Får Skyddspolisen heta Supo på svenska? Har man rätt att få service på svenska både i fängelset och på tillnyktringsstationen? Svenska Yle har gått igenom alla de klagomål som har lämnats in om bristande service på svenska under det senaste året. Vi listar några av de intressantaste fallen.
Om man misstänker ett brott mot språklagen eller diskriminering på grund av språk, kan man lämna in ett klagomål eller en anmälning till Diskrimineringsombudsmannen (DO), Justitieombudsmannen (JO), Justitiekanslern (JK) eller Folktinget.
Under 2017 behandlade DO, JO och JK sammanlagt 32 ärenden som ledde till någon form av åtgärder. Oftast handlar åtgärderna om att de övervakande myndigheterna ger sin uppfattning och får svar på hur situationen ska förbättras.
Också Folktinget behandlade tiotals anmälningar där språklagen inte har följts. Folktinget är inte en myndighet och kan inte kräva svar av de instanser som klagomålen gäller, men trots det får Folktinget ofta svar av de berörda instanserna.
Rätt att tala svenska också i fängelset
Justitieombudsmannen har behandlat 18 ärenden som berörde svenskan ifjol, och alla var väl grundande, det vill säga ledde till åtgärder.
Både polisen och social- och hälsovården är områden som dominerar då det gäller bristande service på svenska i kontakten med myndigheter och kommuner.
Ett fall gällde en svenskspråkig fånges rätt att få använda svenska som kontaktspråk i fängelset, även om fången hade använt finska i början av sin fängelsetid. JO ansåg att fången hade rätt att byta kontaktspråk till svenska.
JO: myndigheter måste informera på sociala medier också på svenska
En aktuell fråga är hur myndigheter informerar på svenska och finska på sociala medier. Det nyaste materialet på FPA:s Instagram-konto vara i huvudsak på finska.
Facebook-sidorna Opintotuki och Kela-Kerttu fanns bara på finska. Också Skyddspolisens inlägg på Twitter var nästan enbart på finska, skriver Justitieombudsmannen i sin årsberättelse.
En utmaning för dem som ska övervaka att språklagen följs är att språklagen är 16 år gammal, medan mycket av digitaliseringen och kommunikationen har förändrats sedan dess.
Enligt JO ska tvåspråkigheten synas bättre hos flera myndigheter som använder sociala medier. Den viktigaste informationen borde finnas på båda språken, också på de nya plattformarna.
- Språklagen förutsätter inte att allt material måste se likadant ut på båda nationalspråken. Men om det är uppenbart att största delen av materialet finns enbart på finska, så måste JO konstatera att det inte är i enlighet med språklagen, säger referendarierådet Mikko Sarja på Justitieombudsmannens byrå.
All information måste inte se likadan ut på finska och svenska
Mikko Sarja, Justitieombudsmannens byrå
Också Justitiekanslern har påpekat problemet i att ett ministerium hade gett ett svar bara på finska på Twitter, där frågan hade ställts på svenska.
JO tar ofta ställning till myndigheters och kommunala instansers namn. De ska överlag finnas på båda språken, medan kommunala eller statliga affärsverk får heta till exempel Posti eller VR, på både finska och svenska.
Ett fall där JO har gjort ett avgörande är förkortningar, som Supo för Skyddspolisen (se faktaruta).
En annan fråga som JO har tagit ställning till är hur snabbt myndigheter ska lägga ut ny information på svenska på sina webbsidor.
- Vi har rekommenderat att man borde publicera information samtidigt på båda språken, även om det inte finns några bestämmelser uttryckligen om det. Det händer ofta att man först publicerar webbsidor på finska och sedan på svenska, säger Sarja.
Överlag är ändå medvetenheten om de språkliga skyldigheterna ganska god hos myndigheterna, bedömer Mikko Sarja, som har övervakat rättigheterna i 15 år.
JK: Rätt att betjänas på svenska inom barnskyddet
Ett fall från Justitiekanslerns årsberättelse gäller barnskyddstjänster på svenska. Staden ifråga klarade av att ordna barnskyddstjänster på svenska förutom i brådskande situationer.
Orsaken till bristen var att staden hade svårt att rekrytera svenskkunniga anställda och antalet svenskspråkiga barnskyddsklienter var överlag litet, uppgav staden.
JK konstaterade att rätten att använda svenska eller finska är en subjektiv rätt som myndigheterna ska tillgodose, oberoende av situation.
Provresultat och tandläkartid fanns bara på finska
Under det senaste året har Folktinget fått in 110 anmälningar. Alla har leder inte till åtgärder, till exempel om informationen har varit för knapphändig.
En del fall handlar enbart om att ge råd i språkskyddsfrågor, medan vissa gäller privata aktörer som inte omfattas av språklagen. Men också hos Folktinget kan man tala om tiotals fall där man kan se att aktörer som omfattas av språklagen inte lever upp till den.
Många av dem som tar kontakt har inte fått service på svenska inom social- och hälsovården, i synnerhet i Nyland och Egentliga Finland.
Ett exempel handlar om en patient som fick sina provresultat enbart på finska. I ett annat fall fick patienten en kallelse till tandläkaren på finska. I bägge fallen var patientens språk registrerat som svenska.
Folktinget: Svenskan glöms bort vid upphandlingar
En problem som Folktinget ofta stöter på är att svenskan inte alltid hänger med, vid privatiseringen av offentliga tjänster, säger språkskyddssekreterare Stephanie Lindberg.
- Ofta glöms kanske språklagens krav bort. Den instans som tar över uppgiften av en offentlig instans bör ju följa språklagen: ge service och informera på svenska, säger Lindberg.
Svenskan glöms ofta bort när tjänster digitaliseras
Stephanie Lindberg, språkskyddssekreterare
I och med att fler offentliga tjänster digitaliseras ser Folktinget en trend också i att svenskan kan glömmas bort när webbtjänster förnyas.
- Det är ett problem att det här sprider sig också till andra områden än hälsovården, som till undervisningssektorn, säger Lindberg.
Daghemsblanketter är ett exempel där det är vanligt att frågor om barnet och hemförhållanden ofta står på finska, fastän föräldrarna är svenskspråkiga och fyller i blanketterna på svenska.
Ett nytt problem som Folktinget har uppmärksammat är att ministeriernas tjänst för att be in utlåtanden lausuntopalvelu.fi har fungerat dåligt på svenska.
Det handlar ofta om utlåtanden om nya lagförslag. Organisationer som ger utlåtanden får i många fall information bara på finska, om vad de ska ta ställning till, enligt Folktinget. Många har kontaktat Folktinget i den här frågan, säger Stephanie Lindberg.
- Det finns nödvändigtvis inte ens kontaktuppgifter där du kan ställa frågor på svenska, vilket enligt lagen absolut bör finnas, säger hon.
DO: Diskriminering att inte få service på svenska vid sjukhusjour
Under år 2017 fick Diskrimineringsombudsmannen in sju klagomål som ledde till åtgärder, på grund av diskriminering av svenskspråkiga eller bristande service på svenska.
Till dem hör bland annat fallet med Sune Fromholz, som uppmanades tala finska, då han besökte jouren i Salo hösten 2016, som också Svenska Yle har rapporterat om.
DO konstaterade att det var frågan om diskriminering, och sjukvårdsdistriktet har lovat göra flera förbättringar.
Ett annat exempel är ett klagomål som gällde en person som inte hade fått svar på svenska i Folkpensionsanstaltens telefontjänst, inom en rimlig tid.
Ett tredje klagomål gällde ett svar som en person fick enbart på finska på ett överklagande, som hade gjorts på svenska hos den kommunala parkeringsövervakningen.
"Finlandssvenskar utsetts för regelrätta trakasserier"
Diskrimineringsombudsmannens byrå, som är en omorganisering av den tidigare Minoritetsombudsmannens byrå, har haft hand om diskriminering av svenskspråkiga sedan tre år tillbaka. DO Kirsi Pimiä ser en ökning då det gäller kontakterna från finlandssvenskarna.
- Också hatretoriken syns. Det svenska språkets ställning som det andra nationalspråket ifrågasätts och de svenskspråkiga utsätts för regelrätta trakasserier, säger Pimiä.
- När vi har diskuterat med Folktinget, med medier och när vi följer sociala medier så märker vi av trakasserier mot finlandssvenskarna.
Slår man ihop de klagomål som lämnas in till DO, JO och JK handlar det om 32 fall där man kan tala om diskriminering av svenskspråkiga, eller att myndigheterna inte lever upp till språklagens anda.
Klagomålen är toppen av isberget
Kirsi Pimiä, Diskrimineringombudsman
Det är sannolikt bara en bråkdel av den bristande service eller diskriminering som svenskspråkiga utsätts för årligen. Det säger DO Kirsi Pimiä.
- Jag tror att de klagomål som kommer in är bara toppen av isberget. Jag tror också att finlandssvenskarna är så vana vid att de inte får service på svenska, att de inte ens försöker ändra på det, säger Pimiä.
