomi är helt dold i Finland, säger Venho.
SFP:s partisekreterare Fredrik Guseff anser att Venhos oro är helt obefogad.
- Det finns nog inte många lokalavdelningar som fått bidrag. Lokalavdelningarna har i huvudsak ytterst skral ekonomi.
Fallet i Åbo förklarar Guseff med att det skedde när den nya valfinansieringslagstiftningen var ny. Pengarna betalades ut för Konstens natt på svenska i Åbo och hade inget med partipolitik att göra.
- Jag tror att det var fråga om en lapsus, säger Guseff.
Var borde egentligen pengarna komma från, frågar sig SFP:s partisekreterare
Rapporten som kartlägger partiernas stiftelser visar att SFP sticker ut ordentligt. SFP:s partisekreterare Fredrik Guseff ser i grunden det här som någonting positivt.
- Det här väcker frågan om det är okej att ge pengar till partier eller kandidater. Nu har man följt alla regler. Vad är det egentligen som är det smutsiga i det?
Enligt Guseff har det statliga partistödet minskat de senaste åren och han frågar sig hur partiväsendet ska finansieras om också stiftelsernas stöd misstänkliggörs.
- Knappast är det väl bättre om privata aktörer som kan ha egna intressen står för medlen. Om pengarna kommer från allmännyttiga stiftelser anser jag att det är den renaste formen av finansiering man kan ha, säger Guseff.
Artikeln ändrad 22.2.2018 klockan 17.39.
Tidigare stod det att Svenska folkskolans vänner enlligt sina stadgar inte kan stöda partipolitisk verksamhet. Det stämmer inte. SVF har däremot ett principbeslut på att inte stöda partipolitisk verksamhet. Dessutom ändrades texten så att det framgår att SFV är en förening, inte en stiftelse.
