Sommaren 2016 flyttades 20 mnemosynefjärilar från Somero till Sibbo storskog. Ett år senare var de 30. Nu, två år senare, har man räknat till 200 fjärilar.
Mnemosynefjärilen, som också kallas liten apollofjäril, är både sällsynt och utrotningshotad.
I Danmark har fjärilen dött ut, medan man i Sverige och Finland kämpar för att hålla arten vid liv. I Finland sker det bland annat genom att flytta kolonier.
Specialforskare Mikko Kuussaari från Finlands miljöcentral (SYKE) konstaterade för ett år sedan i en intervju för Yle Östnyland att de närmaste åren är kritiska för fjärilsstammens överlevnad.
Sedan det uttalandet har utvecklingen gått i rätt riktning.
- Den främsta orsaken till att fjärilen nu lyckats föröka sig i så rikligt mått är att ängarna kring Sibbo storskog är betesmarker. Betesmarker resulterar i nunneört i stora mängder, vilken fjärilens larver lever på, samt i växter med nektar i stora mängder. Det behöver mnemosynefjärilarna när de är flygga, förklarar Kuussaari.
Glada nyheter när arter återkommer
För biologen Magnus Östman från Lovisa, chefredaktör för tidningen Finlands natur, är framgången med mnemosynefjärilen en glad nyhet.
- Det är förstås fint ur naturvårdssynvinkel att en art som tidigare hörde till den naturliga insektfaunan återvänder, säger Östman.
Den glada nyheten begränsar sig inte till Sibbo storskog. Också i Stensböle i Borgå har antalet mnemosynefjärilar skjutit i höjden.
I Stensböle har man räknat in 500 fjärilar, vilket är 2,5 gånger mer än sommaren 2017.
- Populationen i Stensböle är livskraftig. Den har ju funnits där i 18 år och antalet har ökat sakta men säkert, säger Östman.
Brist på ängsmark det främsta hotet
När mnemosynefjärilarna planterades ut i Stensböle i Borgå år 2000, försökte man också med en utplantering invid Sibbo storskog.
Av någon anledning lyckades inte utplanteringen då. Bättre gick det 2016 och nu har kurvorna pekat stadigt uppåt för både Stensböle och Sibbo storskog, som är de enda platserna i Östnyland där mnemosynefjärilen lever.
Finns det något hot mot mnemosynefjärilen?
- Ett allmänt hot mot dagfjärilar överlag är att ängsmarkerna blir färre. Idag finns det bara en bråkdel kvar av de ängsmarker som fanns för hundra år sen. De har vuxit igen och kanske till och med blivit skog, säger Östman.
Betesmarker med nunneört och överlag en riklig fauna antas alltså ha spelat en avgörande roll i att mnemosynefjärilens antal ökat markant på de två platser i Östnyland där fjärilen lever.
Tanken går ju också osökt till den varma och soliga våren och försommaren. Hur stor roll har vädret haft?
- Åtminstone har fjärilarna kunnat komma ut och flyga tidigare än normalt. Jag kan tänka mig att de var i farten redan i slutet av maj tack vare värmeböljan. En lyckad övervintring skulle kunna vara en tredje orsak, säger Östman.
Faran över?
Hur det ska gå för mnemosynefjärilen i Sibbo storskog respektive Stensböle i Borgå är det svårt att sia om.
- Det ser ju lite ut som om faran är över. Åtminstone har ju populationen i Stensböle visat sig vara livskraftig, säger Östman.
I början av 1900-talet fanns mnemosynefjärilen på tre nyländska orter: Esbo, Borgå och Sibbo. På 1940-talet försvann den. Nu verkar den vara tillbaka på två av de orterna.
