Efter att Pyttis utlokaliserade sin hälsovård till Attendo för tre år sedan har det blivit ännu svårare att få vård på svenska i kommunen.
Ett exempel är att hälsovårdaren i den svenska skolan inte talar svenska. Hon förstår nog svenska, men klarar inte av att svara på svenska.
Ett annat exempel är att Attendo inte skriver ett ord svenska på den webbplats där hälsovården i Pyttis presenteras.
Många frågar inte ens efter hälsovård på svenska
Solveig Rosenblad som sitter i välfärdsnämndens svenskspråkiga sektion försöker sig inte ens på att tala svenska då hon besöker hälsovården i Pyttis. Hon klarar sig lika bra på finska.
Hon har hört om fall där speciellt äldre Pyttisbor har varit tvungna att ta med sig en tolk till hälsovårdscentralen för att kunna förstå vad läkare och hälsovårdare säger.
Ole Tjeder som också sitter i den svenskspråkiga sektionen säger att svenskspråkiga Pyttisbor är ganska vana vid att inte få vård på sitt modersmål.
Så länge som kommunen själv skötte hälsovården i Pyttis fanns det enligt honom inte heller någon garanti för att personalen på hälsovårdscentralen kunde tala svenska.
- I vissa fall är det nog en stor brist, men situationen har varit den i årtionden att det har varit helt slumpmässigt om det finns någon som kan svenska.
Svenskspråkig hälsovårdare saknas i den svenska skolan
Då Julia Holmvik flyttade till Pyttis från Österbotten var det en stor chock för henne hur svårt det var att klara sig på svenska i den officiellt tvåspråkiga kommunen.
Hon jobbar i Pyttis svenska skola där hälsovårdaren nog förstår svenska, men själv bara talar finska.
Skolans föreståndare Harriet Sillanpää säger att barnen är så tvåspråkiga att de inte ens reflekterar över att hälsovårdaren bara talar finska.
Sillanpää fick redan då hon sökte jobb i Pyttis år 1992 höra att det är en kommun där man inte klarar sig om man inte kan finska.
Krav på tvåspråkig service kvarstår efter utlokalisering
Kommunförbundets ledande jurist Ida Sulin kommenterar inte läget i Pyttis men uttalar sig nog om utlokalisering av tjänster i allmänhet.
Enligt henne ska en tvåspråkig kommun erbjuda hälsovård på båda språken oberoende av om tjänsterna är utlokaliserade eller inte.
- De språkliga rättigheterna kan man inte strunta i fastän man upphandlar servicen. Som myndighet är man lika skyldig att se till att de språkliga rättigheterna som tryggas i grundlagen förverkligas.
Om det handlar om upphandlad service är det viktigt att kommunen är medveten om skyldigheten att erbjuda service både på svenska och på finska.
Kommunförbundet rekommenderar inte helhetsutlokaliseringar
Redan då upphandlingen planeras ska kommuner fundera på vilka krav som ska ställas på dem som lämnar in offerter.
Under avtalsperioden ska man bevaka att avtalskraven uppfylls och vara redo att ta i bruk avtalssanktioner om så inte sker.
Kommunförbundet har länge sagt till sina medlemmar, alltså de finländska kommunerna, att helhetsutlokaliseringar inte är att rekommendera.
Pyttis är den kommun som har varit föregångare i Finland på att utlokalisera. Kommunen har utlokaliserat en stor del av sin service till privata aktörer eller till grannkommunen Kotka.
Finns det brister i kontraktet mellan Pyttis och Attendo?
Ole Tjeder som sitter i den svenskspråkiga sektionen i Pyttis tycker att kommunen borde ha varit mera noggrann då kontraktet med Attendo förhandlades fram.
- I kontraktet fanns nog sådana paragrafer som talar om att det ska ordnas service på svenska vid behov, men behovet utgår ganska mycket från kundens egna krav. Om kunden uppger att den måste få service på svenska så torde det nog ordnas.
Enligt Tjeder ordnas service på svenska endast temporärt och då någon skilt ber om det.
Han beklagar att hälsovårdaren vid svenska skolan i Pyttis inte talar svenska, men säger att läget är det samma i Kotka svenska samskola där han jobbar.
Kommundirektören har inte hört om några klagomål
Pyttis kommundirektör Olli Nuuttila intygar att det i kontraktet med Attendo finns inskrivet att service på svenska ska garanteras.
Han kommer dock inte ihåg den exakta formuleringen i kontraktet.
Han säger sig inte ha hört om klagomål på brister i Attendos svenskspråkiga service.
Han beklagar att Attendos webbplats endast fungerar på finska och var inte informerad om att hälsovårdaren i svenska skolan inte talar svenska.
Kommundirektören lovar ta upp bristerna till diskussion med Attendo efter att Yle Östnyland har ringt upp honom.
Attendo har fått höra om bristen på svenskspråkig service
Det finns en samarbetsgrupp mellan Pyttis och Attendo. Den samlas några gånger i året.
I den sitter bland annat ordföranden för välfärdsnämnden i Pyttis Sari Tjeder.
Enligt henne har Pyttisdeltagarna i samarbetsgruppen bland annat påpekat för Attendo att webbplatsen ska finnas också på svenska, men ingenting har hänt.
Attendos chef Tarmo Pekola medger att bristerna i svensk service har varit uppe till diskussion i samarbetsgruppen.
Enligt honom kan bolaget ordna vård på svenska om kunden redan då hon eller han reserverar tid till mottagningen berättar om behovet av vård på svenska.
Han säger också att det nog är möjligt att kalla en svenskkunnig hälsovårdare till Pyttis svenska skola till exempel för en hälsogranskning om det finns ett barn som inte kan finska.
Terveystalo tar troligen över före årsskiftet
När bolagets webbplats ska översättas till svenska kan han inte säga trots att han är medveten om problemet. Han säger att det troligen blir Terveystalo som får ta ställning till det hela.
Bakom ligger en företagsfusion som väntar på godkännande. Attendo kommer troligen i höst att köpas upp av Terveystalo. Terveystalo tar sedan över vården i Pyttis.
Det blir också andra förändringar i vården i Pyttis. Vid årsskiftet grundas en samkommun för hälsovården i Kymmenedalen.
Pyttis går med i samkommunen och efter det blir det samkommunen som sköter kontraktet med den privata aktör som sköter hälsovården i Pyttis.
