Artikeln är över 6 år gammal

”Nå, jag skulle nog vilja vara med i kören men jag kan inte sjunga” skrattade församlingssekreteraren. Det blev startskottet för Kråksången – kören för dig som tror att du inte kan sjunga

Körmedlemmar i kören Kråksången: från vänster Carita Guarnieri, Sara Alavesa och Gun-Britt Schröder-Wikberg.
Glada medlemmar i Kråksången. Från vänster: Carita Guarnieri, Sara Alavesa och Gun-Britt Schröder-Wikberg. Bild: Andrea Nordqvist/Yle

Esbo svenska församlings kantor Eeva-Liisa, ”Elsa”, Malmgren satt på möte med församlingssekreteraren och kantorerna och funderade på hur man kunde få fler medlemmar i församlingskörerna. Malmgren antog utmaningen och grundade Kråksången som blivit en veritabel succé.

- Jag har aldrig tänkt att jag är någon stor körledare som skulle älska att leda svåra och stora verk och mera professionella körer. Utan jag älskar att sjunga själv och här kan jag förena de här två sakerna, säger Eeva-Liisa ”Elsa” Malmgren.

Hon är dirigent för Kråksången, Esbo svenska församlings kör-för-alla -kör.

Kråksången har vuxit stadigt sedan starten 1999. Den första hösten var medlemmarna fem till antalet, i dag är de mellan 80 och 90 och på varje övning brukar mellan 45 och 70 korister dyka upp.

De enda som lyser med sin frånvaro är männen. Av alla medlemmar är männen fem–sex till antalet.

”Kör-för-alla" -kör är ett etablerat begrepp och beskriver precis vad orden står för: en kör för alla – vem som helst kan hänga med, utan några som helst nivåkrav eller separata insjungningar.

- Man behöver inte ta musiken lika allvarligt som i de andra körerna som sjunger flerstämmigt och har väldigt viktiga uppträdanden. Utan här får vi mera glädjas av musiken och tar inte så mycket stress av hur det går.

Sångerna är både andliga och profana. Allt från gregorianskt till lätt musik, evergreens och schlager.

Kantor Eeva-Liisa Malmgren, dirigent för kören Kråksången, sitter och spelar på pianot i församlingsgården vid Esbo svenska församling.
Eeva-Liisa, "Elsa", Malmgren vid pianot i Esbo församlingsgård. Bild: Andrea Nordqvist/Yle

Stämningen är på topp och uppslutningen respektingivande en regntung onsdagskväll i Esbo församlingsgård. Och sången den klingar hur fint som helst.

- Jag är kanske så där medelmåttig. Men under alla de här åren jag har varit med i Kråksången så har jag lärt mig massor! berättar körmedlemmen Carita Guarnieri entusiastiskt.

Carita Guarnieri har sjungit med i Kråksången i närmare 17 år, det vill säga nästan från starten.

Hon berättar att hon nog var lite nervös på sin första körövning men att nervositeten hastigt försvann då hon bara modigt fortsatte dyka upp och sjöng med.

- Den här kören består ju av människor som kan sjunga riktigt bra och sådana som kanske sjunger lite mindre bra. Men när man sjunger tillsammans i en så här stor kör så jämnar det ut sig. De som sjunger bra drar liksom upp och hjälper dem som sjunger mindre bra.

Kören Kråksången sitter och sjunger i Esbo församlingsgård.
Bild: Andrea Nordqvist/Yle

Samarbetet i kören fungerar utmärkt och gemenskapen är varm.

- Det fungerar jättebra, för alla kommer så bra överens. Man känner ju nog inte numera alla för vi har vuxit så enormt. Men det är roligt att sjunga med alla människor fast man inte ens vet vad alla heter. Det roliga med den här kören är att alla trivs, slår Guarnieri fast.

Gun-Britt Schröder-Wikberg är mer eller mindre en ”veteranmedlem” och har varit medlem sedan det första verksamhetsåret.

Elsa kräver jättemycket men det är med glädje vi sedan tillsammans kämpar på

Gun-Britt Schröder-Wikberg

Hon håller fullständigt med Carita Guarnieri om att man utvecklas och lär sig bara man enträget hänger med och vågar friskt.

- Ibland tycker vi att oj nej, det här är för svårt, men ändå klarar vi av det. Vi har ju sjungit Mozarts Requiem till exempel, och det var ju ingen lätt sak, berättar Schröder-Wikberg.

Gun-Britt Schröder-Wikberg har själv jobbat som lärare i lågstadiet där hon bland annat undervisat i musik. Dessutom har hon spelat gitarr och piano så musicerandet finns i blodet.

Kråksången uppträder också regelbundet. Eftersom Kråksången är en församlingskör uppträder kören vid församlingens egna tillfällen och bland annat en gång per termin vid en gudstjänst.

De vackraste julsångerna och minst ett allsångstillfälle på våren står också på schemat.

- Vi har också åkt på körresor. Vi har varit i Korsholm och vi har varit i Åbo, och på stora sångfester, belyser Schröder-Wikberg.

Hon kan snabbt ringa in det bästa med Kråksången.

- Gemenskapen. Glädjen. Vi skrattar – sällan gråter vi – men vi skrattar tillsammans. Elsa kräver jättemycket men det är med glädje vi sedan tillsammans kämpar på.

Närbild på notpapper till olika sånger som sjungs vid kören Kråksångens övning.
Bild: Andrea Nordqvist/Yle

De flesta kan lära sig sjunga

Det är sist och slutligen väldigt få människor som är totalt omusikaliska eller har svårt att skilja mellan olika toner.

- Tre procent av människorna är så kallade tondöva och för dem är musik bara oljud. De kan inte urskilja melodier, berättar Elsa Malmgren.

För dessa människor kan det vara väldigt svårt att lära sig sjunga.

- En präst sade att när hon flera hundra gånger hört en psalmmelodi så då kan hon urskilja den psalmen. Men annars är musiken bara oljud.

För dem som inte är regelrätt tondöva men trots det anser att de inte kan sjunga handlar det oftast om teknik. Då hjälper det att man vet hur man till exempel andas rätt och hur man når de höga tonerna.

Jag brukar alltid säga: sjung opera! så blir det genast mycket bättre tonbildning och bättre klang

Eeva-Liisa, "Elsa", Malmgren

Det gäller att ha koll på andningsmuskler och stämband.

- Det har riktigt forskats i det och det är helt möjligt att lära sig sjunga. Alla blir förstås inte operasångare men man börjar i varje fall hitta tonerna. Det är helt möjligt, slår Malmgren fast.

Malmgren berättar att många av hennes körmedlemmar konstaterat att det tagit ungefär ett år tills sjungandet börjat kännas naturligt. Men en utveckling sker hela tiden.

- Man märker att de utvecklas precis som vilken annan kör som helst och blir riktigt bra! Jag brukar alltid säga: sjung opera! så blir det genast mycket bättre tonbildning och bättre klang.

När Malmgren själv började i skolan 1969 kunde läraren ha väldigt stor makt och utdöma folk som antingen omusikaliska eller musikaliska.

- Man ska glömma det här. Om man tycker om att sjunga eller skulle ha den där lusten att pröva så ska man modigt gå med i en kö-för-alla -kör och ge sig en chans. Det ger så mycket!

Kantor Eeva-Liisa Malmgren leder kören Kråksången i Esbo svenska församlingsgård.
Uppskattad körledare. Bild: Andrea Nordqvist/Yle

Älskvärd kråkskrämma

Elsa Malmgren har minsann lyckats i sitt värv.

- Jag kunde inte sjunga när jag började men Elsa är en så bra dirigent och körledare så hon får oss att sjunga på ett mycket bättre sätt än när man började, slår Carita Guarnieri fast.

Sara Alavesa har sjungit med i 11 år och berättar entusiastiskt att hon kan alla sånger utantill.

- Jag tycker om alla sånger som vi sjunger här och jag tycker jättemycket om Elsas stil att leda den här kören, säger Alavesa.

Sara Alavesa har ingen entydigt klar favoritsång men vissa genrer står nära hennes hjärta.

- Mest julsånger och några sommarvisor, berättar Alavesa.

Det går inte att ta miste på att Elsa Malmgren är en synnerligen uppskattad körledare och hon får nog 10+ av damerna. Inte att undra över att hon blev vald till Årets Kantor år 2015.

Hennes kråksångare är uppriktigt nöjda och gillar henne skarpt.

- Absolut! Hon kallas ju för kråkskrämman… men hon är ingen skrämma! utbrister Gun-Britt Schröder-Wikberg med glimten i ögat.