Artikeln är över 5 år gammal

Människor vid gränsen mellan liv och död vittnar om starka ljussken och döda bekanta — nu tror forskarna att de vet vad nära döden-upplevelserna handlar om

Tågspår i skogen.
Bild: Unsplash/Andrea Boldizsar

Personer som haft nära döden-upplevelser (NDU) hävdar att deras upplevelse av att lämna sina kroppar, komma till himlen samt träffa avlidna människor och himmelska varelser och så vidare, är verkliga.

Många vetenskapsmän hävdar dock att upplevelserna är hallucinationer orsakade av kritiska biologiska tillstånd, som till exempel syrebrist i hjärnan.

Forskare kan nu förklara ljuset i tunneln och de döda som man möter vid en nära döden-upplevelse. Att göra rent vetenskapliga test på vad som händer vid dödens port är inte lätt.

Även om det bland berättelserna finns otrevliga och mardrömslika rapporter är de flesta återgivna i en positiv ton.

Nära döden-upplevelsen är närbesläktad med utanför kroppen-upplevelser och sömnparalys. ”Bevisen” utgörs oftast av berättelser av människor som varit nära att dö, eller som varit ”kliniskt döda”, och sedan återhämtat sig.

Definitionen på klinisk död är att två av tre kriterier ska ha uppnåtts, (ingen hjärtaktivitet, ingen andning, orörliga pupiller) i kombination med snabbt avtagande hjärnaktivitet.

Jag svävar. Min kropp ligger någonstans under mig. I ändan av tunneln lyster ett behagligt ljus.

"Jag ser strålande färger, öppna vackra landskap. Jag möter vita skepnader och bekanta som dött. En djup känsla av frid och total kärlek fyller sinnet".

"Nu måste jag besluta om jag ska återvända. Det lockar att stanna men jag är inte klar med mina göromål på jorden ännu."

Personal på hospice i Nederländerna, Storbritannien och Irland har i två studier berättat om döende patienters upplevelser. Det är berättelser som handlar om hur redan döda släktingar och i bland också vänner kommer för att hjälpa dem över till andra sidan.

De visar sig någon eller några dagar före döden, sätter sig på sängkanten, håller den döende i handen och skänker lugn och frid.

" Jag var i ljuset, i himlen, i gud. Allt var frid och jag var accepterad sådan som jag var"

De här är typiska nära döden-upplevelser. Teologie magister Miia Kontro samlade för sin bok Portilla (Vid Porten) in 22 finländska berättelser av personer som varit nära döden.

Enligt Miia Kontro kommer vi att få allt större kännedom om nära döden-upplevelser i och med att läkarvetenskapen hela tiden utvecklas och allt fler människor överlever svåra sjukdomstillstånd som tidigare skulle ha lett till en säker död.

Alla har vi säkert någon gång funderat över vad som händer efter döden. Den världsliga kroppen förintas men vad händer med medvetandet?

Det kan vara svårt att acceptera att varandet helt enkelt skulle ta slut. Människosläktet har också skapat oräkneliga myter om vad som händer i livet efter döden.

Peter Strang, professor vid institutionen för onkologi-patologi vid Karolinska Institutet, beskriver hur döden innebär en existentiell kris, som hos många patienter yttrar sig i form av oro och ångest.

Ofta sker sedan en vändning. Oron släpper, den döende blir lugn. Förklaringen brukar även här vara att patienten upplevt sig se en avliden släkting eller vän som kommit för att hjälpa.

Peter Strang tror att det handlar om att vårt behov av gemenskap är så stark att vi söker efter någon att dela dödsupplevelsen med. Och här ligger det nära till hands att tänka på dem som redan dött.

– Vi kommer inte ifrån vår existentiella ensamhet, som bygger på att våra innersta tankar och känslor inte går att dela. Vi kan inte heller dela alla upplevelser, som till exempel döden.

– Kanske skulle vi behöva reflektera över döden ibland, även när vi är friska? Medvetenheten om döden kan få oss att inse vad som är viktigt i våra liv medan livet pågår. Det kan hjälpa oss att skilja mellan huvudsaker och bisaker, skriver Peter Strang.

Kvinna med barn
Bild: Gustav Sandbergs fotosamling, Svenska Litteratursällskapet i Finland

Nära döden-upplevelser hör vanligen till traumatiska, livshotande situationer såsom en kraftig hjärtattack. Enligt forskning rapporterar omkring 11 - 23 procent av dem som tillfrisknat om gränsupplevelser.

Forskare Charlotte Martal från Lièges Universitet i Belgien och hennes kollega analyserade 154 rapporter om besök vid dödens port.

De här skribenterna hade under sin nära döden-stund i allmänhet fyra olika typer av upplevelser.

Hela 80 procent av dem kände en stor frid, 69 procent såg ett klart ljus och 64 procent mötte andar eller människor. Endast fem procent såg sitt liv som på en snabbspolad film och ännu färre såg syner.

En tredjedel av minnena uppträdde under det att man skilde sig från kroppen och till det att man återvände till kroppen.

Sex stycken såg först en tunnel, sedan ljus och till slut kände de en allomfattande frid, konstaterar forskarna i Frontiers in Human Neuroscience-tidningen i fjol.

Ett barn håller i en maskros.

Det är svårt att göra experimentell forskning kring nära döden upplevelser. Man kan inte skapa en försökssituation där deltagarna nästan dör.

Hjärnforskaren Jimo Borjigin från universitetet i Michigan och hans kolleger lyckades ändå år 2013 att förverkliga belysande gränsupplevelser genom tester med råttor.

De förorsakade en hjärtinfarkt hos nio nedsövda försöksdjur. När råttornas hjärta slutade slå och blodet upphörde att flöda till hjärnan uppstod en plötslig störtflod av elektriska impulser.

I delar av gnagarnas hjärnor uppstod vid den kliniska döden, skedet när blodtillförseln och andningen uppgör, en 30 sekunders tid då hjärnan var aktivare än vid normalt vaket tillstånd.

Elektroencefalografin, en teknik för registrering av elektriska spänningsvariationer i hjärnan, påminde om den som uppstår hos råttor som är upphetsade eller på väg att kvävas.

Det verkar som om hjärnan har en sorts elektrisk svanesång innan den tystnar för gott

Trots att testet gjordes på råttor är det en bra början. Hittills har man vetat väldigt lite om vad som händer i hjärnan när hjärtat slutar att slå. Nu tror man att det händer en hel del under en kort tid och i en förvrängd form.

Drogmissbruk och depression
Bild: Yle/Juuso Juntunen

Det här kom psykolog Caroline Watt från Edinburghs universitet och hjärnforskaren Dean Mobbs från universitetet i Cambridge fram till när de gick igenom litteratur som tar upp nära döden-upplevelser.

Rapporten publicerades i vetenskapstidningen Trends in Cognitive Science år 2011.

"Hjärnan är bra på att lura oss", konstaterar Watt i en intervju för BBC.

Enligt henne har alla gränsupplevelser en hjärnfysiologisk eller en psykologisk förklaring.

Många av dem uppstår helt enkelt när hjärnan försöker klara av ovanliga signaler som den får ta emot under chockerande stunder. De flesta som berättar om avvikande upplevelser har befunnit sig in dödsfara - eller har i alla fall trott att de är det.

Man har också kunnat bevisa att man med auditivt, alltså med ljud kan påverka hjärnans elektriska rytm. Nervrespons på ljud kan åstadkomma hallucinationer. Alltså medan en person är medvetslös.

Känslan av att vara död kan fånga en människa vid exempelvis tyfus eller långt framskriden MS. De uppträder också vid Cotards syndrom som är en sällsynt psykiatrisk sjukdom, där den sjuka tror sig vara död.

Ljus i en urban och nattlig miljö.
Bild: Mostphotos

Att frigöra sig från sin egen kropp och sväva ovanför den låter mystiskt men det är det inte

Schweiziska forskare märkte att man kan framkalla upplevelsen genom att med elektricitet reta hjärnans tinning- och hjässfog. Det området förenar våra sinnen och organ till den helhet vi uppfattar som vår kropp.

Känslan av att sväva mot taket kan också bero på misstag gjorda av anestesiläkaren. Trots att anestesimedicinen förlamar rörelseförmågan och tar bort smärta kan patienten delvis förbli vid medvetande om doseringen av medicinen varit felaktig.

Ljuset i tunneln har en vardaglig förklaring. Den uppstår när ögonen får för lite blod och syre.

De vidgade pupillerna kan vid syrebrist släppa igenom mycket mer ljus än normalt. När kanterna av näthinnan får för lite syre, kan personer i synfältets periferi se oskarpa och lysande ut.

En stämningsbild under filminspelning
Bild: Yle / kuvapalvelu

Vid syrebrist i hjärnan uppstår en känsla av välbefinnande. I en krävande situation frigör kroppen hormoner till vår hjälp. Noradrenalin kan framkalla positiva känslor och hallucinationer. Endorfinerna skapar en känsla av salighet.

Av läkemedel kan till exempel ketamin, som är ett bedövningsmedel inom kirurgin och klassificerat som narkotika, och amfetamin framkalla tillstånd där det känns som att fred och kärlek råder.

På den populärvetenskapliga sajten Owlacation har Catherine Giordano samlat information av vad man fått reda på i olika studier som gäller nära döden-upplevelser. Där framkommer det att av alla som nästan dött är det bara en del som har nära döden-upplevelser.

De personerna som haft nära döden-upplevelser är enligt forskningsresultat mera benägna att ha synhallucinationer och falla i hypnos.

Utöver det är de också mer benägna att ha dissociativa upplevelser. Det är ett tillstånd där människans normala medvetande, minne, upplevelser och identitetsuppfattning är störd.

Naisen silhuetti aitan seinää vasten.
Bild: Yle Kuvanauha

Det här kan exempelvis hända om du kör bil och är försjunken i dina tankar. Du vaknar upp, långt borta och undrar hur i hela fridens namn du hamnat där.

Ganska klart är att de här personerna kände till bilder som berättar om upplevelser från gränslandet som tunneln, ljuset och livsfilmen. De visste alltså att vänta sig de här upplevelserna och väl där i situationen på operationsbordet inträffar sedan i det närmaste en självuppfyllande profetia.

Tron saknar betydelse

Slovenska forskare framlade sin tolkning av gränsupplevelser i vetenskapstidningen Critical Care år 2010. Biträdande professor Zalika Klemenc-Ketis med kolleger vid Maribor universitet intervjuade landsmän som hade överlevt hjärtattacker.

De här personerna var kliniskt döda när de kom till sjukhuset och deras hjärnor fungerade dåligt.

Senare svarade 52 av dem på ett frågeformulär om huruvida de upplevt någonting särskilt eller inte under intensivvården. Elva av berättade om märkliga upplevelser och forskargruppen tog kontakt med dem.

Otydlig siluett på våren
Bild: Yle

I informationen från sjukhuset framgick det hur länge skedet av återupplivandet hade varat, hur snabbt blodet börjat cirkulera igen och vilka läkemedel som hade använts under behandlingen, för de här elva personerna.

Det framgick också hur mycket koldioxid de hade i sin utandningsluft samt halterna av koldioxid, natrium och kalium tagna i blodprov under de första fem minuterna av behandlingen.

En av de ledande teorierna till nära döden-upplevelser är att de uppstår som följd av syrebrist i hjärnan när hjärnceller börjar dö. Men det här visade sig inte ha en statistisk signifikans bland den undersökta gruppen patienter.

Däremot hade de patienter, som hade ovanligt höga halter av koldioxid och kalium i utandningsluften och i blodet, flest gränsupplevelser. Också för de som tidigare varit med om liknade erfarenheter så ökade sannolikheten för "nya" gränsupplevelser.

Senare forskning har visat på att inhalation av koldioxid kan öka hallucinatoriska upplevelser som på många sätt påminner om nära döden-upplevelser.

en ensam parkbänk i mörkret
Bild: Yle/Linus Hoffman

Nära döden-upplevelser vid hjärtstillestånd uppträder på ett annat sätt än hallucinationer efter medicinsk behandling, eftersom aktiviteten upphört i cortex, det yttre skiktet av storhjärnan också kallad hjärnbarken, medan hallucinationer kräver att den fungerar.

En ostrukturerad hjärna kan inte förväntas vara i stånd att skapa strukturerade tankeprocesser.

Däremot hittade man inga förenande faktorer i vare sig, kön, ålder, utbildning, tro, dödsfruktan, längden på återupplivningen, vilka läkemedel som använts eller natriumhalten i blodet.

"Det är kanske en bit till i pusslet men vi behöver mycket mer forskningsarbete, säger Zalika Klemenc-Ketis. Nära döden-upplevelser hjälper oss att förstå det mänskliga medvetande. Och ju mera vi vet desto bättre"

Ur klinisk synvinkel är frågan om vad patienter upplever när de närmar sig döden av mycket stor betydelse för behandlingen.

Trots att nära döden-upplevelserna är hjärnan som spelar oss ett spratt är de starka upplevelser

De som upplevt nära döden-upplevelser är vanligen inte alls lika rädda för att dö som de tidigare hade varit.

Många som haft en nära döden-upplevelse vill gärna att det ska vara någonting oförklarligt, övernaturligt, speciellt. Det är inte alls lika spännande att medge att det man upplevt bara är en effekt av hjärtstillestånd, syrebrist, långvarig sömnbrist eller droganvändning.

Man vill ju tro att det man upplevt var ett unikt tillfälle, en inblick i andra verkligheter, att just jag har fått möta Gud. I stället för att att få en trist och vetenskaplig förklaring på sin stora upplevelse.

Källor:

BBC: Near-death experience 'all in the mind

Critical care: The effect of carbon dioxide on near-death experiences in out-of-hospital cardiac arrest survivors: a prospective observational study.

Frontiers in Human Neuroscience: Temporality of Features in Near-Death Experience Narratives.

Helsingin Sanomats artikel: Kuoleman portilla käyneet kertovat väreistä, valoista ja kuolleista tuttavista – nyt myös tutkijoilla alkaa olla käsitys siitä, mitä rajalla tapahtuu, skriven av Arja Kivipelto.

GP:Nära döden upplevelser skänker lugn

Michigan Medicine:
Electrical signatures of consciousness in the dying brain.

Owlacation: The Truth About Near Death Experiences: Scientific Explanations of NDE and OBE

Science direct:
There is nothing paranormal about near-death experiences: how neuroscience can explain seeing bright lights, meeting the dead, or being convinced you are one of them

Någon finns i ditt rum och du kan inte röra dig – sömnparalys kan vara som en skräckfilm