Finlands rörelseutrymme är begränsat i fråga om sommar- och vintertiden. Vi måste beakta den tidszon som de övriga medlemsländerna väljer. Det här kan komma som en besvikelse för många, skriver Svenska Yles EU-korrespondent Rikhard Husu.
"Tidsomställningen bör avskaffas. Det brådskar." Så formulerade sig kommissionsordföranden Jean-Claude Juncker inför EU-parlamentet den 12 september.
Samma dag presenterade EU-kommissionen lagförslag om att slopa den årliga tidsomställningen i hela Europa.
Förslaget utgår från att klockorna ska ställas om för sista gången i oktober om ett år. Efter det är det tänkt att alla medlemsländer ska ha en och samma tid året om.
Tidtabellen är inte realistisk anser medlemsländerna
Tidtabellen för att slopa tidsomställningen visade sig ändå vara alltför ambitiös.
Vid ett inofficiellt möte i österrikiska Graz i måndags blev det klart att de nya reglerna för tidsomställningen knappast hinner träda i kraft under 2019.
Varför valde man en tidtabell för att slopa sommartiden som inte är realistisk?
Enligt ordförandelandet Österrike är det orealistiskt att slopa tidsomställningen redan 2019.
- Tidtabellen är säkert mellan åren 2019 och 2021. I många anföranden förespråkades år 2021, säger Finlands kommunikationsminister Anne Berner.
Men varför valde kommissionen att från första början gå ut med en tidtabell för att slopa sommartiden som medlemsländerna inte uppfattar som realistisk?
Sommartiden engagerar miljoner
För att sommartiden engagerar som ingen annan fråga, lyder svaret i sin korthet.
I somras deltog närmare fem miljoner medborgare runt om i Europa i ett så kallat öppet samråd om sommartiden.
Vad vill människorna? Ska det vara sommartid året om? Eller vintertid?
Det visade sig att drygt 80 procent av de tillfrågade ställde sig negativa till att ställa om klockan två gånger per år.
Det här fick fart på EU-kommissionen.
- Människorna vill det, vi gör det, sade Juncker till tysk tv i slutet av augusti när han lovade han att gå vidare med planerna på att slopa de årliga tidsomställningarna.
Att ändra på systemet är lättare sagt än gjort
Men vad vill egentligen människorna? Ska det vara sommartid året om? Eller vintertid?
Frågan blir aktuell då det blir dags för medlemsländerna att besluta vilken tidszon man vill höra till i fortsättningen.
En webbenkät bland finländarna ger inget klart svar på den här punkten.
Av alla som svarade förespråkar 52 procent permanent vintertid och 48 procent permanent sommartid.
Dött lopp, med andra ord.
Opinionsundersökningar kan inte ersätta folkvalda politiker då det kommer till kritan.
Vidare anser 49 procent av de tillfrågade att det är viktigt eller ganska viktigt att tidsskillnaden till Skandinavien och Centraleuropa inte blir större än en timme.
I så fall blir slutsatsen att Finland måste avvakta med sitt beslut tills man vet vilken tidszon de övriga medlemsländerna kommer att välja.
Utöver det här finns det många finländare som är nöjda med det nuvarande systemet med tidsomställningar två gånger per år. Vem för deras talan?
Nu måste politikerna ta tag i frågan
Sommartiden har varit ett tacksamt tema för politiker - såväl nationella som europeiska - som velat profilera sig med en fråga som väcker engagemang bland allmänheten.
Genom att att ordna samråd och enkäter har EU-kommissionen och de nationella regeringarna kunnat visa att man är beredd att ta tag i en konkret fråga som många ser som en olägenhet.
Det här viktigt för EU:s legitimitet att den här möjligheten finns.
Finlands rörelseutrymme är begränsat i fråga om tidsomställningen.
Samtidigt kan opinionsundersökningar inte ersätta folkvalda politiker då det verkligen kommer till kritan.
Om inte förhandlingarna mellan medlemsländerna förs under koordinerade former så finns det en risk för att man hamnar ur askan i elden med tidsomställningen.
Det här något som den österrikiska trafikministern Norbert Hofer varnade för i måndags.
- Vi måste akta oss för att det hela inte slutar med ett lappverk av tidszoner, säger Hofer.
Många kommer att blir besvikna
Finlands beslut om den framtida tidszonen hänger i högsta grad i hop med de beslut som de övriga europeiska länderna fattar.
Om länderna i den centraleuropeiska tidszonen (+1) väljer att stanna i normaltid så har Finland knappast något annat alternativ än att övergå till permanent normaltid.
Annars finns en risk för att tidsskillnaden till Centraleuropa och övriga Skandinavien blir två timmar. Det här skulle ställa till med stora praktiska problem för Finland.
Om Centraleuropa och övriga Skandinavien väljer permanent sommartid så blir normaltiden- och sommartiden mer jämbördiga alternativ att räkna med.
Som i många andra europeiska sammanhang är Finlands rörelseutrymme begränsat i fråga om tidsomställningen.
Majoritetens åsikt väger tungt, enkäter och opinionsundersökningar till trots.
