Över 10 procent av av kvinnorna i Finland lider av depression under sin graviditet. Det här beror på att depression annars också är vanligt hos kvinnor i fertil ålder, men också på att graviditet ökar risken för att insjukna. Men behöver man psykisk hjälp under sin graviditet är det inte sagt att man alltid får den vård man behöver.
Många blivande mammor är också väldigt rädda för förlossningen. Förlossningsrädslan är för tillfället så stor att en tredjedel av alla planerade kejsarsnitt görs på grund av rädsla.
Ida Haverinen, väntar sitt första barn och mår bra. Men hon har märkt att det tär både på fysiska och psykiska resurser att bli mamma. Hon har sökt sig till mammayoga för att hitta sin kropp och sin sinnesfrid. Hon berättar att hon varit väldigt oroad i början när hon inte kände till alla förändringar i sin kropp och blev rädd för varje liten ilning.
-Nu är den värsta rädslan över när babyn rör sig i magen och jag kan känna dess rörelser, säger Ida Haverinen.
På Yogacentret Manipuras mammayoga i centrum av Helsigfors handlar timmarna främst om att lära känna sin egen kropp. Fysioterapeuten och antropologen Malla Rautaparta som undervisar i mammayoga, säger att det största problemet är att många mammor inte alls känner sina kroppar.
- Många är rädda för förlossningen och funderar på hur det är möjligt att en hel baby ska rymmas ut ur den lilla öppning man har mellan benen, säger Rautaparta.
I yogasalen finns också ett höftparti som man kan känna på och se att höften är rörlig och töjer vid behov. På yogaövningarna lär man sig andas och känna efter. Man lär sig också olika ställningar som lindrar smärtan så att man klarar av att vila mellan värkarna.
Malla Rautaparta kritiserar förlossningssjukhus som inte längre låter gravida komma på besök, utan hänvisar till en virtuell video på webben.
- Förlossning kan jämföras med ett maratonlopp, man behöver övning inför förlossningen. Men hur skulle det gå för en maratonlöpare som övar bara genom att se på en video? undrar Rautaparta.
Vanligt med ångest och oro under graviditeten
Att känna oro under graviditeten är normalt. Det sker stora förändringar i kroppen och psyket. Men oron kan gå för långt. Då bör man söka hjälp i god tid, säger psykiatern Tove Hertzberg, som är specialiserad på psykisk vård av gravida.
Enligt Hertzberg har antalet gravida med olika ångestsyndrom ökat.
I värsta fall blir det fråga om tvångssyndrom där man inte kan tänka på annat än hur man ska undvika faror som skulle kunna skada fostret.
- Tvångssyndrom kan vara väldigt invalidiserande och inte alls bra varken för babyn eller för mamman. Ett stort ångesttillstånd är en stor risk för tidig förlossning, säger Hertzberg och berättar en del gravida hamnar på sjukhus på grund av undernäring för att de inte vågar äta något.
På Institutet för hälsa och välfärd berättar forskningsprofessor Mika Gissler att användningen av psykofarmaka under graviditeten ökade kraftigt redan för tio år sedan, men efter 2010 har ökningen inte varit lika stor. Man kan säga att situationen har stabiliserats.
Enligt Gissler är man på många mödrarådgivningar duktiga på att bedöma situationen och tillsammans med mamman gå igenom huruvida hon behöver sin medicin eller kan trappa ner under graviditeten. Men det finns situationer där en gravid kvinna som ätit depressionsmedicin ringer till mödravårdscentralen och frågar vad hon borde göra, får uppmaningen att omedelbart sluta äta sin depressionsmedicin.
- Det värsta är om man inte får medicinen som man behöver. Det har ännu värre konsekvenser än om man fortsätter äta en viss ranson, säger Mika Gissler.
Om man plötsligt slutar äta sin medicin, kan man få svåra abstinensbesvär och i värsta fall insjuknar man i en svår depression, säger Tove Hertzberg.
Det finns definitivt mammor som behöver få medicin, säger Hertzberg och önskar att varje kvinna skulle ha möjlighet att fatta beslut om sin medicinering med en läkare som är väl insatt och som exakt kan förklara vad avvägningarna handlar om.
- Det finns risker både vad mediciner och en obehandlad depression beträffar, säger Hertzberg.
Nyfödda får abstinensbesvär efter förlossningen om de utsatts för psykofarmaka och enligt forskningsresultat ökar en del barns benägenhet att insjukna i depression senare i livet, men medicinerna verkar enligt den forskning man hittills gjort inte förorsaka utvecklingsstörningar.
Gravida önskar att de blev bättre bemötta
Ett problem som många gravida vittnar om är att hälsovården brister i bemötandet av gravida. Forskningsprofessor Mika Gissler kritiserar också förlossningssjukhus som sparat bort besöken. Enligt honom är det inte ett gott bemötande att uppmana gravida att titta på You Tube. Enligt honom skulle besöken vara ett viktigt sätt att bemöta i synnerhet familjer som föder sitt första barn.
Och det verkar som att just bemötandet av gravida verkar halta på många håll inom mödravården.
Psykiatern Tove Hertzberg reflekterade över bemötandet av gravida och nyblivna mammor när hon som nybliven läkare hade jour på sjukhus. Hon insåg att vården av gravida och nyblivna mammor verkade vara en okänd planet, eller i alla fall ett område som man inte fäst mycket uppmärksamhet på under utbildningen av läkare.
Hertzberg märkte att psykiska störningar, tvångssyndrom, ångest och till och med svåra psykoser är rätt vanliga hos gravida och nyblivna mammor, men att hälsovården saknade system för att sköta den här gruppen av mammor.
- Och ändå är det en väldigt kritisk situation när både en mamma och baby behöver hjälp, säger Hertzberg och tillägger att situationen på många håll nog blivit bättre.
Fysioterapeuten och antropologen Malla Rautaparta, som träffar många blivande mammor på mammayoga berättar att många kvinnor lider av att mödravården bara väger, mäter och skriver tabeller i stället för att vägleda och lyssna. Rautaparta efterlyser
bättre kunskaper om förlossningen och kunskap om hur gravida mår både psykiskt och fysiskt.
Som antropolog har Malla Rautaparta bekantat sig med förlossningar genom tiderna i olika kulturer och ifrågasätter det som hon kallar för medikalisering av förlossning. Hon kritiserar det att mamman placeras liggande på en brits och utsätts för kliniska ingrepp i stället för att få vara aktiv och självständig under förlossningen.
- Styrkan med mammayoga är just att bli bättre på att nå sin intuition och få den kunskap om sin kropp som nog finns där, bara man gräver fram den, säger Rautaparta.
Den blivande mamman Ida Haverinen är besviken på att det alltid är så bråttom på mödrarådgivningen. Hon gillar inte att bli behandlad som en i massan och att man bara går igenom samma grejer med alla.
- Det blir ingen personlig kontakt med någon, säger Haverinen.
Stora skillnader i kvaliteten på mödravården - Se hur det ser ut i din kommun
