Artikeln är över 6 år gammal

Rök från bildäck och hemmagjorda bomber - villaavslutningen är inte längre lika vild som förr

Veneziaden i Karleby 2013
Veneziaden i Karleby år 2013. Bild: Kokkolan Matkailu

På 1970-talet kunde man bränna både bildäck, spillolja och annat skräp på villaavslutningen. Till och med miljöbyrån i Karleby stad tände ännu på 1990-talet en jättestor brasa där textilier och olja i tunnor fungerade som tändningsenhet.

Den brasan innehöll i princip tillåtet material som bräder, ris och annat träavfall. Man travade träet tätt ovanför den grund man gjort av stockar och lagt tunnorna på.

- Det var en häftig brasa men det olyckliga var att den brann i fyra dygn. Så det krävde personal och övervakning. Det gick som det gick och efteråt beslöt vi att det här gör vi aldrig om, säger Karleby stads miljöchef Michael Hagström.

Michael Hagström
Michael Hagström. Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist

Brasan brändes på det som i dag är bostadsmässoområdet i Karleby. På den tiden fanns där bara grus och lite växtlighet och folk fick ta dit sitt träavfall inför villaavslutningen.

- Brasan blev rätt stor. Och tändningen gjorde vi med plåtrännor som vi hällde metanol i för den brinner försiktigt. Så for lågan in i mitten och brann där.

Men det här är kanske inget miljöbyrån skulle syssla med idag?

- Nej, man var kanske mera ivrig än enligt alla miljöbestämmelser. Det var en engångsföreteelse som jag är sådär måttligt stolt över.

Cirkulär ekonomi à la 70-tal

Förr gjorde man också annat som i dag skulle få folk att höja på ögonbrynen. Man tillverkade marschaller i gamla målburkar. Fyllde dem helt enkelt med spillolja och trassel.

- Vackert uttryckt så sysslade man kanske med cirkulär ekonomi a´la 60- och 70-tal. Miljömedvetenheten var inte större än så. Det var den tidens melodi, säger Hagström.

Yle Österbotten träffar en kvinna på stan i Jakobstad som minns hur hon klippte säckväv eller annat som fanns till hands och lade det i gamla konservburkar.

- Det fanns inte så mycket att köpa. Och de brann länge, ofta ännu på morgonen följande dag och de tålde lite regn också.

Enorm rökutveckling

Brasor på stränderna innehöll också förr ofta träavfall, men man spetsade dem med lite allt möjligt man ville bli av med. Det ledde till luföroreningar som heter duga, enligt Hagström.

- De kanske häftigaste bränderna var bildäcken man brände på stränderna. Det var en enorm rökutveckling. Jag var liten pojke då så jag tyckte de såg häftiga ut.

Tydligen var poängen med bildäcken just att de skulle ryka mycket.

- Så andra skulle se att nu har vi igång brasan, säger en man på stan i Jakobstad och minns att det nog luktade lite gummi.

Numera har brasor på stränderna minskat i antal, tycker Hagström. Folk har kanske inte utrymme för en brasa med skräp på sin fina gräsmatta.

Ingen rök till grannens

De brasor som tänds i dag innehåller mest trä, tror Hagström.

- Jag antar att folk smyger in ett och annat i någon mån. Kanske målade bräder och fanerskivor men deras andel är marginell. Folk vill inte ha den ohälsosamma röken på sin tomt.

I Karleby har man dessutom miljöskyddsbestämmelser som reglerar brasorna ännu mer. Tidigare fick staden ta emot samtal om brasor både på villaavslutning, nyår och påsk.

- Vi fick in massa samtal om det ena och det andra.

Men nu säger miljöskyddsbestämmelserna att man bara får bränna rent trä. Och ifall röken från brasan går in grannens bastu eller stuga på grund av vindförhållanden så får man inte bränna något alls.

- Den här bestämmelsen har tagits emot med tacksamhet och jag har inte på år och dar hört något klagomål om det. Folk tycker det är bra att det står skrivet så så behöver man inte fundera. Läget är mycket bättre nu än förr.

Solcellslampor och plocka upp skräpet

Såklart är det i dag raketer och marschaller på venetiansk afton. Men så länge man plockar upp plast och metallskräpet efter sig är det okej, enligt Hagström.

- Och så finns det mer moderna grejer. En del har lampor som fungerar med solceller och de orkar brinna till tolv-, ettiden på natten ungefär. Själv har jag ett tiotal sådana.

Lampa med solcell.
En solcellslampa. Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist

Pia Holkkola-Löv i Jakobstad tycker inte det är riktigt okej att man skräpar ned centrum med rester av raketer och smällare.

- Eftersom vi bor i centrum ser vi skräpet som lämnar kvar. Man skjuter men tänker inte på att man ska plocka upp så vi ser ödeläggelsen och skräpet och det är inte roligt att gå där.

- Man får använda sunt bondförnuft. Folk måste få ha roligt och inte bara tänka på vad som är tillåtet och förbjudet. Så smäll på men plocka upp efter er, säger Daniel Löv.

Kanonslag och dynamit i uthuset

Numera är folk kanske också försiktigare med smällare och skyddsglasögonen ska vara på.

- Förr fanns det något som hette kanonslag. Och det var riktigt som dynamit och smällde ordentligt. Men de förbjöds ju, minns Daniel Löv i Jakobstad.

Han minns också att det ekade bra då man kastade kanonslag på ladugårdstaket av plåt.

- Men då var man inte så populär.

En annan man berättar att han gjorde hemmagjorda bomber då han var liten. Av lite allt möjligt man fick fingrarna på.

- Min pappa hade dynamit i uthuset. Föräldrarna visste inget. Men det är kanske preskriberat nu.

Så det kanske är tryggare i dag med köpta smällare?

- Jo och skyddsglasögon måste man också ha.