Till skillnad från ifjol har Sverige inte köpt några vårdplatser på prematurvården på Åbo universitetscentralsjukhus (ÅUCS) i år. Trots det fortsätter samarbetet mellan grannländerna, och det är avdelningsöverläkaren Liisa Lehtonen glad för.
Förra året hade Sverige stor brist på personal och platser på alla avdelningar för för tidigt födda barn, vilket ledde till intensivare samarbete med Åbo.
Men i år är situationen bättre och därför har Sverige inte köpt vårdplatser på ÅUCS som ifjol.
– Om det blir akutfall ringer de oss, och om vi har platser tar vi gärna emot patienterna, säger avdelningsöverläkaren Liisa Lehtonen.
I år har det efter midsommaren uppstått två sådana fall och man har båda gångerna kunnat ta emot patienterna. Den ena flög till Åbo med helikopter och den andra med flygplan.
Personalen är positivt inställd till att lära sig svenska, de har intresse och vill försöka sitt bästa.
Helene Lindberg, sjuksköterska på ÅUCS
Bra och fungerande samarbete
Redan förra året upplevde både personalen och patienterna samarbetet mellan länderna som bra och fungerande.
– Den feedback vi har fått av föräldrarna har varit väldigt positiv trots omständigheterna, säger Helena Lindberg, som jobbar som sjukskötare på neonatala avdelningen.
Lindberg påminner att för patienten är det aldrig trevligt att vara tvungen att föda på en främmande ort långt ifrån familjen, men på ÅUCS gör personalen sitt bästa för att familjen ska trivas där.
– Föräldrarna är mest oroliga för sitt barn. Då är det viktigt att personalen kan hjälpa till med att ordna allt så att familjen har det så bra som möjligt. Det kan handla om sovplatser eller tips på saker att göra i Åbo, säger Lindberg.
För att familjen ska få den bästa möjliga vården behöver de också få vård på svenska. Det har personalen på ÅUCS blivit bra på, enligt Lindberg.
– Personalen är positivt inställd till att lära sig svenska, de har intresse och vill försöka sitt bästa.
Högre fertilitet i Sverige än i Finland
Då ett barn föds för tidigt hamnar hen på intensivvård. Längden på vårdtiden varierar från fall till fall, men oftast handlar det om en månad.
Efter att barnet inte längre behöver lika intensiv vård som i början, kan hen flyttas till ett annat sjukhus.
De familjer som flugit till Åbo för att föda kan då återvända till Sverige och få vård där.
Orsaken till personal- och platsbristen i Sverige är att mera barn föds där än i Finland. Det handlar om 100 000 barn på västra sidan av Östersjön och hälften mindre, det vill säga 50 000, i Finland.
– Sverige har fler invandrare än vi har och de brukar få fler barn än nativa. Men utöver det är fertiliteten ändå också högre i Sverige än i Finland, säger Lehtonen.
Samarbetet gynnar också finländska familjer
Enligt en undersökning för arbetstrivsel i Egentliga Finlands sjukhus är personalen på ÅUCS intensivvårdsavdelning för nyfödda, det vill säga den neonatala avdelningen, väldigt nöjda med sin arbetsplats.
– Vi har en bra arbetsgemenskap. Många studerande och nyutexaminerade vill börja jobba här, berättar avdelningssköterskan Elina Hiltunen.
Det råder alltså ingen brist på personal i Åbo.
– Det har gjort det möjligt för oss att svara ja till Sverige när de har haft akutfall, säger Lehtonen.
Lehtonen nämner att fördelen med samarbetet med Sverige är att när de skickar sina patienter till ÅUCS får sjukhuset mera resurser att investera på personal och vård.
– Många finländska föräldrar har varit oroliga att samarbetet med Sverige innebär sämre vård för dem. Men egentligen är det tvärtom: vi kan garantera personal och bättre vård också för våra finska patienter tack vare samarbetet med Sverige, säger Lehtonen.
