Kvinnor som utvecklat typ 1-diabetes före tioårsåldern dör i genomsnitt nästan 18 år tidigare än kvinnor utan diabetes. Män i motsvarande situation förlorar närmare 14 levnadsår, visar en svensk studie publicerad i tidskriften The Lancet.
För personer som fått diagnosen i åldern 26-30 förkortas livet med i genomsnitt 10 år.
– Det här är nedslående och hittills okända siffror, säger Araz Rawshani, en av forskarna bakom studien.
Han forskar vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och Nationella Diabetesregistret i Sverige.
Att diabetes typ 1 kan förkorta livslängden är känt sedan tidigare, men i och med de nya upptäckterna står vården inför nya möjligheter – och utmaningar.
– I dag vet vi till exempel inte när vi ska ge blodfettssänkande läkemedel – vi vet att de hjälper, men vi vet inte när vi borde sätta in dem för att få störst nytta.
– Så vad vi kan göra nu är att överväga att behandla tidigare, mer aggressivt och att ge patienterna de tekniska hjälpmedel som de behöver.
Vården gör redan väldigt stora framsteg men vi kan bli ännu bättre
Araz Rawshani
De tekniska hjälpmedel som används för att mäta blodsockret och ge insulin är dyra och alla patienter har inte tillgång till dem, påpekar Rawshani.
– Den här studien utgör ett underlag för vårdgivare och beslutsfattare för att återigen inse hur allvarlig sjukdom diabetes typ 1 är. Vården gör redan väldigt stora framsteg men vi kan bli ännu bättre. Vi vet hur vi ska göra – det handlar bara om att anstränga sig ännu mer.
Mångdubblad risk för hjärtattack hos kvinnor
När i livet man insjuknar i diabetes typ 1 och vilket kön man tillhör påverkar också risken för hjärt- och kärlsjukdomar.
Sannolikheten för att drabbas av svår kardiovaskulär sjukdom visade sig vara 30 gånger större för dem som utvecklat typ 1-diabetes före tioårsåldern än för kontrollpersonerna.
För personer diagnostiserade i åldern 26-30 år var motsvarande risk sex gånger högre.
Risken att få hjärtattack var betydligt högre för kvinnor med tidig diabetes. Dessa kvinnor löper en 90 gånger större risk att drabbas jämfört med kontrollpersonerna.
– Det finns väldigt få sjukdomar som ger den här typen av riskökning.
– Det ska dock poängteras att de individer som drabbades av dessa komplikationer lyckligtvis var få, men diabetikerna hade extremt höga risker jämfört med personer utan diabetes.
Den här typen av studie ska inte leda till att du blir rädd eller orolig – tvärtom, den ska leda till att du får det ännu bättre framöver
Araz Rawshani
Forskningen bygger på omfattande registeruppgifter där 27 195 individer med diabetes typ 1 följts under i genomsnitt tio års tid.
Gruppen har jämförts med 135 178 diabetesfria kontrollpersoner ur den allmänna befolkningen, med samma fördelning när det gäller kön, ålder och ort.
– Resultaten ska inte tolkas på individnivå, eftersom studiens resultat visar hela populationens genomsnittliga prognos och populationen är väldigt varierande.
I studien finns data om patienter som fick diabetes på 70-, 80-, 90- och 2000-talet. Dessa människor har inte samma prognos, säger Rawshani.
– Så om du har typ 1-diabetes kan du inte använda siffrorna i den här studien och tillämpa dem på dig.
"Enorma framgångar inom diabetesvården"
Efter att studien kom ut i Sverige fick Rawshani och hans kolleger många upprörda samtal från patienter och föräldrar.
– De kontaktade oss och undrade om de ska dö tidigt och när de ska dö.
De personer som får diabetes i dag har ändå en mycket bättre prognos i sikte, och den blir bättre för varje år som går. Rawshani vill uppmana till lugn.
– Du som har typ 1-diabetes får med största sannolikhet redan bra vård. Den här typen av studie ska inte leda till att du blir rädd eller orolig – tvärtom, den ska leda till att du får det ännu bättre framöver.
En vanlig plåga i Finland och Sverige
Diabetes typ 1 är en autoimmun sjukdom som får bukspottskörteln att sluta producera insulin, och personer med diabetes måste injicera insulin oftast flera gånger per dag.
Insulinet behövs för att sänka blodsockernivån i kroppen eftersom alltför höga nivåer orsakar skador på flera organ.
Diabetes typ 1 är en av de vanligaste kroniska sjukdomar som drabbar barn i Sverige och Finland. Närmare 50 000 personer i Finland har sjukdomen.
Antalet diagnoser bland barn ökar och andelen drabbade är bland de högsta i världen både i Finland och i Sverige.
